Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

Svininfluensan tog drygt 20 000 liv i Italien under några vintermånader 2015. Den bidrog till att det året hade den största överdödligheten i befolkningen sedan andra världskriget, mycket större än under pandemiåret 2009 då viruset blev känt och orsakade stor oro i världen.

Italien gjorde vintern 2015 ingenting utöver vanliga rutinåtgärder för att hejda epidemin. Medier och myndigheter räknade inte dag för dag antalet döda. Efter sex säsonger och tiotusentals döda hade svininfluensan blivit en del av italiensk vardag som hanterades med handtvätt, vaccin och varsamhet med äldre.

Annars är det virus som orsakade hongkonginfluensan det vanligaste i Italien. Det gjorde världspremiär 1968 och skördade 1 miljon liv under sitt första år. Sedan dess cirkulerar det runt klotet tillsammans med några andra dominanta influensavirus och vållar 300 000 dödsfall om året i världen.

I en uppmärksammad studie publicerad i International Journal of Infectious Diseases undersöks de fyra senaste fullgångna italienska influensasäsongerna. 5,29 miljoner smittades, 68 000 dog, vilket ger en dödlighet på 1,3 procent, alltså något högre jämfört med den coronaepidemin tycks orsaka. Här ska dock betonas att dödligheten för corona är svår att beräkna eftersom man inte vet hur många som är smittade.

Vilka influensavirus som härjar i Sverige växlar. Under förra årets säsong dominerade svininfluensan fram till mars då Hongkong tog över. Denna vinter verkar Hongkong dominera. Enligt Folkhälsomyndigheten orsakar influensan en överdödlighet på flera hundra personer varje säsong, det vill säga från jul och fram till påsk. Vintern 2017-2018 dog 1012 personer över 65 år av influensa.

Varje dödsfall är en sorg för anhöriga, men den här typen av överdödlighet ser vi som en naturlig del av livet. I snitt dör 246 personer varje dag i Sverige och oftast inte av pur ålder utan av en kombination av sjukdomar och infektioner. Livsuppehållande behandling är aldrig självklart och alltid en avvägning. Alla som har erfarenhet av en äldre anhörigs död vet det.

Det nu aktuella coronaviruset SARS-CoV-2 har en överdödlighet som liknar de vanliga influensornas och drabbar samma riskgrupper. Smittan kommer också så småningom att bli ett av de virus som varje år sveper över världen och orsakar överdödlighet hos äldre och sjuka och som vi kommer att tvingas vänja oss vid. Vi kommer då att ha vaccin och immunitet hos delar av befolkningen men det kommer att ta tid, epidemin kommer att gå i vågor och viruset kan likt de andra ändra sig och smitta igen. Och nya virus kommer med säkerhet att hoppa över artbarriärer och drabba mänskligheten.

Vilka risker finns det för att regeringar i höst och under nästa år och därefter reagerar likadant som på den nuvarande epidemin? Det är en högaktuell fråga, inte minst för att kunna sätta ett pris på den ekonomiska risk som epidemier innebär på sikt. Är det så här vi ska ha det när smittor slår till?

Priset för säsongen 2019-2020 är hittills astronomiskt. Den potentiellt stora volymen smittade och därmed det stora antalet svårt sjuka har skrämt allmänhet och regeringar till den grad att man stängt städer, länder, gränser och stora delar av ekonomin. Börserna har fallit med en tredjedel. Deutsche Bank bedömer att tysk tillväxt faller med 30 procent under första kvartalet och med 24 procent i euroområdet. I Sverige tror kvalificerade bedömare på en storm av konkurser och en massarbetslöshet på 20 procent. I USA gick antalet arbetslösa i förra veckan från nästan ingenting till 3 miljoner personer på fyra dagar.

För att mildra skadorna har regeringarna lanserat historiskt omfattande krispaket. Den tyska finansministern la i onsdags en lånefinansierad tilläggsbudget på 1700 miljarder kronor, motsvarande 50 procent av den ordinarie budgeten, för att överbrygga krisen. USA har enats om ett krispaket på 20 000 miljarder kronor (10 procent av landets BNP). Den svenska regeringens krispaket är hittills mycket mer blygsamma vilket rimligen kommer att ändra sig snart.

Men lika viktigt är att nu börja värdera och diskutera de åtgärder som knäcker ekonomin och blåser upp statsskulderna och att hitta en långsiktigt hållbar strategi. Att stänga gränser mellan EU-länder är uppenbart verkningslöst för att hindra smittan men orsakar stora ekonomiska skador. Hur är det med de inställda flygen? De öde gatorna? De tomma butikerna? De stängda skolorna? De framskjutna konferenserna och konserterna? Hur effektiva är de i relation till skadorna?

Vårdens kapacitet för att klara denna och andra epidemier måste tveklöst öka, det är en viktig slutsats. Men vi måste också planera för att den nuvarande nedstängningen upphör så snart som möjligt och inte återkommer varje säsong

Sverige har väckt internationell uppmärksamhet för sitt mildare och rationellt orienterade smittskydd. Det skapar utrymme för den svenska regeringen att driva en ekonomiskt förnuftig efterkrispolitik i EU och internationellt. Ekonomisk depression brukar stärka nationalism och öka konflikter. Låt våren 2020 bli ett undantag.