Citat:
Ursprungligen postat av
Surgubben-Jan
Åkarna har tränat hela sitt liv och hittat hur de ska träna för att lyckas så blir de uttagna till landslaget och skall instrueras av en medelmåtta vars största merit är att han sabbat en VM-stafett (får ju t.o.m Jörgen Brinks insats att framstå som en succé) och att han sol och vårat Charlotte Kalka. Tillsammans med en ishockeytränare utformar de läger som inte passar åkarna. Någon diskussion är det inte tal om utan tränaren vill vara diktator. Samma sak med Ole Morten Iversen, han hade diverse idéer som inte stämde överens med vad som fått åkarna att bli så bra.
Klart att man som åkare blir upprörd, man skall få hjälp och stöd av förbundet inte påläggas ett nytt träningsprogram och indirekt hotas av uteslutning om man inte följer det.
I Norge förstörde man på ett effektivt sätt Anders Glöersens dröm. Först sparkade man ut honom ur landslaget sedan petade man honom från uttagningsloppet i Davos (till förmån för en sprinter). Inget OS för honom. I skydd av den starka konkurrensen kunde man hävda att han inte var bra nog.
Diktatorerna sitter på sina hotellrum och lägger upp planer för hur man skall manipulera resultatlistan. Det kan vara märkliga lagkörningar som att be åkare offra de egna chanserna för att fälla konkurrenter, blockera spåren eller släppa förbi åkare på upploppet. Eller som Åke Jönsson som var arg på Gunde Svan och riggade felaktiga tidsangivelser på femmilen i Sarajevo.
Det är fullständigt respektlöst mot människor son lagt bed hela sin själ och hela sitt liv för att nå framgång. När Ole Morten slutade gnällde han över att han inte fick bestämma något. Men med vilken rätt skall han bestämma, hans roll är att ge råd stöd och stöttning. Det är naturligt att åkarna väljer att lyssna på tränare de har jobbat länge med och har förtroende för.
För 13 år sedan anställde förbundet en tränare som tyckte att höghöjdsläger var onödigt och att man istället skulle samlas på enbart korta läger och köra fram och tillbaka i en skidtunnel. Det gick såklart inte åkarna med på. Samma sak nu. Thomson och Ingesson vill göra på sitt sätt och inget annat duger. Och pratar de med åkarna som de gör i media så är det ett terrorvälde.
Kanske att systemet med att ha landslagstränare har spelat ut sin roll. Inte särskilt meningsfullt när alla åkare ändå har egna tränare. Frida har sin gamla skidgymnasietränare, Ebba har väl sin pappa har jag för mig, Kalla har Ingesson, Svahn har Ravald, Ribom har Abrahamsson och Stina har kört själv med Grip som bollplank.
Inte omöjligt att landslaget i framtiden får en mer passiv roll som stötteapparat kring vallning och det medicinska. Kan sätta av pengar till några läger per säsong för åkarna som vill ha sparring, men annars får åkarna mer pengar och får åka på egna läger. Sparringen kommer av sig själv på orterna där många bor. Räcker sen med en landslagschef som gör uttagningar.