Ubåt A26

Elbilarna brinner inte mer än vanliga bilar.

Det är därför litiumjon batterier inte innehåller metalliskt litium.

Japan har precis tagit sin första ubåt med litiumjonbatterier i tjänst.

En brand i litiumbatterier släcks med stora mängder vatten, vilket man ju har tillgång till på en ubåt. Tror dock att man måste konstruera om själva batteriutrymmet samt även ubåtens barlast.

Sedan är det väl i.o.f.s. länge sedan man ersatte blybatterierna med t.ex. silverjon-batterier.


Nej, men när de brinner så blir konsekvenserna mycket värre, eftersom en lithiumjonbrand är osläckbar och inte kräver tillgång till syre.


Vilket torde vara den andra ubåten med lithiumjonbatterier i drift. Den första, ryska Losharik drabbades av en batteribrand förra året som dödade halva besättningen. Hade ubåten varit av en mera konventionell konstruktion, så skulle det ha blivit en totalförlust.


Man kan inte släcka en lithiumjonbrand, eftersom det inte är en kemisk brand som kräver värme, syre och bränsle, utan det är en intern kortslutning.

Man kan bara kyla ner den för att förhindra spridning och att värmen skadar omgivande struktur*. Och att fylla hela skrovet med vatten, dränka besättningen och få ubåten att sjunka tills dess att den imploderar är knappast en lösning.

Men gissningsvis så har japanerna försökt skapa flera batteribanker, som dels är avskilda från besättningen och dels från varandra, så att man vid en lithiumjonbrand inte förlorar ubåten och därtill så få batteribanker som möjligt.

(*) Containrar för lithiumjonbatterier är t.ex. gjorda så att containerns stålskal inte ska värmas upp för mycket vid en brand, så att containern inte kollapsar p.g.a. vikten från ovanpåliggande containrar och så att branden inte sprider sig till omgivande containrar.

Singapore är ett av världens megacentrum för köp av vapen, både på och under bordet.
Singapore isig har mycket modern utrustning.

Det krävs en partitionering av batteribanken, bortbrytning av olika moduler samt insläpp av vatten i den del av batteribanken som brinner. Detta är komplicerade åtgärder som kanske inte ens funkar i alla lägen.

Det låter väldigt trevligt med en i stort sätt obegränsad energikälla som kokar av vattnet man försöker kyla med innuti ett slutet utrymme. En liter vatten ger väl ca 1700 liter ånga.

Skulle tänka efter innan jag sätter mig i den tryckkokaren. Har ju åkt så lite koll har man om vad det handlar om.

Om man får med sig lösningar som gör det säkert så skulle det vara okej. Vid blyackar har man ju problemet med vätgasen.

Hur ser andra lösningar ut energimässigt nickel zink, nickel cadmium osv. ?

Enegi per volymenhet är helt klart intressant, 5 gånger så lång räckvidd på 300 ton lithiumceller typ? Å andra sidan 5 gånger så lång tid att ladda fullt då man är sårbar.

Utrymmet är såklart inte slutet, man får ha insläpp av vatten nedtill och utsläpp av vatten/ånga upptill. Vidare krävs trycktåliga skiljeväggar sinsmellan de skilda batterimodulerna samt mot resten av ubåten. Detta ger en dyr och tung konstruktion. Volymkrävande också.

Det mesta av fördelarna med litiumbatterier försvinner nog då. Utöver detta måste batteriet även tåla stötar och slag. På 100 meters djup kokar vatten f ö vid 180 grader.

Jo men batterierna är ju innanför tryckskrovet, dvs inga 10 bar vid batterierna utan 1 bar.

Generatorn ej laddar för fullt hela tiden vid blyackar medans med Li så gör den den det så blyackar tar längre tid att ladda fullt än Li.

Men om man ska släcka med sjövatten.

Tar du in vatten får du tryckökning. Dock står denna inte i paritet med den tryckökning som blir då vatten blir till ånga.

Någonstanns blir det ju balans mellan ånga o tryck i båten men då är det gansk kört om batterierna är öppna mot insidan tryckskrov.