Coronapandemin sätter ytterligare behövliga käppar i hjulet som kan få vindkraftsbubblan att äntligen brista:
Citat:
Regeringens förslag till stoppmekanism – bättre, men inte tillräckligt bra
I veckan presenterade regeringen ett förslag till en så kallad stoppmekanism i elcertifikatsystemet. Förslaget utgör ett tidsstopp den 31 december år 2021. Efter detta datum kan anläggningar för förnybar elproduktion som byggs i Sverige inte längre få ekonomiskt stöd av elcertifikat. Samtidigt tidigareläggs tidpunkten för utbetalat stöd från 2045 till 2035 genom att kvotkurvan komprimeras.
---
Två av tre delar i Svensk Vindenergis lösningspaket har tagits med i regerings åtgärdsförslag. Men det kan även konstateras att den viktigaste punkten i Svensk Vindenergis lösningspaket – ett tilldelningsstopp som säkerställer balansen i systemet – inte inkluderats.
Även om överutbyggnaden med regeringens förslag inte lär motsvara den som skulle uppstå med Energimyndighetens lösning, kommer den bli för stor för att elcertifikatsystemet ska kunna räddas. Detta är också något regeringen bekräftar i sin konsekvensanalys som anger att varken datumstoppet eller den komprimerade kvotkurvan kommer att påverka priset på elcertifikat.
Med utgångspunkt i dagens nära-nollpriser (1-2 öre/kWh) får förslaget till lösning i praktiken samma effekt som om en stoppregel inte hade införts. Förslaget förväntas därmed bli verkningslöst.
Bryter mot tidigare löften och riskerar investerarförtroendet
I samband med den senaste ambitionshöjningen 2017, konstaterade regeringen i sin proposition att ”avsaknaden av stoppregel i Sverige kan leda till ett överutbud av elcertifikat och därmed en priskollaps” och att ”Sverige bör därför införa en stoppregel som ska bidra till balans mellan utbud och efterfrågan på elcertifikatmarknaden”.
Det är mot bakgrund av löftet av en fungerande stoppmekanism som merparten av de cirka 90 miljarder som investerats i svensk vindkraft sedan energiöverenskommelsen vågat göra sina investeringar. Att nu i efterhand dra undan mattan, när det blivit tydligt att målet kommer att nås oavsett pris på elcertifikat, är oetiskt. Det riskerar även att rasera investerarförtroendet.
Investerare redan pressade
Sedan Energimyndigheten lanserade sitt förslag i december 2018 har elcertifikatpriset rasat till bottennivåer. En förväntad kraftig överutbyggnad i kombination med regeringens nya förslag till stoppmekanism har lett till att elcertifikatpriset störtdykt från ca 17 öre/kWh till nu nära noll-priser (1-2 öre/kWh).
Dessutom drabbas all elproduktion just nu hårt av Coronakrisen. Med ett elpris på nuvarande låga nivå (15 öre/kWh) är det bara delar av vattenkraften som kan drivas med lönsamhet. Av den svenska produktionen (160-170 TWh) kan två tredjedelar (100-110 TWh) komma att drivas med förlust.
Prisraset på el och elcertifikat slår extra hårt mot alla som investerat i förnybar el och som litat på det svenska stödsystemet. Tidigare investerare i bio- och vindkraft som sitter mycket illa till med produktionskostnad på cirka 50–60 öre/kWh. För dessa är regeringens nuvarande förslag ingen tröst.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/regeringens-forslag-till-stoppmekanism-battre-men-inte-tillrackligt-bra
Den främsta förklaringen för den uppkomna krisen är att vindkraft i princip alltid är olönsam eftersom vindsnurrorna i stort sett endast förmår leverera el under de tidpunkter då lägst efterfrågan och därmed även lägst pris råder.
Beviset för att vindkraften är olönsam även under fördelaktiga vindförhållanden finns för alla att se då Sverige för första gången upplevt negativa elpriser under stormen Ciara (-0,2 öre /kWh).
Vindkraften har med andra ord blivit sin egen främste fiende då allt för stor produktion leder till att vindkraftsbolagen drivs i konkurs.
Ygemans senfärdighet och inkompetens är slutligen det som satt spiken i kistan angående vindkraftens genomklappning då han i hög grad medverkat till att förstöra det osunda subventionssystem som möjliggjort den onödiga utbyggnaden av Svensk vindkraft.
Bolagen får inte ens in tillräckliga medel för att bekosta underhåll i nuläget.
Utöver detta så har vindsnurrornas livslängd reviderats nedåt, något som även det får stora konsekvenser för lönsamhet och driftsäkerhet:
Citat:
Inte minst har turbinernas livslängd överskattats. Den uppskattas idag till bara 10-15 år, enligt Svensk Vindkraftsförening. Och att byta ut turbin är nästan lika dyrt som att bygga ett nytt vindkraftverk, enligt branschföreningen.
https://www.dagensnaringsliv.se/20200226/176054/vindkraftverkens-livslangd-har-overskattats
Satsningar på vindkraft är i dagsläget ren kapitalförstöring.
Vattenfalls storsatsning på vindkraft är därför minst sagt märklig och kräver politisk genomlysning av vad som egentligen sker bakom kulisserna i S/MP-regeringen!
Svensk vindenergi skriver att ett lågt elpris gagnar elkunderna, men det är inte hela sanningen eftersom kostnaderna för inkopplingen av olönsamma vindsnurror i nätet lämpas över på konsumenterna i form av dyra nätavgifter som äter upp fördelarna med ett lågt elpris, något som kan förvärras genom Ygemans inblandning då han lovat att komma med ett förslag som innebär att havsbaserad vindkraft ska få slippa att betala för nätinkoppling.
Förhoppningsvis har investerarna lärt av sin läxa när de byggde landbaserade snurror som nu Ygeman "tagit sin hand ifrån" genom att låta elcertifikatssystemet haverera genom överteckning och det därmed inte kommer att byggas några snurror till havs.
Som tur är så kommer dagens situation att leda till en självsanering där driftsäker vatten/kärnkraft kommer att stå som slutliga vinnare medan vindsnurrorna förpassas till historiens soptipp!