Misstänkt vållande till annans död (treårig flicka) Norrköping 2020-01-30, två gripna. Mamman dömd till fängelse.

Det verkar som ett stort misstag att en domstol ger föräldrarna rätt att ta hem flickan utan att visat nykterhet under mycket lång tid och ett ordnat liv. Men när man blir fosterfamilj oavsett ålder på barnet så är det ett uppdrag och det kan vara så att man blir av med barnet. Det är inte fosterfamiljens barn utan det är faktiskt dom biologiska föräldrarnas barn. I detta fallet är det ett systemfel och katastrof givetvis och det borde inte ha skett. Däremot finns det föräldrar som reder upp sitt liv och nyktrar till och dom skall givetvis få tillbaka sina barn det är en rättighet. Jag får uppfattningen om att familjehemmet i detta fallet ansåg att flickan var deras vilket är totalt fel. Så några lagändringar i större format där det blir omöjligt för föräldrar som förlorat sina barn genom LVU att få hem sina barn ser jag som en oerhörd inskränkning.

Slöddret till mor i fallet har givetvis inga sympatier från mitt håll . Jag skulle vilka läsa kammarrättens domslut ligger den möjligen i tråden?

Då är du rätt naiv. Finns en hem del lata, pengakåta människor. Men visst, finns ju säkert många som genuint bryr sig om barn också.
Skulle dock tro att det absolut vanligaste är en kombo, alltså att man både vill hjälpa och samtidigt gå en hel del plus ekonomiskt på att ta emot ett fosterbarn.

Det verkar som ett stort misstag att en domstol ger föräldrarna rätt att ta hem flickan utan att visat nykterhet under mycket lång tid och ett ordnat liv. Men när man blir fosterfamilj oavsett ålder på barnet så är det ett uppdrag och det kan vara så att man blir av med barnet. Det är inte fosterfamiljens barn utan det är faktiskt dom biologiska föräldrarnas barn. I detta fallet är det ett systemfel och katastrof givetvis och det borde inte ha skett. Däremot finns det föräldrar som reder upp sitt liv och nyktrar till och dom skall givetvis få tillbaka sina barn det är en rättighet. Jag får uppfattningen om att familjehemmet i detta fallet ansåg att flickan var deras vilket är totalt fel. Så några lagändringar i större format där det blir omöjligt för föräldrar som förlorat sina barn genom LVU att få hem sina barn ser jag som en oerhörd inskränkning.

Slöddret till mor i fallet har givetvis inga sympatier från mitt håll . Jag skulle vilka läsa kammarrättens domslut ligger den möjligen i tråden?

fast barnets rätt till trygghet och stabilitet bör alltid gå före föräldrarnas rätt till barnet! Oavsett om föräldrarna nu hade varit exemplariska är det en katastrofomställning för barnet att slitas ifrån sin trygghet. Först när barnet är uppåt en 11-12 år är det rimligt att de kan få välja själv. Självklart att föräldrarna får träffa barnet å lära känna det. Men man sliter inte upp ett sådant litet barn från sin trygghet!

Nej, det ska inte vara en rättighet att få tillbaka sitt barn. Ett barn som vuxit upp och mår bra i en annan familj bör inte ryckas upp och utsättas för det trauma som det innebär. Det är horribelt att det fungerar så i Sverige.

Nej, det beror på vilken typ av placering det är. En tillfällig så är målet alltid att barnet skall hem.
Det finns oerhört många barn som tex kommer i fosterhem då dom är rätt gamla, och dom vill hem många gånger. Det är svårt då barnen uttrycker sin egen önskan. Och alla hem är inte perfekta. Barnets bästa i fosterhem finns det åtskilliga stämningar mot staten så det är inget bra exempel. Först alla dom som fick skadestånd som lidit då staten tagit dom under LVU och placerat dom i sadistfamiljer, våldtäkter, arbetsslavar institutioner som misshandlat begått övergrepp i statens regi. Nu är det nästa kull som stämmer olika kommuner, så allt är inte frid och fröjd. Man skall tänka över en lagändring väldigt noga först.


Jo, tvångsomhändertagande där staten är ansvarig skall inte permanent vägra biologiska föräldrar att få hem sina barn.

Så föräldrarnas rätt går alltså före barnets? Om barnets bedöms skadas av en separation bör det stanna. Det borde vara givet. Att det finns fall med äldre barn som är placerade eller barn som inte mår bra i familjehemmet är något helt annat.

Nej, det beror på vilken typ av placering det är. En tillfällig så är målet alltid att barnet skall hem.
Det finns oerhört många barn som tex kommer i fosterhem då dom är rätt gamla, och dom vill hem många gånger. Det är svårt då barnen uttrycker sin egen önskan. Och alla hem är inte perfekta. Barnets bästa i fosterhem finns det åtskilliga stämningar mot staten så det är inget bra exempel. Först alla dom som fick skadestånd som lidit då staten tagit dom under LVU och placerat dom i sadistfamiljer, våldtäkter, arbetsslavar institutioner som misshandlat begått övergrepp i statens regi. Nu är det nästa kull som stämmer olika kommuner, så allt är inte frid och fröjd. Man skall tänka över en lagändring väldigt noga först.

Ja, varför flickans ombud bytte åsikt i Kammarrätten är en gåta. Jag undrar om han berättade för familjehemsmamman att han tänkte stödja hemgång för flickan till bioföräldrarna?! Det verkar inte så.

Vad gäller Högsta förvaltningsdomstolens resonemang om eventuell skada för barn att återgå till bioföräldrar från familjehem så sök på HDF 2012:35.

I det ärendet handlar det om en 4 1/2 -årig flicka som bott i familjehem hela tiden efter tvångsomhändertagandet. Nu vill mamman ha tillbaka sin dotter. Det får hon också.

Domstolen skriver:"Det har genom åren lagts fram förslag om att risken för att ett barn skadas om det flyttas från ett hem där det vistats under en längre tid även ska kunna vägas in vid bedömningen av om vården ska upphöra".

"Förslagen har dock inte lett till en lagstiftning. Inte heller i samband med att barnperspektivet i lagen förstärktes bl a genom införande av bestämmelsen om vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid alla beslut gjordes någon ändring av 21 § LVU."

Högsta Förvaltningsdomstolen konstaterar alltså att en familjehemsplacering ska upphöra om det enda som talar emot det är risk för skada för barnet vid en separation. Finns det inga andra skäl till att familjehemsplaceringen ska bestå så ska den upphöra.
I vårt ärende lyckades inte socialen få gehör för sina synpunkter om föräldrarnas psykisk ohälsa, missbruk och andra problem.

Jag har sagt min åsikt och den står jag för. Barn kan inte avgöra vad som är bäst för dom. Det är alltså ingenting som är lätt i dom här frågorna, men om man ser till slutresultatet så har inte fosterhemsplacerade barn en bra statistik. I detta specifika fall är det givetvis en katastrof. Men att ta barn genom tvång från föräldrar och aldrig mer ger dom chansen är totalt felaktigt i mina ögon.

Det är inte värt pengarna många gånger då fosterfamiljen kanske måste låta barnet träffa föräldrar på fängelser och andra platser och det kan ske rätt ofta. Kontakter med föräldrarna som kommer på besök och många och långa resor. Ibland kommer dom inte och barnet blir ledset osv. Det är liksom ett uppdrag som är tufft på många vis. Många barn som har trauma sedan innan vilket kräver specialister och extra stor omvårdnad. Tror man att man har fosterbarn och tjänar pengar så är det inte så enkelt och så bra betalt är det inte. Många skall tänka till innan för många löser det inte ens.

Det är klart att ersättningen påverkar ens möjligheter att ta hand om ett extra barn. Ofta behöver åtminstone en förälder gå ner i tid, ibland vara hemma helt och hållet (särskilt i början av en placering). Man tjänar knappast mycket pengar på det.

Det är nog snarare du som är cynisk här.

Primärt skulle jag vilja påstå att de flesta gör det för pengarnas skull. Men sedan när man lär känna barnet blir det så klart en annan sak. Men skulle vara intressant att se vad som hände om man satte ett maxtak på låt säga 10 000 i månaden(mer kostar det sällan med ett extra barn) och se hur många som fortfarande skulle vilja vara fosterhem då.

Nej, det beror på vilken typ av placering det är. En tillfällig så är målet alltid att barnet skall hem.
Det finns oerhört många barn som tex kommer i fosterhem då dom är rätt gamla, och dom vill hem många gånger. Det är svårt då barnen uttrycker sin egen önskan. Och alla hem är inte perfekta. Barnets bästa i fosterhem finns det åtskilliga stämningar mot staten så det är inget bra exempel. Först alla dom som fick skadestånd som lidit då staten tagit dom under LVU och placerat dom i sadistfamiljer, våldtäkter, arbetsslavar institutioner som misshandlat begått övergrepp i statens regi. Nu är det nästa kull som stämmer olika kommuner, så allt är inte frid och fröjd. Man skall tänka över en lagändring väldigt noga först.


Jo, tvångsomhändertagande där staten är ansvarig skall inte permanent vägra biologiska föräldrar att få hem sina barn.