Pappa kräver mig på pengar

För över 6 år sen fick jag en personlig rabattkupong av min pappa som gav 20% på en bygghandel. Jag köpte då 30 m2 dyrt golv och fick ca 2000 kr rabatt med den som jag renoverade min BR och sålde. Detta var nästan 7 år sen. I samband med detta gjorde jag en stor vinst och gav honom en teknikpryl som kostade 5000 kr som han även krävde av mig för han hjälp mig med lägenheten lite och att han tyckte han skulle få något av mig förengångsskull, fine jag gick med på det.

Nu har min pappas diskmaskin gått sönder och han ringer och skriker han ska ha dessa 2000 kr av mig för rabattkupongen som någon maffia och ifrågasätter varför jag skulle få den. Jag argumenterade att detta är patetiskt att tjaffsa om en rabattkupong jag fått, att jag inte står i skuld, att jag inte fått något av honom på över 10 år och att han inte använt den själv till något golvinköp som kupongen gällde för och om han behållt den hade han säkert tappat bort den endå. Det mesta jag isåfall är skyldig honom är 20% rabatt om han ska byta ut sitt sovrumsgolv, det blir 350-400 kr och han säger"så du skulle få 2000 kr och jag några hundra". Dessutom sa jag att mina pengar ska gå till mina framtida barn nu och prylar jag vill förverkliga för en gångs skull, inte hans diskmaskin. Kallade även honom girig. Han försöker casha in på en rabattkupong han aldrig använt eller ens ska använda 6-7 år senare.


Min pappa är inte fattig utan har det bra ställt, sparkapital, han har nya bmw bilar senaste 25 åren, ett avbetalt hus värt 4 millar, lyx stereoanläggningar för 100 -150 000 kr, renoverade nyss köket trots det redan var tjusigt med dyra rostfria vitvaror, mycket finare än mitt kök, byggt uterum på baksidan och satt bara är ett halvår sen och snacka om att han ska köpa en ny Bmw i vår trots han är pensionär, vilken pensionär kör en spritt ny bmw med 300 hästar.

Jag har även hjälpt honom flertalet gånger med olika saker senaste åren, vakat över honom på sjukhus och ställt upp när han var sjuk medans andra sket i honom och blivit en bättre son när jag blivit äldre och det sa han bara var skit värt eller tog det för givet och la på luren när jag inte gav honom dessa 2000 kr. Det känns förjävligt.

Jag är mellan 30-40 år gammal och har inte fått något av min pappa på 10-15 år sen jag flytta hemifrån, det är väl rabattkupongen då, julmat och han har ställt upp som borgenär för några hyreskontrakt när jag var i 20 års åldern och inte hade fast jobb och skjutsat mig eller fixat några saker åt mig men det har jag gjort åt honom också. Jag bor i hyresrätt men jag sparar mycket för jag lever snålt och minimalstiskt med 10 år gammal tv/dator och är nästan miljonär.

Varje gång han håller på såhär är en stund efter jag berättat jag gjort stora lägenhetsvinster, när jag håller på byter jobb igen och äntligen får en lön över 40k, när jag vann på lotto nyss 50k eller om jag berättar jag snart ska köpa en dyrare mer motorstark bilar än vad han ägt. När jag skulle köpa hus för några år sen i Spanien försökte han tvinga bli medlåntagare så han kunde låna på sitt hus och få ut 400-500 000 till sin pension vilket jag sa fet nej till då jag hade lånelöfte beviljat till husköp i Spanien som hade blivit avslag på då. Blev riktigt förbannad när jag suttit i 2 år och sparat och kämpat för få en tillräcklig lön för kunna få det lånelöftet, kändes som han försökte förstöra allting.

Märker någon slags avundsjuka och han skojar jämt jag ska ge honom pengar så fort jag berättar någon framgång eller är negativ till mina drömprojekt jag vill förverkliga. När jag ska köpa min drömbil säger han att det ska jag inte alls det, när jag säger jag ska köpa hus i Spanien vill han inte höra mig prata om det ens och blir irriterad, 2 mån senare sitter han och larvar sig att han ska köpa hus i Spanien med fånigt tonläge, något han inte har möjlighet till. Han ska även köpa 1 av 2 av mina drömbilar vilket jag berättade för honom för 2 år sen.
Tycker det är helt sjukt detta.

Vad hade ni gjort? Är detta normalt?

Nej. Det är givetvis inte normalt. Skulle slutat prata med honom om min pappa var sådan.

Han känner missundande för dig eftersom han själv känner sig misslyckad i jämförelse. Han spinner vidare på någon slags evighetsskuld där du ska vara tacksam för åren han gav när han fostrade dig. Naturligtvis är det inget du ska behöva tåla. Men familj är ju familj, så du har väl två möjligheter som jag ser det:

1) Be honom att dra åt helvete!
2) Köp en ny diskmaskin mm. åt honom. Se det som en god gärning i att ge gamlingen lite livskvalitet på senare år. Dessutom kan du se det som en investering åt dig själv eftersom du så småningom får ärva prylarna ändå.

Jobbig konflikt att ha med sin förälder med detta tävlandet om pengar och framgång, men om det du skriver stämmer skulle inte jag anse mig vara skyldig honom några pengar. 2000 verkar ju inte heller vara ett betydande belopp för någon av er, så det bästa vore kanske ändå att ge honom pengarna. Då kan han stå där med pengarna och alla vet att han är en patetiskt gniden människa.

Du kanske kan ge honom matkassar för det värdet eller ett presentkort på Lidl.

Eller så skiter du in det, han lär ju få svårt visa att det finns någon skuld i verkligheten.

Lär dig att hålla en del hemligt för din farsa. Tala är silver, tiga är guld! Att berätta om nya jobb, resor osv. gör bara gubben girig och avundsjuk och drabbar bara dig mer negativt i slutändan, så låt bli! Du är vuxen och har ditt eget liv och har ingen som helst skyldighet att redovisa allt för honom.
Du vet ju redan på förhand att om du säger du har gjort en vinst, så ringer han och vill ha pengar på något sätt. Sedan har han lärt sig att du före eller senare viker ner dig efter hans tjat och ger honom pengar hur snurrigt det än är. Ja, man ska hjälpa sina föräldrar när de blir gamla, men det är skillnad på att hjälpa och bli utnyttjad.

Dra åt helvete ska du säga till honom!

Jag tycker du ska köpa en diskmaskin. Köp den billigaste och helst så gammal som möjligt från blocket och säg att du även kommer å monterar in den

Invänta reaktion.

Han är missunnad på dig och försöker väl leva sitt liv genom dig.

Jag vet inte om du trollar men om du inte gör det, så låter det här som en arbetsklasshumor. I arbetarklass skojar man ofta genom att på ett retsamt sätt svara emot. T.ex när du berättar att "jag vann på tipset i går" så svarar den andre "då kan du bjuda på fika/öl/middag". Det är inte frågan om att säga "vad roligt" eller "grattis". Eller när du frågar "får jag låna din borrmaskin?" så svarar den andre "nja, jag vet inte om jag kan det". Ner du då säger "okej, jag förstår" så ska den andre därefter snabbt lägga till: "Jag bara skojade". Blir du sårad på riktigt säger den andre "Det var ju bara ett skämt" eller "Var inte så kitslig".

Just det här sårandet och tillintetgörandet som du berättar om är typiskt för arbetarklasshumorn. Den bygger på att man inte ska göra sig märkvärdig, och försöker man berätta om sin framgång, ska man på ett retsamt sätt tryckas tillbaka till sin plats. Annars kan balansen i relationen rubbas, och du framstår som bättre än den andre.

I ditt fall låter det i och för sig lite värre när ens far ringer upp och vill ha tillbaka en rabattkupongsvärde. Är din far av arbetarklass?

Svar ja, men han har varit duktig hantera pengar och vi växte upp i ett medelklassområde i denna 4 miljoners kåk och med nyare tyska bilar.

Prata inte om pengar med honom. Säg klart och tydligt att du inte accepterar hans beteende och ta avstånd.

Låter som om gubben håller på att få demens. Mina råd är:

1. Försök att upprätthålla en bra relation med gubben, han kommer snart nog ändå att gå bort och om ni blir ovänner kanske hela arvet ryker.

2. Prata aldrig om pengar eller vilka saker du ska köpa.

3. Ge din pappa 2000 kr om han verkligen vill ha det, 2000 kr i sammanhanget är ju ingen summa alls.

Ta inte striden. Säg bara varför han är orimlig icb du. Tänker inte acceptera han gör så.
Sen är det färdigdiskuterat.
Tydliga gränser och håll avstånd när dom är orimliga