Ångrar alla någonting?

Mer än en gång förundras jag över denna kommentar i rubriken. Jag ser väldigt sällan på tv. Ser väldigt få soffprogram. Men trots allt så kan man inte undgå en hel del intervjuer i media... Tänk dig ett soffprogram på tv; Någon hyggligt gammal person med ett hyggligt händelserikt liv, och hyggligt känd. Så kommer alltid den där klassiska frågan: "Ångrar du något" (i livet)? Och svaret är alltid lika givet: "Nej inget". Detta förbryllar mig och jag skulle vilja ha era synpunkter. Går jag till mig själv har jag massor med saker jag ångrar... (obs: tanken är inte att detta skall bli ett bekännelseforum med uppräkningar av vad vi ångrar). Är jag verkligen så unik så det bara är jag som gör misstag, eller har jag missuppfattat frågan? Tänkbara scenarion:

1) Intervjuoffret är senil och minns ingenting.
2) Ingen skulle våga svara "ja" av rädsla för följdfrågan.
3) Man vill göra bäst helhetsintryck. Att 'lyckas' är ju tidens norm.

Jag måste säga att jag inte tror fullt ut på att dessa anledningar ovan förklarar allt. Därav min trådstart. Hjälp till pls. Hursomhelst kan jag tycka att intervjufrågan är irrelevant eftersom alla ger samma svar (och jag misstänker att det inte är sant)

Livet tar en från A till B.
Om man ångrar saker så hade man gått genom en annan livslinje och då missat saker som också är positivt.

Har man då denna djupare insikt så har man fått den visdomen att livet blev vad de blev tack vare misstagen.

Men det betyder ju att man är helt nöjd med hur livet är, hur det blev.

Jag ångrar MASSOR. Killar jag låg med, knark jag testade, drinkar jag drack, kurser jag pluggade, kurser jag inte pluggade, resor jag inte gjorde, saker jag gjorde. Jag är visserligen nöjd med livet, men jag är övertygad om att jag kunde gjort bättre val! Jag kunde pluggat något annat, jag borde väntat på min man, jag borde lämnat staden tidigare, vi borde begärt kejsarsnitt redan med första barnet, jag borde inte jobbat så mycket...

Håller med TS. Hur kan man INTE ångra NÅGONTING?!

Men det betyder ju att man är helt nöjd med hur livet är, hur det blev.

Jag ångrar MASSOR. Killar jag låg med, knark jag testade, drinkar jag drack, kurser jag pluggade, kurser jag inte pluggade, resor jag inte gjorde, saker jag gjorde. Jag är visserligen nöjd med livet, men jag är övertygad om att jag kunde gjort bättre val! Jag kunde pluggat något annat, jag borde väntat på min man, jag borde lämnat staden tidigare, vi borde begärt kejsarsnitt redan med första barnet, jag borde inte jobbat så mycket...

Håller med TS. Hur kan man INTE ångra NÅGONTING?!

Att ångra sig handlar mer om att man önskar sig ha levt ett annat liv än att tagit lärdom av saker som hänt.
Att lära sig av livet håller jag med dig om att man ska.

Hur ska du kunna ta lärdom om något om du aldrig ångrar dig?

För att man bildar en uppfattning genom erfarenhet och styr därefter åt det som verkar rätt.
Att ångra sig är att mentalt stega bakåt och inte framåt och bara önska sig en annan verklighet.

Tack. Ett tag tänkte jag att den här tråden skulle tvärdö eftersom ingen verkade 'förstå' frågan. Tänkte att jag var den enda som funderat i dessa banor. Hamsterboll tror jag tangerar frågan...

Så, ville du bara hitta medhåll eller ville du diskutera hur det kommer sig att man kan säga att man inte ångrar något? Att folk inte tänker i samma banor som du kan ju ha att göra med att de lägger en delvis annan innebörd i begreppet ångra. Eller att de är bättre på att lägga saker bakom sig och se det positiva i att ha kommit dit de är.