Citat:
Ursprungligen postat av
Snor-Johan
Det är lätt att ryckas med dom som finner njutning i äcklandet och förbise att scenariot de facto förutsätter en sexualmasochist.
Även brottsoffret har i hög grad spelat med och njutit av förnedringen då hon med hjälp av hot-hullingarna fick honom ohjälpligt fast i sadist-knulladet av henne.
Men Johan, kolla Lenas sista chatt med Stefan innan hennes död. Hon bjöd in honom och hade bakat kaka till honom. Hon hade skickat ett hjärta åt honom. Hon var kär i Stefan, fortfarande efter 6-7 år. Hon visste enligt polisanteckningar att han hade psykopatbeteende, men inget lyckades när hon skulle frigöra sig från honom.
Hon kanske var hans slav för hon bar en på en inre känslomässig korruption som antagligen förtärde henne inuti. Kanske hyste hon en dröm och förhoppning om att just hon en dag skulle lyckas reparera honom? Hjälpa, rädda och hela honom? Bara hon inte gav upp honom? Hon skulle i så fall inte vara den första kvinnan i historien att attraheras av en trasig människa. Kanske fanns det saker inom henne själv, trasiga partier som gjorde att hon identifierade sig med honom?
Så ja, hon kanske förväxlade maschosism med kärlek, men det kanske var hennes sätt att vara av betydelse, och ett slags hjälp till självhjälps- försök i hennes eget liv? Att hon undermedvetet försöker finna en utväg ur egna trauman och sår?