Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Ja visst känns det något märkligt att de inte planerade en mer skonsam död för sina tjejer. Men kanske de resonerade som så att det kommer ta 3-4 minuter att strypa var och en. Den ångesten skall då läggas till ett helt livs lidande (vad åtminstone dessa två trodde). Och då kanske det inte blev så farligt i sammanhanget. En vågskål helt enkelt. Och kanske det säkraste sättet att döda dom. Att skaffa illegala droger är ibland riskfyllt. Att spara så mycket receptbelagd medicin som skulle behövas, skulle inte gå. Läkarna är noggranna numera. Det var kanske helt enkelt för svårt och krångligt att skaffa sig de medel som behövdes. Och ej inte heller 100% säkert om de inte hade medicinsk kunskap? De resonerade säkert väldigt mycket kring detta, och beslutade kanske då att det sätt man gjorde det nu på var det säkraste - även om det vållade barnen några minuters dödsångest.

Nu spekulerar vi fritt men det skulle kunna vara så enkelt som att föräldrarna försökte få i sina barn sömnmedel men att barnen vägrade ta dem av någon anledning. Den ena flickan hade spår av sömnmedel i sig vilket skulle kunna innebära att hon spottade ut det, men att lite sögs upp innan. Man kan ju då tänka sig att situationen blev desperat och att barnet skrek och varnade den andra systern. Planen var dock initierad och det fanns inte längre någon återvändo och föräldrarna fick avsluta den så gott de kunde. I ett sådant läge är nog kvävning/strypning en sannolik metod.

Denna spekulation av slutet behöver inte vara korrekt, men den harmonierar till 100% med den fakta och bevis vi har i målet, att föräldrarna planerade för och sedan gemensamt och i samförstånd dödade sina barn.

Sant. Rent statistiskt dödar inte föräldrar sina barn alls (enskilt eller tillsamnans) utan gör istället i princip vad som helst för att de ska leva, inklusive offrar sina egna liv.

Med den planeringen ingick i så fall att föräldrarna kalkylerade med att de själva skulle uthärda en sådan handling som att strypa/kväva sina barn. Båda föräldrarna skulle ha varit tvungna att sätta sig in i hur det skulle gå till att strypa/kväva och att de (föräldrarna) själva skulle orka och klara av detta psykiskt. De skulle båda, gemensamt ha kommit fram till att de skulle klara av handlingen. Och detta gick de och tänkte på samtidigt som de utåt försökte leva som vanligt.

Möjligen kan man tänka att föräldrarna satte sitt hopp till den lugnande medicin som de själva skulle ta, och att det var effekten av den som skulle göra att de klarade av handlingen. Men de var då tvungna att vara säkra på att de skulle bli just "påverkade men inte mer än att de kunde agera." Detta, om något, var väl ganska vanskligt.

Ja. Akut psykisk sjukdom/djup depression var troligen det som utlöste morden och jag tror det skedde på relativt kort tid. Även om startsträcka av elände och svarta tankar var ganska lång. En psykiskt frisk person begår inte ett sånt brott.

Barn-ME är inte mitt specialistområde. Har träffat vuxna med ME, men aldrig träffat ett barn med ME-dianos.
Inga officiella uppgifter om Bjärred-barnens specifika symtomatologi har heller framkommit.
ME besvären beskrivs, som du ju vet, rätt olika av de sjuka.

Mot just ortostatism finns det träningsråd, stödstrumpor och mediciner. Är ett rätt vanligt symptom hos i övrigt friska hypotoniker

Att en sådan situation skulle kunna uppstå (att de inte fick i barnen sömnmedel) måste väl i så fall ha varit något som dessa smarta föräldrar förutsett under sin långa planeringstid -och skaffat sig strategier för. Något av en knäckfråga.

Stora Sköndal och framförallt Bragé-klinikerna har goda resultat.
På Bragé-klinikern har man uppnått mycket genom att lära ut psykologiska tanketräningsmönster.
De sjuka ska träna och stärka kropp och psyke. Tänka i nya banor.
Inte fixera på vad de inte kan utan på det som de klarar och succesivt öka detta.
Man har team med läkare, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster involverade.

Dock osäker på om de har avtal att behandla barn med ME. Också oklart om region Skåne skulle kunnat skickat länsremiss till Stockholm på barnen. Finns ju overifierade uppgifter om att de besökt Stora Sköndal.

Varför måste det det? Hur många olika mordadministrationer borde föräldrarna haft? Kan smarta människor vilja undvika att tänka på förfärliga saker de beslutat sig för? Har det med intelligens att göra med att man har svårt att fritt fundera och diskutera hur man ska ta död på sig själv och sina barn? Kan det avskyvärda i handlingen gjort att de undvek tankarna kring det efter att de beslutat sig men hade en vag uppfattning om hur det skulle gå till.
Jag tror att du blandar ihop aktiv planering med att föräldrarna hade beslutat sig under hösten.

Intressant det där fetade, eftersom samtliga med ME som intervjuats säger att just rörelse gör att de kan krascha i dagar (veckor) efteråt. Vid "vanlig" hjärntrötthet, som kommer från traumatiska hjärnskador, så är sinnesintryck väldigt jobbiga. Vissa klarar tvåtimmarskalas - även om de vet att de får sota för det i flera dagar efteråt då de kraschar och inte orkar något alls.

Just hjärntröttheten säger många ME-patienter är fruktansvärd. Men också att de inte kan röra sig mer än några få minuter i taget - sen är det sängen som gäller. Smärtan är tydligen också fruktansvärd. Flera gånger värre än en fibromyalgi. Du själv jämförde med att det skulle vara som att ständigt ha influensa och dessutom bakfylla. SAMTIDIGT.

Hur kommer det sig att du nu är inne på att man kan träna bort ME? Att träna med sin kropp har inte något med psykologi att göra. Du kan lika gärna säga att detta är en psykiatrisk sjukdom. Lägg in dom på psyk!

Vad menar du egentligen? Jag orkar inte längre läsa dina inlägg - de är uppåt väggarna. Så du behöver inte ens bemöda dig med att svara på mitt inlägg. Behövde bara skriva av mig lite.

Instämmer.
Tror inte på att barnen ströps och krävdes vid fullt medvetande för att det inte gick att droga dem. Det är är orimligt.
Det handlar nog mer om vad förläldrar ville eller prioriterade.

Den gradvisa träningsökningen är borttagen eftersom det i studier visat sig vara till skada för ME-patienter. Man tror att man tidigare låtit sig luras av de bredare diagnostiska kriterierna (dvs ej Kanada-kriterierna) så att patienter som blev bättre egentligen led av utmattningssyndrom eller depression. Snarare är det pacing, att dosera sin aktivitetsnivå och lyssna på sina signaler, det som haft bäst verkan vid ME. Självfallet med annat medicinskt och psykologiskt stöd. Annars riskerar som du säger patienten att krascha och så får man börja om från början. Det finns tyvärr mycket okunskap och mytspridning på området som är skada för patienterna. Alla med medicinskt ansvar borde hålla sig ajour på området och sluta förvilla, alternativt byta jobb.