Citat:
Ursprungligen postat av
Krmkr
Ett mycket rimligt antagande eftersom ME är en uteslutningsdiagnos. Agnes och Moas diagnos sattes av en barnspecialist som sannolikt i diagnosprocessen remitterade till andra specialistenheter, däribland BUP eftersom psykisk sjukdom är en differentialdiagnos till ME. Det har ju dessutom vid granskning av barnspecialisten visat sig att han gjorde ett korrekt jobb med barnen. Ytterligare ett bevis för att fler kopplades in. Ett miltidisciplinärt specialistteam.
Jag finner det därför lustigt att somliga i tråden fortfarande försöker pådyvla en uppfattning om att barnen led av någonting annat än ME när flickorna var mer undersökta än de flesta människor blir under en hel livstid.
En kvalificerad överläkare på barn som inte satte diagnos huxflux då symtomen inte varat sex månader.
Det beskrivs kontakt med BUP vilket är remiss.
De var inte på nån allmän vårdcentral.
Ändå hade nog konstnärssjälen Moa mer troligt en neuropsykiatriska diagnos enligt vissa spekulanter.
Ändå sägs de inte få hjälp enligt Hanna.
Det är i sig intressant att dessa föräldrar flackade runt, ända till Tyskland drog O och sökte med ljus och lykta trots diagnos ME på äldsta dottern.
Trots att ME handlar om svår PEM.
Sen kastar de in handduken direkt och ger upp.
Det säger iaf mig att de inte accepterar ME då förbättring uteblir. Att de bränner ljuset i bägge ändar.
Att de inte kan ha tagit till sig information öht.
Att ME är vidrigt och vården i högsta grad ska förbättras är givet - men människor mördar inte sina barn och det är uppenbart nåt galet med föräldrarna om det så är depression och patologiska copingstrategier.
-Jag tror inte specialist i världen hade hjälpt tyvärr.
De accepterar inte svaren och söker bot. Garanterat i all välmening men är det pseudoaltruism in action så hör inte den överbeskyddande, kvävande, ångestladdade personen och oroar sig ordagrant till döds halvt neurotisk.
Överfixerade.
Det är nog snarare föräldrarna som behövt allt mellan KBT till annat.