Det demokratiska partiet kommer officiellt att nominera en presidentkandidat för valet 2020 under sitt konvent som hålls i juli. Processen startar under måndagen i Iowa och avslutas i juni, varpå en presidentkandidat kommer att formellt röstas fram det demokratiska konventet, Democratic National Convention, som kommer att pågå mellan den 13-16 juli, i Milwauckee, Wisconsin.
Målet för de 12 demokratiska kandidaterna är att samla ihop 1991 delegater, vilket behövs för att kunna söka nomineringen under den första omröstningen vid konventet i Milwauckee. Man nämner att en kandidat måste få minst 15% av rösterna runt om i en delstat eller i ett individuellt kongressdistrikt för att få delegater.
Vem vinner respektive delstat, hur fördelas delegaterna, samt vem blir i slutänden demokraternas presidentkandidat?
Här är datumen för de olika caucuses, nomineringsmöten (fyra stycken) samt primärval. Inom parantesen står det hur många delegater som står på spel.
Febrauri
•3:e Iowa (41) (caucuses)
•11:e New Hampshire (24)
•22:a Nevada (36) (caucuses)
•29:e South Carolina (54)
Mars
•3:e Kaliforninen (415) Texas (228) Virginia (99) North Carolina (110) Massachsetts (91) Minnesota (75) Colorado (67) Tennesse (64) Alabama (52) Oklahoma (37) Arkansas (31) Utah (29) Maine (24) Vermont (16) Democrats Abroad (13) (demokrater utanför USA) Amerikanska Samoa (6)
•10:e Michigan (125) Washington (89) Missouri (68) Mississippi (36) Idaho (20) North Dakota (14) (caucuses)
•14:e Northern Mariana (6)
•17:e Florida (219) Illinois (155) Ohio 136) Arizona (67)
•24:e Gerogia (105) 29:e Puerto Rico (51)
April
•4:e Louisiana (54) Hawaii (24) Alaska (15) Wyoming (14) (caucuses)
•7:e Wisconsin (84)
•28:e New York (274) Pennsylvania (186) Maryland (96) Connecticut (60) Rhode Islands (26) Delaware (21)
Maj
•2:a Kansas (39) Guam (7)
•5:e Indiana (82)
•12:e West Virginia (28) Nebraska (29)
•19:e Oregon (61) Kentucky (54)
Juni
•2:a New Jersey (126) Districk of Columbia (20) New Mexico (34) Montana (19) South Dakota (16) Virgin Islands (7)
Summa 3979 delegater.
https://graphics.reuters.com/USA-ELECTION-CALENDAR/0100B31F26V/index.html
Här är de demokratiska kandidaterna som tävlar om att bli nominerade till demokraternas presidentkandidat, för att sedan möta USAs president Donald Trump i presidentvalet den 3:e november.
•Joe Biden, 77år. Före detta vicepresident under Barack Obama.
•Elizabeth Warren, 70 år. Senator från Massachusetts
•Bernie Sanders, 78 år. Senator från Vermont
•Pete Buttigieg, 38 år. Före detta borgmästare i South Bend, Indiana.
•Michael Bloomberg, 77 år. Före detta borgmästare i New York.
•Amy Klobuchar, 59 år. Senator från Minnesota.
•Andrew Yang, 45 år. Entreprenör från New York.
•Telsi Gabbard, 38 år. Ledamot i represnetanthuset från Hawaii.
•Tom Steyer, 62 år. En miljöaktivist som är miljardär.
•John Delaney, 56 år. Före detta ledamot i representanthuset från Maryland.
•Michael Bennet, 55 år. Senator från Colorado.
•Deval Patrcik, 63 år. Före detta guvernör i Massachusetts.
https://www.reuters.com/article/us-usa-election-2020-candidates-factbox/12-democrats-still-in-u-s-presidential-race-days-before-iowa-caucuses-idUSKBN1ZN278
Här är en artikel från idag som nämner lite om nomineringsprocessen. De första delstaterna som ska rösta, Iowa och New Hampshire, och man skriver att de alltid haft en stor roll vad gäller att välja vem som ska bli nominerad. Därefter ska man speciellt titta på "supertisdagen", den 3:e mars, då 14 delstater kommer att rösta, vilket enligt artikeln kan komma att bli oerhört viktigt.
Kaliforninen flyttade sitt primärval från tidig juni till supertisdagen. I och med att Texas redan var en av delstaterna som skulle genomföra sitt primärval på supertisdagen, så betyder det att de två delstaterna med störst befolkning, där 643 delegater står på spel, och där det bor en stor latinamerikansk befolkning, kommer att rösta samma dag.
Man skriver att South Carolina kan komma att se den största minskningen vad gäller uppmärksamhet p.g.a. att supertisdagen har vuxit så pass mycket. Traditionellt sett så har South Carolina varit den södra delstaten som har hållit det första södra primärvalet, och är den delstat som har en stor afroamerikansk befolkning.
Detta år röstar South Carolina den 29:e februari, vilket innebär att det är endast dagar innan supertisdagen. Man nämner att de flesta opinionsundersökningar visar att den förre vicepresidenten Joe Biden har en stabil ledning där.
Aktivister i South Carolina säger att de redan har sett en minskning av besök från kandidaterna under detta år. Ifall kandidaterna tvingas att välja på att kampanja i en delstat där de ligger långt efter i opinionsundersökningar eller att försöka fiska röster i de delstater som röstar under supertisdagen, så är det möjligt att South Carolina kan få lite upppmärksamhet från många av kandidaterna.
Man skriver vidare att det kommer att vara väldigt annorlunda under detta val, då demokraterna har genomfört förändringar som har målet att öka valdeltagandet och insynen i valprocessen. Det kommer vara färre caucesus, nomineringsmöten, endast i fyra delstater, Iowa, Nevada, North Dakota och Wyoming, till skillnad från 18 stycken under 2016.
Caucuses, nomineringsmöten, kräver att väljarna närvarar personligt under ett möte, och när själva omröstningen genomförs så ska den ske öppet genom t.e.x. handuppräckning. I primärval, så dyker väljarna däremot upp vid vallokalen och lägger sin röst på den kandidat som de valt.
Man nämner att processen med caucuses har kritiserats för att vara odemokratisk då det kan leda till mindre närvaro och stora påtryckningar, grupptryck. Det kan också vara svårt för folk som arbetar skift samt för föräldrar, då processen tar en stund att genomföra.
Enligt artikeln så favoritiserar systemet med caucuses kandidater som har en stark aktiv bas, istället för de som har ett bredarer stöd. T.e.x. så fick den amerikanska senatorn från Vermont, Bernie Sanders, bättre resultat än sin rival Hillary Clinton i caucuses under 2016 års kampanj.
Man skriver efter det att demokraterna har under detta val ett mer pressat schema än tidigare val, och den ökade hastigheten kan leda till att man får fram en nominerad snabbare.
När mer än två dussin kandidater först meddelade att de tänkte ställa upp, så fanns det inom det demokratiska partiet en oro att det stora antalet kandidater kunde leda till en tävling som skulle dra ut på tiden, under flera månader.
Det hela förvärrades av oron om ett upprepande av 2016 års nomineringsprocess, då Sanders vägrade att erkänna att han förlorat, trots att det sedan länge var klart att han inte kunde vinna.
'
Men antalet demokrater i nomineringsprocessen har sjunkit drastiskt, och det finns nu 12 demokrater kvar. Man nämner att endast fem av dessa fick mer än 5% i opinionsundersökningar för hela landet.
Det snabbare schemat kan komma att hjälpa en kandidat attt snabbare samla ihop stöd. Efter supertisdagen, så kommer nästan 30% av den valbara amerikanska befolkningen att ha haft en chans att rösta fram en nominerad. I slutet av mars, så kommer mer än 50% av partiets delegater att ha valts.
I artiklen skriver man sedan att det finns en kandidat som försöker att stå i vägen för de övrigas försök att få medvind under de tidiga primärvalen, och försöka vinna under supertisdagen, nämligen Michael Bllomberg.
Miljadären och mediemogulen gick sent med i tävlingen och har pumpat in miljontals dollar ur sin egen ficka för att bli konkurrenskraftig under supertisdagen. Om han får tillräckligt med delegater under supertisdagen, så kan det göra att det blir svårare för andra kandidater att befästa väljarnas stöd, och säkra nomineringen.
Man avslutar artikeln med att skriva om superdelegater. De är valda demokratiska tjänstemän som är en del av varje delstats delegation, men som inte är tvungna att rösta som delstaten gjorde under nomimeringsfasen. Alla demokratiska medlemmar av kongressen och delstaternas guvernörer är b.l.a. superdelegater.
Under 2016 års val så ska många superdelegater tidigt ha givit sitt stöd åt Clinton, vilket ledde till kritik att partiet gav henne favörer. Man skriver att de inte har eliminerats i valet 2020, men att nya regler begränsar hur mycket de kan påverka. De kommer sannolikt inte att rösta under den första valomgången under konventet.
För att vinna under den första valomgången, så måste en kandidat säkra en majoritet av partiets 3979 förpliktigade delegater som finns tillgängliga under nomineringsfasen, som sedan presenteras under det demokratiska konventet.
Om den som är i ledningen har mindre än 1991 delegater, så kommer konventet att hålla en andra omröstning. På den efterföljande omröstningen så blir alla delegater fria att rösta hur de vill, och även superdelegater kan lägga sin röst.
Efter det, så behövs det att någon får en majoritet av de 4750 delegaterna (superdelegater inkluderat) för att kunna säkra nomineringen. Ifall en kandidat vinner en supermajoritet av de förpliktigade delegaterna, eller runt 2378 styckenröster så får superdelegaterna tillåtelse att rösta under den första omgången.
https://www.reuters.com/article/us-usa-election-democrats-explainer/explainer-how-the-path-to-the-democratic-presidential-nomination-is-different-in-2020-idUSKBN1ZW0D8
Målet för de 12 demokratiska kandidaterna är att samla ihop 1991 delegater, vilket behövs för att kunna söka nomineringen under den första omröstningen vid konventet i Milwauckee. Man nämner att en kandidat måste få minst 15% av rösterna runt om i en delstat eller i ett individuellt kongressdistrikt för att få delegater.
Vem vinner respektive delstat, hur fördelas delegaterna, samt vem blir i slutänden demokraternas presidentkandidat?
Här är datumen för de olika caucuses, nomineringsmöten (fyra stycken) samt primärval. Inom parantesen står det hur många delegater som står på spel.
Febrauri
•3:e Iowa (41) (caucuses)
•11:e New Hampshire (24)
•22:a Nevada (36) (caucuses)
•29:e South Carolina (54)
Mars
•3:e Kaliforninen (415) Texas (228) Virginia (99) North Carolina (110) Massachsetts (91) Minnesota (75) Colorado (67) Tennesse (64) Alabama (52) Oklahoma (37) Arkansas (31) Utah (29) Maine (24) Vermont (16) Democrats Abroad (13) (demokrater utanför USA) Amerikanska Samoa (6)
•10:e Michigan (125) Washington (89) Missouri (68) Mississippi (36) Idaho (20) North Dakota (14) (caucuses)
•14:e Northern Mariana (6)
•17:e Florida (219) Illinois (155) Ohio 136) Arizona (67)
•24:e Gerogia (105) 29:e Puerto Rico (51)
April
•4:e Louisiana (54) Hawaii (24) Alaska (15) Wyoming (14) (caucuses)
•7:e Wisconsin (84)
•28:e New York (274) Pennsylvania (186) Maryland (96) Connecticut (60) Rhode Islands (26) Delaware (21)
Maj
•2:a Kansas (39) Guam (7)
•5:e Indiana (82)
•12:e West Virginia (28) Nebraska (29)
•19:e Oregon (61) Kentucky (54)
Juni
•2:a New Jersey (126) Districk of Columbia (20) New Mexico (34) Montana (19) South Dakota (16) Virgin Islands (7)
Summa 3979 delegater.
https://graphics.reuters.com/USA-ELECTION-CALENDAR/0100B31F26V/index.html
Här är de demokratiska kandidaterna som tävlar om att bli nominerade till demokraternas presidentkandidat, för att sedan möta USAs president Donald Trump i presidentvalet den 3:e november.
•Joe Biden, 77år. Före detta vicepresident under Barack Obama.
•Elizabeth Warren, 70 år. Senator från Massachusetts
•Bernie Sanders, 78 år. Senator från Vermont
•Pete Buttigieg, 38 år. Före detta borgmästare i South Bend, Indiana.
•Michael Bloomberg, 77 år. Före detta borgmästare i New York.
•Amy Klobuchar, 59 år. Senator från Minnesota.
•Andrew Yang, 45 år. Entreprenör från New York.
•Telsi Gabbard, 38 år. Ledamot i represnetanthuset från Hawaii.
•Tom Steyer, 62 år. En miljöaktivist som är miljardär.
•John Delaney, 56 år. Före detta ledamot i representanthuset från Maryland.
•Michael Bennet, 55 år. Senator från Colorado.
•Deval Patrcik, 63 år. Före detta guvernör i Massachusetts.
https://www.reuters.com/article/us-usa-election-2020-candidates-factbox/12-democrats-still-in-u-s-presidential-race-days-before-iowa-caucuses-idUSKBN1ZN278
Här är en artikel från idag som nämner lite om nomineringsprocessen. De första delstaterna som ska rösta, Iowa och New Hampshire, och man skriver att de alltid haft en stor roll vad gäller att välja vem som ska bli nominerad. Därefter ska man speciellt titta på "supertisdagen", den 3:e mars, då 14 delstater kommer att rösta, vilket enligt artikeln kan komma att bli oerhört viktigt.
Kaliforninen flyttade sitt primärval från tidig juni till supertisdagen. I och med att Texas redan var en av delstaterna som skulle genomföra sitt primärval på supertisdagen, så betyder det att de två delstaterna med störst befolkning, där 643 delegater står på spel, och där det bor en stor latinamerikansk befolkning, kommer att rösta samma dag.
Man skriver att South Carolina kan komma att se den största minskningen vad gäller uppmärksamhet p.g.a. att supertisdagen har vuxit så pass mycket. Traditionellt sett så har South Carolina varit den södra delstaten som har hållit det första södra primärvalet, och är den delstat som har en stor afroamerikansk befolkning.
Detta år röstar South Carolina den 29:e februari, vilket innebär att det är endast dagar innan supertisdagen. Man nämner att de flesta opinionsundersökningar visar att den förre vicepresidenten Joe Biden har en stabil ledning där.
Aktivister i South Carolina säger att de redan har sett en minskning av besök från kandidaterna under detta år. Ifall kandidaterna tvingas att välja på att kampanja i en delstat där de ligger långt efter i opinionsundersökningar eller att försöka fiska röster i de delstater som röstar under supertisdagen, så är det möjligt att South Carolina kan få lite upppmärksamhet från många av kandidaterna.
Man skriver vidare att det kommer att vara väldigt annorlunda under detta val, då demokraterna har genomfört förändringar som har målet att öka valdeltagandet och insynen i valprocessen. Det kommer vara färre caucesus, nomineringsmöten, endast i fyra delstater, Iowa, Nevada, North Dakota och Wyoming, till skillnad från 18 stycken under 2016.
Caucuses, nomineringsmöten, kräver att väljarna närvarar personligt under ett möte, och när själva omröstningen genomförs så ska den ske öppet genom t.e.x. handuppräckning. I primärval, så dyker väljarna däremot upp vid vallokalen och lägger sin röst på den kandidat som de valt.
Man nämner att processen med caucuses har kritiserats för att vara odemokratisk då det kan leda till mindre närvaro och stora påtryckningar, grupptryck. Det kan också vara svårt för folk som arbetar skift samt för föräldrar, då processen tar en stund att genomföra.
Enligt artikeln så favoritiserar systemet med caucuses kandidater som har en stark aktiv bas, istället för de som har ett bredarer stöd. T.e.x. så fick den amerikanska senatorn från Vermont, Bernie Sanders, bättre resultat än sin rival Hillary Clinton i caucuses under 2016 års kampanj.
Man skriver efter det att demokraterna har under detta val ett mer pressat schema än tidigare val, och den ökade hastigheten kan leda till att man får fram en nominerad snabbare.
När mer än två dussin kandidater först meddelade att de tänkte ställa upp, så fanns det inom det demokratiska partiet en oro att det stora antalet kandidater kunde leda till en tävling som skulle dra ut på tiden, under flera månader.
Det hela förvärrades av oron om ett upprepande av 2016 års nomineringsprocess, då Sanders vägrade att erkänna att han förlorat, trots att det sedan länge var klart att han inte kunde vinna.
'
Men antalet demokrater i nomineringsprocessen har sjunkit drastiskt, och det finns nu 12 demokrater kvar. Man nämner att endast fem av dessa fick mer än 5% i opinionsundersökningar för hela landet.
Det snabbare schemat kan komma att hjälpa en kandidat attt snabbare samla ihop stöd. Efter supertisdagen, så kommer nästan 30% av den valbara amerikanska befolkningen att ha haft en chans att rösta fram en nominerad. I slutet av mars, så kommer mer än 50% av partiets delegater att ha valts.
I artiklen skriver man sedan att det finns en kandidat som försöker att stå i vägen för de övrigas försök att få medvind under de tidiga primärvalen, och försöka vinna under supertisdagen, nämligen Michael Bllomberg.
Miljadären och mediemogulen gick sent med i tävlingen och har pumpat in miljontals dollar ur sin egen ficka för att bli konkurrenskraftig under supertisdagen. Om han får tillräckligt med delegater under supertisdagen, så kan det göra att det blir svårare för andra kandidater att befästa väljarnas stöd, och säkra nomineringen.
Man avslutar artikeln med att skriva om superdelegater. De är valda demokratiska tjänstemän som är en del av varje delstats delegation, men som inte är tvungna att rösta som delstaten gjorde under nomimeringsfasen. Alla demokratiska medlemmar av kongressen och delstaternas guvernörer är b.l.a. superdelegater.
Under 2016 års val så ska många superdelegater tidigt ha givit sitt stöd åt Clinton, vilket ledde till kritik att partiet gav henne favörer. Man skriver att de inte har eliminerats i valet 2020, men att nya regler begränsar hur mycket de kan påverka. De kommer sannolikt inte att rösta under den första valomgången under konventet.
För att vinna under den första valomgången, så måste en kandidat säkra en majoritet av partiets 3979 förpliktigade delegater som finns tillgängliga under nomineringsfasen, som sedan presenteras under det demokratiska konventet.
Om den som är i ledningen har mindre än 1991 delegater, så kommer konventet att hålla en andra omröstning. På den efterföljande omröstningen så blir alla delegater fria att rösta hur de vill, och även superdelegater kan lägga sin röst.
Efter det, så behövs det att någon får en majoritet av de 4750 delegaterna (superdelegater inkluderat) för att kunna säkra nomineringen. Ifall en kandidat vinner en supermajoritet av de förpliktigade delegaterna, eller runt 2378 styckenröster så får superdelegaterna tillåtelse att rösta under den första omgången.
https://www.reuters.com/article/us-usa-election-democrats-explainer/explainer-how-the-path-to-the-democratic-presidential-nomination-is-different-in-2020-idUSKBN1ZW0D8
__________________
Senast redigerad av frank-costello 2020-02-03 kl. 07:28.
Senast redigerad av frank-costello 2020-02-03 kl. 07:28.
