(Känner du inte igen någon av de låtarna så vet du troligtvis inte vem han är.)
Det är säkert en fin kille. Och ärligt menade texter.
MEN...
Jag anser att sångare ska ha sångröst. Annars blir det inte godkänt för mig. Så Håkan Hellström, Lundell, Gessle, Dylan med flera funkar inte.
En medioker posör i mina ögon och öron, intetsägande svensktoppsmusik sprungen ur den kommunala musikskolan. Noll känsla och själ, bara plattityder, svensktoppens svar på grisfesten Takida. Texterna är lika fåniga, menlösa och dåliga som Tomas Ledins. Pinsam artist.
__________________
Senast redigerad av HarryScheinen 2020-02-01 kl. 17:43.
En medioker posör i mina öron, intetsägande svensktoppsmusik sprungen ur den kommunala musikskolan. Noll känsla och själ, bara plattityder, svensktoppens svar på grisfesten Takida. Texterna är lika fåniga, menlösa och dåliga som Tomas Ledin. Pinsam artist.
Det är inte ofta jag håller med dig, men här fångade du min uppfattning på pricken.
Dom två låtarna i topic lyckades han med. Men något annat av vikt har han väl inte gjort?
Den första tycker man ju om eftersom man typ vuxit upp med den spelandes i tid och otid. Så man har ju typ ungdomskärleksminnen med den låten. Därför kommer den alltid att ligga lite extra varmt om hjärtat.
Men någon överdriven kvalitet är det ju inte. Vanligt kommersiellt trams.
Han är lite som känslan av att höra någon som är ledsen och gråter, inget jag föredrar.
Varför blir det bara som att höra någon annan vara ledsen? Man kanske känner så själv inuti? Men du kanske är världens gladaste människa? Kanske iofs för att du gömmer dig för sorg?