Citat:
Ursprungligen postat av
Mes
Skulle säga att flyktingindustrin absolut höjt BNP.
Hur fasen tänker du?.
Vi har väl för tusan haft hela byggsektorn på högvarv i snart ett decennium för att pumpa ut nya boenden som i sin tur Svensken oftast fått toppbelåna sig för att bosätta sig i.
På köpet för att bistå denna bnpökning blev väl Sveriges befolkning högst skuldsatta i världen i just privata lån.
Att nu lånen för kommunerna skenar för att till mer eller mindre omfattning putsa BNP siffrorna i den djupdykande Svenska ekonomin gör väl sitt eller?.
Att importera kriminella och bidragstagare i hundratusentals som vi bygger kuvöser för med omfördelning av våra välfärdspengar och ökad pensionsålder ger visst ökad BNP men det vi gör egentligen är väl en skattefinansierad version av just BWF som tidigare diskuterats?.
Eller ?
I fall du bygger bostäder så växer BNP, och bostadsbyggandet hade nog inte kommit igång om det inte vore för flyktinginvandring. Men på samma sätt hade du kunnat öka BNPn om du istället för bostäder hade byggt t.ex. höghastighetsjärnväg, tunnelbanor, tunnel/bro till Finland, fjärde generationens kärnkraftverk osv.
När man säger att vi har BNP-tillväxt tack vare flyktingindustrin, så har man tydligen inte fattat att vi hade kunnat ha samma om inte högre BNP-tillväxt om vi lagt pengarna på någonting annat. Nyanlända flyktingar jobbar inte, de konsumerar offentliga medel. Därför är det direkt felaktigt att påstå att vår BNP-tillväxt beror på dessa, då de endast är en form av offentlig konsumtion som hade konsumerats/investerats oavsett, och då sannolikt på ett mer BNP-skapande sätt än t.ex. import av mat.
BNP = Konsumtion + Investeringar + Export - Import
Så länge flyktingar nettokonsumerar offentliga medel så skapar de ingen BNP-tillväxt som vi inte hade haft om de inte kommit till Sverige, eftersom man måste anta att dessa offentliga medel hade konsumerats/investerats på något annat. Förvärvsfrekvensen för flyktingar som anlände till Sverige 2000 når 50 % först efter 8 år (1). Flyktingar bidrar mao inte till BNPn förrän minst 8 år eftersom de tar minst lika mycket offentliga medel i anslag som de för in i systemet. Antagligen krävs det mer än 50 % förvärvsfrekvens för att de ska föra in lika mycket medel som de tar ut ur det offentliga systemet så tiden är längre än 8 år.
Det innebär att om man påstår att BNP-tillväxten i år beror på att vi tagit emot flyktingar, så förstår man inte en av grundpremisserna för BWF, dvs i grunden, att konsumtion på ett krossat glasfönster hade konsumerats på något annat om pojken inte brutit fönsterrutan. Hade så inte varit fallet, så hade ju BWF inte varit en fallasi, då hade det ju faktiskt varit så att man stimulerar ekonomin genom att krossa en ruta.
(1)
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Integration/forvarvsfrekvens-efter-vistelsetid-och-utbildningsniva/