Citat:
Ursprungligen postat av
boldogg
Allt det här är antagande.
Inget är antagande. Allt är konstaterat.
Citat:
Ursprungligen postat av
boldogg
Månens kurvatur: hur vet man att månen är sfärisk?
Genom att titta på den genom teleskop. Man ser klart och tydligt ett 3 dimensionellt objekt som blir allt mer förvrängt ju mer åt dess kanter man tittar. Det är helt i enlighet med en sfär. Ingen annan form kan förklara det vi ser. Inget antagande. Konstaterat. Bevisat. Här är ett litet klipp där man t.om kan se att månen roterar kring sin axel (vilket den gör i samma takt som sin omloppsbana men inte i perfekt synkronisering). Alla som tar sig tid att observera månen på samma sätt kommer se samma sak. Ingen har någonsin observerat något annat. Bevis. Inget antagande. Bevis. Finns där uppe på himlen hela tiden.
https://www.youtube.com/watch?v=SoL-9mHldog
Citat:
Ursprungligen postat av
boldogg
Saturnus ekvator: hur vet man att Saturnus har en ekvator?
Jag har redan visat teleskopbilder och timelapse sekvenser som visar hur Saturnus roterar kring sin axel. Bevis för en sfär. Ekvatorn är den linje på en roterande sfär som delar sfären i 2 hemisfärer. Alla sfärer som roterar har därför en ekvator. Jorden, månen, saturnus och alla planeterna i solsystemet.
Citat:
Ursprungligen postat av
boldogg
Solens ljus på Saturnus: hur vet man att solens ljus träffar Saturnus?
I klippet jag visade med Saturnus som visar sig bakom månen ser man att ljuset kommer från samma riktning. Vi vet att det är solens ljus som lyser upp månen. Därför vet vi att det är solens ljus som även lyser upp Saturnus och dess ringar (och månar). Med din kommentar hävdar du att det finns en till sol i solsystemet, en som lyser på månen och en som lyser på Saturnus. Varför har det aldrig observerats. Du menar även att solens ljus, som lyser mot månen och Saturnus samtidigt på något sätt skulle kunna missa Saturnus. Hur skulle det gå till?
Citat:
Ursprungligen postat av
boldogg
Du har bara gjort antagande baserat på andra antagande, du ha blivit lärd att de är runda bollar som svävar ute i rymden.
Det är inga antaganden. Det är konstaterande. Det är bevisat bortom alla tvivel. Vi kan alla ta ett teleskop och observera så gott som alla planeter och månar i solsystemet och se med våra egna ögon att de är sfärer. Alla mina egna observationer stämmer helt och hållet överens med det jag lärt mig. Alltså är inget jag lärt mig fel. Allt är sanning. Om det fanns några som helst diskrepanser så skulle de observerats. Kan du peka på en enda observation som inte stämmer överens med det vi lät oss? En enda? En liten, liten.
Citat:
Ursprungligen postat av
boldogg
Dina argument utgår ifrån antagande som ska bekräftas med ett annat antagande, det fungerar så här:
- om vi inte kan se konturerna av Saturnus, då är jorden en snurrande boll i vakuum. Mycket riktigt ser vi inte konturerna av Saturnus, och därmed är jorden en boll som snurrar i vakuum.
Din begreppsvärld består av förutfattade uppfattningar som bekräftas av fler förutfattade uppfattningar.
Ser du inte?
Det är inte antagande. Det är konstaterande. Jag ser en sfär som roterar runt sin egen axel. Alltså ser jag en sfär som roterar runt sin egen axel. 100 km över markytan är lufttrycket så gott som noll. Det är vad vi kallar vakuum. Vi kallar detta vakuum bortom jorden för rymden. Planeterna befinner sig i rymden då de bevisligen inte huserar i taket. Alltså; bollar som snurrar i rymden.
Jag ser. Du har en blindfölje över ögonen och påstår att vi andra inte ser. Ganska löjligt.