Kommunkrisen sprider sig nu igenom Sverige.

Det blir väldigt missvisande att stirra sig blind på skuld. Man måste även kolla på tillgångssidan. Enl SCB så har landets kommuner en total skuld på 530 145 051 kr det tredje kvartalet, och tillgångar på 525 607 404 kr. Kommunerna har skulder men de har också fordringar och tillgångar.

Problemet för kommunerna är väl snarare att kommunen förväntas ta över ansvaret för de bidragsinvandrare som anlänt under reg Löfven. Det är ett åtagande kommunerna inte kommer att klara av.

Första stycket gäller även för staten och svenska folket. Ja, vi har skulder på säg 4,3 biljoner kr, men vi har också tillgångar. Svenska folket har ju t.ex. fastigheter (hus, brf). Staten har en bolagsportfölj på 600-700 miljarder kr, valutareserv på 500 miljarder kr mm.

Det som hänt de senaste 100-åren är en massiv strukturomvandling där befolkningen, arbete och kapital flyttar till städerna. Då får mindre kommuner ekonomiska problem. När man sen fyller på med bidragsinvandring så blir det kris. Kommunkrisen berör inte direkt storstäderna och mellanstora städer. Det är små kommuner som är i kris.

Du gör samma misstag som så många andra. Jag ska hjälpa dig en aning.

1. Skulder är i reda pengar och har inga möjligheter att flexa neråt. Tillgångar har ett nominellt värde som sätts på känn: Min grannes hus såldes för 4 miljoner, så mitt hus är "värt" lika mycket. Tillgångars "värde" kan som du förstår flexa både uppåt och neråt.

2. Om man ska täcka skulderna med tillgångarna så kan vissa komiska situationer uppstå. En bolånetorsk som tvingas kvitta sin skuld mot "tillgångarna", det vill säga bostaden, kanske kommer ut med jämnt skägg i slutändan vis-a-vis banken. Problemet är bara att han nu i stället får bo under en bro.

Jag tycker att de som hävdar att landet är förstört saknar kontakt med verkligheten. Gamla idag har det bättre än någonsin tidigare. Vi är friskare. Vi lever längre. Många bor fint. Vi äter lunch på restaurant. Vi reser ofta utomlands. Vi umgås med våra nära och kära inkl barn och barnbarn. Vi har fritidssysselsättningar där vi kan umgås.I ett historiskt perspektiv och i ett internationellt perspektiv har vi rejäla pensioner. Många av oss har ett betydande sparkapital. Det största problemet jag ser för oss är om ingen vill jobba i äldreomsorgen närd en tiden är inne.
Att några gnäller är tråkigt men inte förvånande. Ha det så bra som möjligt med den dystra syn du har på livet !

Alla indikationer på det du nämner pekar ju på motsatsen. Det är ju det tråden handlar om. Du är ju 40- eller 50-talist och har fått allt serverat på silverfat, inklusive homogen vit befolkning under din uppväxt och vuxenålder, 100 % ränteavdrag, tvåsiffrig inflation som åt upp bostadslånen på bostäder som redan var billiga samt ATP.

För den som är yngre gäller ju motsatsen. Inga pensioner, livslånga bostadslån, ett samhälle som sönderfaller i kriminalitet, "flygskam" när man vill åka utomlands, psykisk ohälsa som slår monumentala rekord (1 miljon svenskar på psykofarmaka), inga marginaler i form av riktigt sparande, etc.

Hur jävla efterbliven och miljöskadad av din lärarbakgrund är du egentligen?

Jag tror att du medvetet missförstår folks oro över bl.a. pensionernas utveckling.

Jämför du våra pensioner med många utvecklingsländer så ligger vi säkerligen föredömligt till men det vore mer rättvisande att jämföra pensionerna med jämförbara nationer och även det i ett historiskt perspektiv. Svenska pensioner prognostiseras att hamna i EU:s absoluta bottenskick inom en snar framtid. Sett till det faktum att svenskar jobbar tre år längre än genomsnittet i EU och (s)tatens höga skatteuttag så blir utvecklingen desto mer problematisk.

Men för all del läxa upp oroade medborgare med att "vissa äter lunch på restaurant"

Så bara för det inte har hänt dig och dina vänner något så exesterar inte problemen? Fantastisk inställning du har!

Det är alltså inte missvisande att stirra sig blind på skuld? Man ska inte kolla på tillgångssidan när man analyserar kommuners skuldnivå? Man ska bara kolla på skuld. Trots att staten har en valutareserv på 0,5 biljoner och bolag värda 0,6 biljoner, AP-fonder på 2 biljoner och en massa småfonder som tillsammans utgör några hundratals miljarder osv så ska vi vara oroliga över att staten har en skuld på en biljon? Tänk rationellt tack. Statens skuld är snarare för låg. Staten har en så stark ekonomi att den snarare borde ta ett lån på en biljon kr och investera på börsen.

Om detta har jag skrivit ett par inlägg i följande tråd:
(FB) "Oväntade oron – Sveriges statsskuld kan vara för låg" Va?

Helt oberoende har SVD publicerat en debattartikel i samma ämne:
https://www.svd.se/lana-for-att-investera--i-en-svensk-oljefond

Enl undertecknad är det självfallet oroväckande att glesbygdskommuner tar på sig skulder de aldrig kommer att kunna betala tillbaka, eftersom vi sedan ca 1950-talet har varit i en kraftig urbaniseringsprocess som knappast kommer att stanna av pga flyktinginvandring vilken en del kommunpolitiker tror (snarare tvärtom - flyktinginvandringen accelererar urbaniseringen). Glesbygdskommunerna borde snarare genomföra en planerad avveckling av verksamheten, inte försöka överleva i en urbaniserad framtid.

Men det är inte detsamma som att kommunerna har skulder på 1 biljon. Sveriges kommuner har totalt skulder på ca 0,5 biljon och tillgångar på ca 0,5 biljon. Den sk kommunkrisen är inte allmän för landet. Problemet är att tillgångarna och skulderna inte är jämt fördelade. De som har höga relativa skulder har inte så stora tillgångar. Att ha höga skulder kan vara bra, så länge du har ännu högre tillgångar. Det är ett sätt att minska den relativa skuldsättningen, och öka förmögenheten. Se Singapore som exempel. De tog stora lån till låg ränta och placerade medlen i globala högavkastande tillgångar. Över tid har de blivit ett av världens rikaste länder.

Tittar vi på svenska storstadskommuner så har vi t.ex. Stockholms Stadshus AB och Göteborgs Stadshus AB som tillhör Sveriges 500 största bolag med stora tillgångar och årliga miljardvinster, tyvärr finns det inget motsvarande i Svenljunga kommun. Ingen Göteborgs hamn eller SL. Inga fastighetsbestånd i några av Europas mest eftertraktade lägen osv. Jag har inte kollat men det hade inte förvånat mig om Stockholms kommun antagligen har för låg skuld sett till deras tillgångar. De borde antagligen göra som Singapore dvs ta lån till låg ränta och investera medlen i en portfölj med globala aktier.

Lösningen på det här problemet med fattiga och rika kommuner är egentligen inte så svårt. Man måste helt enkelt reformera den politiska organisationen på kommunnivå. Eftersom mycket av glesbygden kommer att vara helt avbefolkad inom några generationer så bör man införa storkommuner. Små eller ekonomiskt svaga kommuner får gå upp i stora livskraftiga kommuner.

En biblioteksfilial, ett dagis, en skola, ett äldreboende i Rövträsk har ett bokfört fastighetsvärde som blir till 0 i det ögonblick verksamheten i Rövträsk läggs ner. Då är grunduppvärmning, grundunderhåll och slutlig rivning en ren kostnad.

Det är bra att du tar upp det där med min gymnasielärarbakgrund. Där mötte jag unga människor i åldrarna 16-19 år. Några få hade problem med sig själva och ibland med studierna. De allra flesta hade dock en härlig framtidsoptimism. Eftersom det numer är enkelt att följa upp hur det har gått för de fd eleverna yrkesmässigt och boendemässigt så har jag roat mig med det. Väldigt många har stor framgång efter vad jag kan se. Hur de mår kan jag naturligtvis inte veta. Men jag tror på den unga generationen. Att några pissråttor ingår i den hindrar inte detta.

När det gäller beskrivningen av vilka förutsättningar min generation har haft så instämmer jag i allt väsentligt i det du skriver. Så mycket mer anmärkningsvärt är det då att ta del av trådar som beskriver hur mycket hemskheter som dagens gamla råkar ut för. Flertalet har det bra ! Att situationen kan förändras i livets slutskede kan man inte göra något åt tror jag. En ung som jag känner blev geriatriker. Till skillnad från mig är det en god människa.

Så folk kan inte ha det dåligt på en del sätt, samtidigt som de har det bra på andra sätt?

Folk har bättre levnadsstandard idag i Sverige än de hade på 60 talet, men vi har massa andra problem i samhället som inte fanns på 60 talet och som tar bort viktiga delar i behovstrappan.

Om du inte vet vad behovstrappan är, så delas människors behov in i olika steg;

Första steget är näring, sömn, vätska, värme, fysisk aktivitet,
Andra steget är trygghet,
Tredje är gemenskap,
Fjärde är uppskattning,
Femte är det som du nämner folk har idag självförverkligande dvs resor, bättre bostad, fritidssysselsättningar osv.


Just nu saknas Andra steget på många olika sätt, trygghet att samhället tar hand om gamla, svaga och sjuka, tryggheten att samhället tar hand om brottsligheten, tryggheten att samhället gör basala saker som salta vägarna, underhåller infrastrukturen osv.

Det går inte bara hoppa över det trappsteget, det måste tillgodoses, annars blir människor deprimerade och tappar framtidstron. De tappar allt det som kommer efter det trappsteget, för det spelar mindre roll.

Problemen är i vart fall inte så omfattande som beskrivs av vissa i tråden. Men de som drabbas skall veta att jag är beredd att betala högre skatt. Det är som Mona sa , häftigt !

Du har fått ett bra svar av KansasCityFagot 13:42: (FB) Kommunkrisen sprider sig nu igenom Sverige.

Utöver det vill jag tillägga att du på ett närmast parodiskt sätt visar den egoism, inskränkthet och självgodhet som med allt högre hastighet håller på att förstöra landet.

Du lever uppenbart i en mycket liten filterbubbla där du jäser av självbelåtenhet och hånar sådana som inte delar din världsbild. Samtidigt är du oerhört okunnig. Du har själv erkänt att du inte förstår mekanismerna bakom de problem som finns i Sverige. Du saknar helt enkelt mentala förutsättningar att förstå verkligheten.

Du tycks ännu vara frisk, Filantrop007. En dag kanske du tvingas till äldrevården och socialtjänsten när du inte längre klarar dig själv. Där väntar helvetet på dig... Tro mig, jag har sett dessa sidor av Sverige i flera år nu. Jag hoppas att du ska hinna komma till insikt innan du dör. Kanske skrikandes av ångest, ensam timme efter timme i din egen avföring. Så ser ”äldrevården” ut på många håll.