Det är något stort på gång - allt fler väljer bort barn

Det läskiga med detta, är bara att du har 30-40 år på dig att ångra dig, medan hon har runt tre... Och om du ångrar dig om fem år, och hittar någon kvinna under 40 som vill ha barn med dig, så får hon gå där ensam sedan och se hur du tjoar och leker med barnen i lekparken... Känner kvinnor som råkat ut för precis det, och det är ett MÖRKER...

Det är inte att yra. Idag ersätter etniska svenskar knappt ut sig själva med det låga barnafödandet vi har. Skulle denna siffra sjunka ännu mer är det minusnetto.

Jag hör till gruppen med barn; mina barn är så gott som vuxna och jag är för gammal för att föda fler.

Jag visste alltid att jag ville ha barn, och på den tiden jag var ung och barnlös hade det varit en dealbreaker om mannen jag träffade inte velat ha det. På den tiden hade det även varit en dealbreaker om han haft barn sedan förr - styvbarn hörde absolut inte till mina framtidsdrömmar.

Idag är det lite annorlunda, av naturliga skäl. Familjebiten är gjord, och hur det blir med styvbarn och så är inte så viktigt längre. Det är mer avspänt, och man fattar att man har en stor del av framtiden bakom sig ändå, och att det aldrig blir som man tänkt sig. Inget beslut känns längre så stort och livsavgörande.

...dock tror jag att det vanligen kör en "balansräkning" i huvudet på människor som redan har barn, som ser ut så, att ingen vill ha en partner som har fler barn än man själv, eller yngre barn än man själv, eller barn som vistas hos personen (ens partner alltså) fler dagar i månaden än vad ens egna barn vistas hos en själv. Fler barn, yngre barn och större andel av tiden innebär mer arbete och mindre partid och egentid - yngre även att de kommer att flytta hemifrån längre fram i tiden än en kull äldre barn. Man tror inte att man ska få en barnfri partner när man själv har barn, och det skulle inte heller kännas "rätt" mot vederbörande, samt att en förälder har lättare att förstå en annan förälder och förhoppningsvis även hans/hennes barn. Men - man vill inte vara den förlorande parten!!!

Jag har svårt att se mig själv börja ta hand om någon annans små barn nu. Men visst, blir man kär så blir man - och i något ovanligt, absolut undantagsfall, så skulle det kanske vara värt det... Väldigt mycket beror i så fall på hur barnet eller barnen är som individ/er. Personligheten, och hur han/hon eller dom och jag "klickar" med varandra. Att gå och vantrivas i mitt eget hem i kanske tio år, med en personlighet som jag inte tycker om, kan jag inte tänka mig idag heller. Hur kär jag än skulle vara i pappan.

Har två barn och lever med deras pappa. Skulle vi göra slut skulle det inte vara min tanke att bilda någon sorts "bonusfamilj" utan jag tänker att en ev ny partner i så fall bara skulle vara aktuell på min barnfria tid. Därmed är det rätt oväsentligt om han har barn eller inte, med stigande ålder på både mig och mina befintliga barn känns fler barn för min del allt mer uteslutet.

I första hand hade nog min tanke varit att en man med liknande förutsättningar (egna barn på deltid, helst i samma ålder eller äldre än mina för att slippa allt småbarnstjafs) vore det mest rimliga valet. Men jag hade nog kunnat tänka mig en barnfri man förutsatt att han var nöjd med någon sorts varannanvecka-relation och inte själv närde drömmar om egna barn. Lite skeptisk skulle jag nog vara inledningsvis till att han inte skulle ändra sig och känna sig besviken över att han inte fått egna barn, eller att han skulle ha svårt att acceptera att komma under mina barn på min prioritetslista.

Vart fan får du detta ifrån? Hahaha!?

Det ser iaf intressant ut för Europa i helhet:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6471618

Bonuslänk, fertilitetsgraden globalt:
https://www.ui.se/landguiden/statistik/statistik3/?factid=943dc176-04da-e511-9c3d-f01faf3e8f24&charttype=line&countries=Sverige

Och hur faaaan backar dessa siffror upp något du målar upp? En smärre negativ trend i hela EU som helhet (Sverige går uppåt) är inte ett bortfall av 90% av befolkningen helt plötsligt...

Och hur faaaan backar dessa siffror upp något du målar upp? En smärre negativ trend i hela EU som helhet (Sverige går uppåt) är inte ett bortfall av 90% av befolkningen helt plötsligt...

Och hur faaaan backar dessa siffror upp något du målar upp? En smärre negativ trend i hela EU som helhet (Sverige går uppåt) är inte ett bortfall av 90% av befolkningen helt plötsligt...

Och hur faaaan backar dessa siffror upp något du målar upp? En smärre negativ trend i hela EU som helhet (Sverige går uppåt) är inte ett bortfall av 90% av befolkningen helt plötsligt...