Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)

Så du uppfattade det inte så, inte alls? Att hundföraren hindrades att söka bakom planket då hunden markerade ditåt?
Okej.
Men känns följande citat ev lite bekant?: ”Ja, hundföraren berättade att hunden drog ivrigt åt det håll där man senare hittade Lena, men att han blev återkallad och fick inte söka på hundens markering.”

Men förresten, vart åkte Springare på sin semester, och hur mycket fick han i avgångsvederlag? Frågor nu lika relevanta som hundarnas rörelsemönster under söken.




Men för böfvelen!
Vem snurrar till vad? Har jag nu påstått att någon civilist ute på promenad skulle vara denne hundförare vars existens nu är så svårbevisad?
Vänligen läs Rosamundans inlägg igen, och igen. Hen försökte försåtligt blanda ihop korten. Vilket tydligen i viss mån gick hem.😐

Omvänd psykologi, Inte kan SD vara mördaren, han är väl inte så korkad att han slänger mobilen så nära sitt hus

Det vet jag inte. Men så kan det vara på många arbetsplatser så antagligt hos polisen med. Människor ifrågasätter inte order i den utsträckning de kanske borde. Kanske av rädsla att stämplas som besvärlig, ha samarbetssvårigheter, subordinationsproblem eller whatever. Människor ger fel instruktioner/order för att de har ett bristfälligt beslutsunderlag, de kanske inte uppmärksammar bristen för att den som känner till det och borde informerat uppåt inte knystat.

Om det avsatts exvis två dagar till sök i bostadsområdet så kanske ledningen antog att det också var klart då och vad man "avbröt" var vad man uppfattat som utökat sök? Det är väl till och med antagligt att man frågat hundförare hur lång tid som behövs för att söka av visst område, och planerat tidsåtgången efter det.

Springare klagade ju själv på att nya spaningsledningen inte frågat tillräckligt, men inte utvecklat mer om varför han inte delger väsentlig information i alla fall? Så något kommunikationsproblem verkar ju finnas i polishuset i Örebro. Kanske vissa strukturer är sådant som man brukar säga "sitter i väggarna", vilket givetvis är nys för att det kan vara jobbigt att göra något åt ett problem.

OT: Sådant händer på bättre ställen än polishuset i Örebro. I Donald Rumsfelds mycket läsvärda memoarer återfinns en episod från tiden han var rådgivare åt Nixons vicepresident Rockefeller. Där fanns en diskrepans i ursprung, med Rockefeller som snorrik och Rumsfeld som kom från betydligt enklare förhållanden som tog anställning i försvaret för att ha råd med högre utbildning.
Men Rumsfeld var ambitiös och presenterade alltid initialt ett så fullständigt underlag som möjligt i kommunikationen uppåt men det uppskattades inte, inställningen från Rockefeller verkade vara att "Varför stör du mig med detta"?

Kanske är det så, men jag kan tycka att man inte bör vara så stelbent i polisyrket. Inte i nåt annat yrke heller, för den delen. Då kanske man hellre ska jobba ensam i ett arkiv nånstans där man kan få upprätta tabeller och listor i stället?

Var detta verkligen ditt bästa svar på uppgiften om att du påstått att hundföraren aktivt blev hindrad att söka bakom planket?
Trots att du samtidigt nu har hävdat att du inte alls har uppfattat saken så.

Blir nästan lite besviken.🙁

-Bilincidenten var ingen lösryckt händelse utan är en av dom få händelser som beskriver LWs tjurskallighet i.o.m hennes misstag att anmäla den.

-Det påstås det var med bilincidenten LW tappade masken då barnen i.o.m anmälan blev föremål för socialas intresse. Efter detta var det inte enbart några pelargonsmygande församlingssystrar som med sin tystnad medgav vätskeutbytet.

-Om du inte förstår bilincidenten så kommer du heller inte förstå vad som orsakat mordet. Om LW agerat på något liknande lagstridigt sätt vid mordet är det inte osannolikt det läggs i den förmildrande korgen.

Tyvärr tror jag att sådana domar som gör att en person som SD tycker att han har rätt (att misshandla) genom att rättsväsendet är på "hans sida".

Det är en del i hans känsla av maktfullkomlighet. Att han kommer undan, att han är smartare än alla och han är smartare än rättssystemet.

Tyvärr har rättssystemet en del av ansvaret för att L*ena är död idag.

I mina ögon har man inte bara friat SD för det brott han gjorde ( det gick inte att bevisa), men de har gett honom rättigheten att bruka våld.

Ett våld som han (min tro) inte hade rätt att bruka, då han inte varit sanningsenlig.
Han slirade på sanningen.

Det har alltid visat sig lönsamt.

Javisst.

"Tror ni att jag skulle vara så dum ?

Det är nog inte stelbenthet. Det är brist på kommunikation, man antar att andra gör bedömningar på "samma" premisser. Sedan är det tyvärr så inom stor del av statlig förvaltning att så gott som alla karriärvägar utformas med att något mått av personalansvar ska ingå fast många är bra utredare utan att för den skull vara bra chefer. En sämre chef kan ge ett repressivt arbetsklimat där man ligger lågt.

Fast LWs beteende där var ju rättshaveristiskt. Hon försökte hävda en rätt hon inte hade med visst fysiskt tvång. Rättsväsendet och det såkallade allmäna rättsmedvetandet håller nog det ok att på något sätt fysiskt tvinga ut en person ur ens bil om man talat om att man vill att den kliver ur.

Hur menar du att rättsystemet har del i att LW har del i ansvaret för LWs död? Skulle de mot vad gällande rätt anger gett SD livstid för att han gjort en knoggnuggning på en kvinna som beter sig stört?

Man skulle förvisso kunna tänka sig att åklagaren borde utrett LW för hennes brott med att hon vägrade kliva ur bilen. Hon kanske verkligen hade dragit sig tillbaka från SD om hon åkt på böter?

Med det sagt kan jag åter upprepa att jag tänker att LW inte verkade må särskilt bra då hon fastnade i detta kriget med SD.

Vad det berott på kan man ju bara gissa om men min gissning är att det handlar om att inte bli lämnad, kanske den förväntade tvåsamheten med SD var mer väsentlig än själva förälskelsen i SD som sådan? Tiden rusar i 40-årsåldern, snart är barnen vuxna och utflugna och LW verkar varit en väldigt extrovert människa som inte skulle trivas som ensamstående med utflugna barn.

Intressanta tankar. Det intryck jag har fått är att några av er som nu under lång tid har velat hålla SD som ansvarig för LW:s död inte vill ta ansvar för era misstankar. Det verkar som att ni inte kan/vill argumentera på ett sakligt sätt för er uppfattning, utan att ni i stället verkar vilja få det till att det är LW som menar att just SD är gärningsmannen.

Jag tycker att sättet du skriver på i ditt inlägg här påminner om det resonemang som åklagaren tycks ägna sig åt, när hon enligt en artikel i Nerikes Allehanda nu till slut skall ha lagt fram ett bevis, och det här beviset alltså utgörs av ett inspelat telefonsamtal mellan LW och en annan person (dvs. en annan person än SD). För mig känns det nästan surrealistiskt att någon kan betrakta den här ljudinspelningen som bevis i en mordutredning, särskilt eftersom LW ju rimligen bör ha varit levande när inspelningen gjordes.

Det blir lite märkligt när du antyder att åklagaren med sina misstankar mot SD skulle "föra LW:s talan". Vi har ju inte den blekaste aning om hur LW själv skulle se på den här processen mot SD om hon kunde betrakta den från sin himmel. Kanske skulle hon tycka att det var helt befängt av åklagaren och rådmannen att misstänka just honom?

Tycker att du återger intervjun, som du minns den, ganska klart i det inlägget. Tycker inte att det råder några oklarheter kring det att hunden markerade mot planket men att hundföraren inte fick gå dit med hunden.
Enligt din uppfattning.


Tycker nu att du verkar tycka något helt annat. Hur tycker du att man skall förhålla sig till ditt tyckande?🤔

Tycker själv att skillnaden är milsvid på om en hundförare på väg mot planket pga av en tydlig markering blir beordrad att inte gå dit och på att någon chef tar ett övergripande beslut om att dagens sök skall avslutas.
Och kan ärligt talat inte förstå de som inte kan se den skillnaden.