Citat:
Ursprungligen postat av
Klappasäften
Vilken är mest fördelaktig och vilka för och nackdelar har de?
Aktie och fondkonto (A&F): 30% vinstskatt vid försäljning av innehav samt 30% skatt på 0,4% av fonders värde. 30% avdragsrätt för förluster upp till 100k, 21% därutöver. 30% källskatt på räntor och utdelningar. Innehaven i ett A&F äger man själv.
Investeringssparkonto (ISK): 30% skatt på schablonintäkten, inga andra skatter, inte ens schablonskatten på fonder, utdelningar eller räntor. Intäkten beräknas genom att läsa av värdet av kontot vid ingången av varje kvartal, summera dessa tillsammans med årets insättningar och dela med 4. Schablonintäkten är föregående års statslåneränta + 1%. För skatteåret 2019 är det 1,49%. Således 30% av 1,49% av ovannämnda summa. Krångligt? Jo men man behöver inte räkna ut den själv, det gör SKV. Räntor och utdelningar räknas inte som insättningar eftersom de uppstår innanför ISK-skalet. Ingen avdragsrätt för förluster. Innehaven i ett ISK äger man själv. Schablonintäkten är avdragsgill i inkomstslaget kapital.
Kapitalförsäkring (KF): 30% avkastningsskatt, inga andra skatter och inte heller här schablonskatt på fonder, utdelningar eller räntor. Skatten beräknas genom att summera försäkringens värde i början av året med insättningarna första halvåret och hälften av insättningarna andra halvåret. Precis som för ISK tar man föregående års statslåneränta + 1% av summan och skatten är 30% av detta belopp. Räntor och utdelningar räknas inte som insättningar. Ingen avdragsrätt för förluster. Innehaven i en KF ägs av försäkringsbolaget. KF har även en försäkringspremie som ökar med åldern. Avkastningsskatten är inte avdragsgill.
Individuellt pensionssparande (IPS): För de som har tjänstepension är inte detta aktuellt längre på grund av politiska beslut. De som saknar tjänstepension eller är egenföretagare har dock fortfarande rätt att dra av för pensionssparande. 15% avkastningsskatt som beräknas genom att dra föregående års statslåneränta på kontots värde i början av året och skatten är då 15% på detta belopp. Inga andra skatter förrän man tar ut pengar som då belastas med inkomstskatt. Bundet till (idag) 55 års ålder. IPS liknar mest KF med skillnaden att man äger innehaven själv. Avkastningsskatten är inte avdragsgill.
Det finns olika typer av konton, bland annat sådana där man låter institutet förvalta innehaven. Nedan tar jag bara upp de typer där man själv handlar med innehaven. Vidare avser jag endast de konton som erbjuds gratis. Förutom då KF med sin försäkringspremie.
Det är svårt att säga vilket kontoslag som är bäst då det beror på ens handelsmönster. Kort- eller långsiktig? Aktiv eller passiv? Spara till bostadsköp eller pension? Storleken på statslåneräntan? Kommunisternas avundsjuka (de står bakom höjningarna av schablonintäkterna)?. Storleken på kapitalskatten? Förlustavdragsrätten? Förändringar av skattesystemet i framtiden? Jag kan bara ge mina åsikter baserade på hur det ser ut idag.
1. Aktiv handel i förhoppningsbolag: A&F på grund av förlustavdragsrätten. Är det endast något enstaka bolag kan man ha det bland stabila innehav i ISK.
2. Aktiv handel i svenska stabila bolag: ISK. Riskspridning dämpar eventuell förlust i enstaka aktier. Även IPS.
3. Aktiv handel i aktiefonder: ISK. Man slipper vinstskatt vid fondbyten men se upp med förluster. Även IPS. KF är OK men jag föredrar ISK här.
4. Passiv handel i aktier och aktiefonder (köp och behåll): Här beror det lite på. Är det en utdelningsportfölj där man plockar ut utdelningarna skulle jag säga A&F. Återinvesterar man utdelningarna skulle jag säga ISK för att maximera ränta-på-räntaeffekten. Vill man att arvingar ska ta över så A&F. ISK är lönsamt om det bara finns en arvtagare. KF kan ha förmånstagare så man kan kringgå arvsrätten. Vill man senare sälja för att ha till pensionen så ISK. Bra form även för IPS.
5. All handel i utländska aktier: KF. Anledningen är att försäkringsbolaget tar smällen att kräva tillbaka utländsk källskatt. Alternativet är A&F. ISK går bort då denna rätt till återkrav är begränsad, i synnerhet om man har lån. Det går att handla utländskt även i IPS.
6. Handel i svenska ränte- och obligationsfonder: A&F. Punkt. Tacka kommunisterna för detta. Undantaget är IPS där avkastningsskatten är mycket låg.
7. Handel i derivat: ISK. Har derivaten väldigt hög hävstång så kan A&F vara bra ifall man får ett förlustår. KF och IPS går bort då de flesta derivat inte är tillåtna där.
8. Ligga likvid: Följer man trenderna ligge man ofta likvid i väntan på lägen. Om man har ett A&F så kan man flytta likviden till ett sparkonto utan bindning eller köpa en räntefond. Har man ett ISK kan man flytta ut likviden till ett sparkonto men endast om man beräknas ligga likvid i minst 6 månader eftersom insättning påverkar shablonskatten. För KF är det lite krångligare då man helst vill sätta in likvid andra halvåret.
9. Blanka aktier: Endast A&F. I ett ISK kan man i stället gå kort i en aktie med hjälp av ett derivat med den aktien som underliggande.
10. Belåna aktier för köp av fler aktier: A&F. Vissa institut har konstruktioner där man kan låna utanför ISK på sitt innehav i ISK för att sätta in i ISK och handla fler aktier som man kan låna mer på. KF är inte med i leken men det kanske är möjligt att låna med KF som säkerhet.
11. Handla onoterade aktier och dylikt: Endast A&F. Ej tillåtet i de andra kontoslagen.
Eftersom jag kör olika handelsmönster har jag dem separerade i 2 st A&F, 5 st ISK, en KF samt ett IPS som av vissa korkade beslut av politiker inte får några nyinsättningar mer men det som ligger där förvaltar jag.
Rent generella för- och nackdelar:
A&F fördelar: Ingen avkastningsskatt förutom på fonder. Rätt att dra av förluster. Fri flytt av likvider in och ut ur kontot. Deltagande i ägarspridande nyemissioner där andra aktieägare bidrar med aktier. Rätt till avräkning på utländska utdelningar så skatten maximeras till 30%. Bäst för lågavkastande innehav. Ofta ränta på likvida medel. Insättningsgaranti på likvida medel. Investerarskydd på värdepapper.
A&F nackdelar: Vinstskatt vid omsättning av innehaven urholkar ränta-på-räntaeffekten. Krånglig deklaration. Källskatt på räntor och utdelningar. Schablonskatt på fonder.
ISK fördelar: Fri omsättning av innehaven. Ingen vinstskatt. Inga källskatter på svenska utdelningar och räntor. Begränsad rätt till avräkning på utländska utdelningar. Skattefria uttag. Insättningsgaranti på likvida medel. Investerarskydd på värdepapper. Skattefri flytt av värdepapper till A&F.
ISK nackdelar: Skatt på schablonintäkt årligen kräver en avkastning överskridande denna skatt. Avräkning av utländsk källskatt begränsad till det som återstår av schablonintäkten efter kvittning i inkomstslaget kapital, dock lägst 500kr. Likvider är föremål för schablonintäktskatt. Insättningar höjer schablonintäkten och kan inte kvittas mot uttag. Onoterade innehav ej tillåtna. Direkt dåligt för utländska innehav. Dåligt för lågavkastande innehav. Varning för derivat med aktier som underliggande, se nedan.
KF fördelar: Samma som ISK men om försäkringsbolaget är bra får man i de flesta fall tillbaka all utländsk källskatt. Dödsbo eller förmånstagare får 101% av värdet. Möjlighet att fritt bestämma förmånstagare. Skattefria återköp (som uttagen kallas). Bäst för utländska innehav.
KF nackdelar: Man äger inte innehaven, endast värdet. Försäkringspremie, förvisso låg men finns ändå där. Ingen insättningsgaranti eller investerarskydd, i stället har man förmån vid eventuell konkurs. Insättningar höjer avkastningsskatten och kan inte kvittas mot återköp. Viss begränsning av tillåtna värdepappersslag och handelsplatser.
IPS fördelar: Mycket låg avkastningsskatt. Avdragsgill insättning för de som har möjligheten. Man äger innehaven själv.
IPS nackdelar: Ej avsett för de som inte kan dra av insättningar. Ganska stark begränsning av tillåtna innehav (som varierar mellan instituten). Inga uttag, endast utbetalningsplan. Bundet till 55 års ålder. Inkomstskatt på utbetalningarna kan vara en nackdel om totala inkomstskatten når över brytpunkterna. Ingen insättningsgaranti eller investerarskydd. Dubbel beskattning om man inte har avdragsrätt för insättningar.
Börjar bli långt men... det finns en del att tänka på.
Om man i ett ISK har ett derivat med aktie som underliggande, exempelvis en minilong, och underliggande lämnar utdelning så betalar utställaren källskatt och kvarvarande del räknas in i derivatet. För innehavaren av derivatet blir det en ren förlust på 30% av utdelningen. I ett A&F kvittar det eftersom man där ändå hade betalt 30% av utdelningen om man direktägt aktien i stället för genom derivat. I ett ISK blir det en ren förlust och jag har fått detta bekräftat efter kontakt med SKV. Sensmoralen är att hålla reda på när bolagen delar ut och se till att inte inneha derivat i dem vid dessa tidpunkter. Gäller även KF om derivatet är tillåtet.
Eftersom jag har alla slagen så kan jag delta i alla nyemissioner och nyintroduktioner oavsett vilka kontoslag som kan delta.
TL;DR: Njae, se ovan.
