Lotta Rudholm misshandlad till döds i Ulvsunda, 2016-06-04

Tyvärr så hade inte LR några avsikter att avlägsna sig från MJ, istället bjöd hon in honom till sitt liv och sängkammare och det blev hennes undergång.

Inte ens under de sista dagarna i hennes liv ville hon avlägsna sig från MJ trots att hon visste vad han gick för och var kapabel till. Av sms-trafiken att döma kärleksparet emellan så uppvisar hon ingen rädsla utan var väldigt på att dom skulle träffas och planera inför framtiden.

Man undrar spontant vilken kategori LR hade utvecklats till de sista åren eller perioden strax innan hon träffade MJ för första gången?

"- Dels är det nog farlighetsmyten - de vill träffa grova, tatuerade män som är farliga och oberäkneliga. Sedan finns det nog Florence Nightingale-typerna som tänker: Jag ska minsann rädda den här killen, säger han.
I USA kallas fenomenet "mördargroupies". Under ett halvår i början av 90-talet gifte sig hälften av alla livstidsdömda fångar i en amerikansk stat med kvinnor på andra sidan murarna.
Sten Levander, professor i allmän- och rättspsykiatri, känner till fenomenet. Enligt honom står kvinnor på kö för att träffa kriminella - och många interner för egna besökslistor.

- De kvinnor som attraheras av farliga män söker efter spänning. De behöver omväxling och upplevelser, upplevelser som sticker ut från det normala. Det sista de vill ha är rutin - en Svenssongubbe med portfölj, där vardagar och helgdagar ser likadana ut"

https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/darfor-lockas-kvinnor-av-de-farliga-mannen/

Att inte veta om man kommer leva imorgon, kan det bli mer "spännande"?

Hade hon hört till ett annat samhällsskikt hade hon antagligt klängt i bergen i Nepal eller ägnat sig åt skärmflygning eller liknande.

Ja, det hände mig också ett par gånger. "Chrille" var en välkänd syn på sta'n. Alla, såväl män som kvinnor, var rädda för honom - och det gottade han sig tydligt i...


Håller med om allt du skriver. Som detta med Mount Everest. Jag har aldrig fått klart för mig, varför man ska få säga att vissa människor, som gör fattar dåliga beslut (t.ex. att klättra upp för Mount Everest otränad och utan syrgas, eller hoppa ner till krokodilerna på zoo) och därigenom råkar ut för olyckshändelser, får skylla sig själva. Skoja om "Darwin Awards" och så vidare. Men inte just när det handlar om en kvinna som fattar ett dåligt beslut vid val av man - vare sig det gäller en man för livet eller en man för natten. Förutsätts en kvinna inte kunna tänka när hon blir kåt, eller..? Det är kvinnoförnedrande, anser jag, trots att de som skriker mest om detta kallar sig för "feminister*...

Nä, det var ju ingen avancerad "manipulation" direkt. Ingen normal 40-årig kvinna skulle ha gått på det där med överflödet av rosor, t.ex.. Det var sådant som man drömde om när man var tonåring - vid 40 hade det bara verkat fånigt och mycket misstänkt, om en man hade gjort så på riktigt. Och först och främst beror det såklart på, vem mannen är i övrigt som rosorna kommer ifrån. Det är mycket möjligt att Lotta hade stannat i mognaden vid 14 eller så...


Nä, men det fanns ju ett första ögonblick där Lotta och Martins blickar möttes också. Där borde hon ha sett vad han var för något, för det syntes tydligt - vänt om och gått. Det skulle jag ha gjort. Jag undviker alltid ögonkontakt med sådana personer, så att de inte ska börja säga något till mig.

Men sluta. Det SYNTES på honom. Hon hade ju sett honom innan hon började snacka med honom på nätet. Hade hon INTE det, så hade jag faktiskt förstått mera hur det kunde bli. För när man lär känna en skribent på ett forum t.ex., och börjar utveckla ett känslomässigt band till honom, och sedan träffar honom i verkligheten för första gången - så har man en mycket stark vilja att kunna älska honom hur han än visar sig se ut, eller om något inte stämmer som man har trott (t.ex. att han är mycket äldre än man trott, eller klär sig på ett annat sätt än man förväntat sig). Men så var det ju inte i det här fallet...

Att Lotta mådde dåligt betvivlar jag inte, hon var ju långtidssjukskriven och då borde arbetsgivaren ha initierat någon rehabplan som rimligtvis borde innefatta något slags läkar eller psykologkontakt där man kartlagt hennes situation. Och jobbat med hennes självkänsla, vid 40 års ålder har hon ingen egen bostad utan hyr i andra hand via ett ex (som hon hamnar i en beroendeställning till) , hon har lagt en relativ förmögenhet (sett till hennes inkomst) på estetiska ingrepp som väl ofta tyvärr inte får dem som gör dem att må bättre. Plus relationen med Martin, som hon ljuger om för exet. Det finns ju åtskilligt med "ogräs" i hennes tillvaro som står i vägen för saker som ger välbefinnande.

Ja för en person med taskig självkänsla verkar det sorgligt nog räcka.

T.o.m. Lottas egna syskon var helt chockade när de fick veta VEM Lotta var tillsammans med. Och då hade de inte ens träffat MJ.. Bara sett honom på fejan..

Jag vill minnas att den ena systern i FUP:n uttalade sig ngt i stil med hur hennes syster kunde vara ihop "med en SÅN"..

Det är ju så människor som sysslar med extremsporter beskriver det, dvs att de får en enorm adrenalinkick och känner att de lever..

De VET att en del stryker med så de tar en medveten risk. Men de anser att risken är värd att tas, eftersom kicken överväger i jämförelse med eventuell förlust.

Dessa kvinnor som slår följe med kriminella skulle inte trivas med Svenssson - och den känslan är säkert ömsesidig. Vanliga svensson-killar önskar inget drama i sitt liv..

Exakt så, exakt! Det är lustigt, att just dom som är - eller påstår sig vara - så belästa inom beteendevetenskap, ofta är dom som har sämst människokännedom i praktiken? Detta är för övrigt ett fenomen som jag även mött IRL, fast då hos socialtanter.


Jo, och allt det där kan ju stämma på Peter Madsen, för att ta honom som exempel igen (och både du och jag är ju rejält pålästa om just honom ). Peter Madsen kunde göra allt det här, för att han var intelligent, och för att det inte syntes på honom att han hade en ond sida. Det som en besökare på RML mötte, var en intelligent och engagerad ingenjör och företagsledare. Trevlig, kunnig, allmänbildad, vältalig... Kortklippt, inga piercingar eller tatueringar (dock ofta smutsiga overaller och skit under naglarna, men det hade en naturlig förklaring i hans arbete).

MJ däremot var/är ju en vandrande varningsskylt. Man behövde bara se ett FOTO på honom för att fatta vad han var för något. Det borde därför inte hjälpa, hur mycket han än försökte manipulera (vilket han inte har begåvning nog för...), i och med att man aldrig skulle ha stannat och lyssnat så länge att han hade kunnat börja med det. Man hade skyndsamt gått därifrån, redan första gången man såg honom. MENAR du verkligen, att du inte ser skillnaden..?


Man blir inte "vän" heller med män som ser ut så. Ser dina vänner ut så..?

Håller med om att det är nedvärderande, på både det generella planet som det individuella.
Hur utsatta människors villkor bäst ska förändras är ju i hög grad beroende av den människans egen grundförmåga. Människor som har diverse handikapp är ju i olika grad väldigt beroende av omgivningens agerande och inställning. Men för andra är väl behoven rimligtvis ganska temporära. Och jag förstår inte varför det ses som kränkande att föreslå något slags psykologhjälp till dessa kvinnor i liknande situationer, ofta kommer kommentaren "hon har inte gjort något brottsligt" fastän det inte är det som är problemet, utan att hon inte gör saker hon skulle kunna göra för att få bättre livsvillkor. Oavsett om vem av parterna i den destruktiva relationen som är brottslig eller inte.
Nu minns jag inte om Lotta bara hade ett vikariat som hon var sjukskriven från, men annars borde hon haft möjlighet till att få hjälp genom att arbetsgivaren är skyldig att göra utredning vid omfattande korttidsfrånvaro eller långvarig sjukskrivning. (De lägger väl inte resurser till det om det är en vikarie dock).
Detär väl (förhoppningsvis!) den inställningen man har från de myndigheter som nu fått i projekt att försöka upptäcka dessa fall.

Fast det där är väl andrahandsuppgifter utifrån Lottas egna kanske tillrättalagda uppgifter där hon undviker att dryfta sin egen roll? Att hon söker sig till och letar" stöd" hos bikertypen som är kriminellt belastad? Det är väl klart att hon inte sitter hos vården och säger att det gått åt helvete för att hon tycker det är viss status att ha en farlig man och valt partner från de kriterierna (om hon inte konfronteras direkt med frågan, men i reguljära vården finns knappast tid eller möjlighet till detta).
Det är väl typiskt en ganska hög grad av självbedrägeri och felaktiga förväntningar involverat i dessa relationer från båda parter.