Enligt dom studier som gjort förklaras upp till 40% av skillnaden mellan könen på högskoleproven beror på vilka män och vilka kvinnor som skriver proven. Det är alltså en delförklaring, men inte komplett.
Sen kan man ju fundera över varför kvinnor som får höga betyg skulle var "begåvade" medan män som har låga betyg men behöver skriva högskoleprov är dom "begåvade". Är män med höga betyg obegåvade?
Människor som är smarta nog behöver inte peka på skillnader mellan könen.
Arbetades inte högskoleprovet om för ett tiotal år sedan efter att det påstods att kvinnor ”tänkte annorlunda” och kunde få sämre resultat på nämnda prov?
(Har inte hunnit läsa igenom tråden, så om jag är nummer femtioelva på bollen så ber jag om ursäkt.)
Ändå ska vissa klaga. Dessa kanske vill ha universitet och högskolor som är helt fria från män?
Jag är man och den enda person i min umgängeskrets som jag känner till som har skrivit 2.0 på högskoleprovet är för övrigt kvinna. Det var under 90-talets första hälft, så det var den gamla sortens prov som inte tog hänsyn till kön.
Högskoleprovet är ingen ”förtur” och om provet tas bort så drabbas såväl kvinnor som män.
Faktum är att redan tidigt 90-tal så gjordes förändringar för att förbättra det kvinnliga resultatet - b.la. i orddelen. Man lade då till några ord som hade med sömnad och något annat man ansåg var kvinnoorienterat. Det fick inget som helst effekt då vare sig män eller kvinnor kände till begrepp som 'kråkspark'. https://sv.wikipedia.org/wiki/Broderi#Kråkspark
--
Begåvade personer presterar bra på högskoleprovet. Såväl min lillasyster som mina två ex från längre förhållanden lyckades prestera 1.9. Samtliga tog sig igenom en master i naturvetenskaplig disciplin, med höga antagningskriterier, på kort tid med bra betyg. I kohorten är det dock bara min lillasyster som disputerat.
Problemet ligger väl snarare i program som har antagning runt 1.0-1.4 (och lägre). Människor som såsat sig igenom gymnasiet och presterar 1.0 på HP har sannolikt ingen ljus framtid i akademiska samanhang.
Alltså samma rapport där man skriver följande?:
I totalpopulationen som helhet finns dock inga könsskillnader i kognitiva för- mågor. Detta innebär, för det första, att kognitiva förmågor inte förklarar kvinnors övertag i skolbetyg. För det andra innebär detta att betydelsen av kognitiva förmågor för mäns övertag på högskoleprovet drivs till fullo av en selektionseffekt: de män som väljer att göra högskoleprovet har högre kognitiv förmåga jämfört med de kvinnor som väljer att göra provet3, även fast det är fler kvinnor än män som väljer att göra högskoleprovet. Med andra ord betyder detta att om alla individer skulle välja att göra högskoleprovet hade vi inte kunnat förklara könsskillnaden i resultat med hjälp av kognitiva förmågor.
Det är lätt att tolka fel när man tycker sig läsa det man vill läsa. Att 40% av könsskillnaderna i hp-resultat förklaras av skillnader i kognitiva förmågor mellan de män och kvinnor som skriver provet är inte samma som att 40% av skillnaden i resultat beror på en selektionseffekt där det manliga urvalet har högre kognitiv förmåga än det kvinnliga. Det är två skilda saker Seaworthy.
Edit: Tack för länken hogerspoket
__________________
Senast redigerad av Emmy.Ha 2019-10-24 kl. 19:13.
Alltså samma rapport där man skriver följande?:
I totalpopulationen som helhet finns dock inga könsskillnader i kognitiva för- mågor. Detta innebär, för det första, att kognitiva förmågor inte förklarar kvinnors övertag i skolbetyg. För det andra innebär detta att betydelsen av kognitiva förmågor för mäns övertag på högskoleprovet drivs till fullo av en selektionseffekt: de män som väljer att göra högskoleprovet har högre kognitiv förmåga jämfört med de kvinnor som väljer att göra provet3, även fast det är fler kvinnor än män som väljer att göra högskoleprovet. Med andra ord betyder detta att om alla individer skulle välja att göra högskoleprovet hade vi inte kunnat förklara könsskillnaden i resultat med hjälp av kognitiva förmågor.
Det är lätt att tolka fel när man tycker sig läsa det man vill läsa. Att 40% av könsskillnaderna i hp-resultat förklaras av skillnader i kognitiva förmågor mellan de män och kvinnor som skriver provet är inte samma som att 40% av skillnaden i resultat beror på en selektionseffekt där det manliga urvalet har högre kognitiv förmåga än det kvinnliga. Det är två skilda saker Seaworthy.
Du har en poäng. Samtidigt gör forskarna det hela lite för lätt för sig då de inte tittar på det som, i mitt tycke, är intressant - nämligen högpresterande. Det är intressant att se i fig2/p.13 hur de översta tre decilerna av högskoleprovet korrelerar mer med (g) än den översta decilen av gymnasiebetyg (det är väl i princip jämt skägg mellan den fjärde decilen HP och den högsta för gymnasiebetyg).
Detta samtidigt som skillnaderna i motivation är i stort sett lika för sagda deciler. Alltså motsäger sig forskarna en smula när de landar i sin slutsats. För program med hög antagningspoäng <1,7 HP torde skillnaden i motivation vara minimal - varvid man egentligen borde landa i slutsatsen att ett utökat antag från HP skulle ge en högre andel studenter med hög kognitiv förmåga och motivation. Detta då oaktat kön, som sådant.
Den frågan bör du kanske snarare vända åt andra hållet, Finns där några smarta antifeminsiter?
För de är ju mer dessa som i sånt fall lyser med sin frånvaro på detta forum.
Här har passerat då och då rätt "smarta" feminister" svart chili, diciplina ex.
De drar rätt snabbt ja,,,,men förklaringen till det är ju rätt uppenbart....
Jo förklaringen är välan som så, att när argumenten tar slut drar man vidare o babblar massa skit till nån som verkar intresserad, i form av en sk vit riddare som tror sig få fitta om hon (flåt -han...) smörar för kvinnorna.
Om nu killar är bättre på rena prov är det uppenbart att de betygdiskrimineras. Dessutom en fördel för tjejer med så stor andel kvinnliga lärare.
Men du kör det klassiska feministiska synsättet där alla orättvisor mot kvinnor ska angripas oavsett hur bagatellartade de är samtidigt som orättvisor mot män och killar viftas bort.
Jag har inte nämnt en enda orättvisa mot kvinnor. Det är du som spelar ut hela offerregistret här.
Om det är ett problem att inte män jobbar i skolan så får gärna du och andra män arbeta där. Eller ska kvinnorna lösa det till er också?
ETT prov har ingenting med betygsdiskriminering att göra. Är du trög?
Eller tittade du inte på filmen jag länkade?
__________________
Senast redigerad av Moment22x22 2019-10-24 kl. 21:25.
Du har en poäng. Samtidigt gör forskarna det hela lite för lätt för sig då de inte tittar på det som, i mitt tycke, är intressant - nämligen högpresterande. Det är intressant att se i fig2/p.13 hur de översta tre decilerna av högskoleprovet korrelerar mer med (g) än den översta decilen av gymnasiebetyg (det är väl i princip jämt skägg mellan den fjärde decilen HP och den högsta för gymnasiebetyg).
Detta samtidigt som skillnaderna i motivation är i stort sett lika för sagda deciler. Alltså motsäger sig forskarna en smula när de landar i sin slutsats. För program med hög antagningspoäng <1,7 HP torde skillnaden i motivation vara minimal - varvid man egentligen borde landa i slutsatsen att ett utökat antag från HP skulle ge en högre andel studenter med hög kognitiv förmåga och motivation. Detta då oaktat kön, som sådant.
Jag tycker inte man kan säga att motivationen är i stort sett lika när den är lika hög hos de 20 översta procenten för gymnasiebetyg som hos de 10 översta för hp-poäng. Men jag har ingen åsikt om slutsatsen du invänder mot och den har inget att göra med vad jag invände mot i Seaworthys inlägg. Så, läsare i tråden, ni får helt enkelt ta till er nu att urvalet är olika gällande kognitiva förmågor för män och kvinnor som väljer att skriva högskoleprovet och det går inte att se könsskillnader som en spegling av könens olika förmågor.
Jag tycker inte man kan säga att motivationen är i stort sett lika när den är lika hög hos de 20 översta procenten för gymnasiebetyg som hos de 10 översta för hp-poäng. Men jag har ingen åsikt om slutsatsen du invänder mot och den har inget att göra med vad jag invände mot i Seaworthys inlägg. Så, läsare i tråden, ni får helt enkelt ta till er nu att urvalet är olika gällande kognitiva förmågor för män och kvinnor som väljer att skriva högskoleprovet och det går inte att se könsskillnader som en spegling av könens olika förmågor.
Jag vill bara belysa det du missar:
MA-filterar du så ser du. Skillnaden kommer att vara synnerligen marginell, i jämförelse med kognitiv förmåga.
Men visst, under förutsättning att du bara vill studera en frihetsgrad - nämligen motivation som sådan, så äger din invändning viss validitet. Icke desto mindre kommer skillnaden att bli marginell om du MA-filtrerar.
-rant som inte riktar sig till dig-
Vill man vara lite putslustig kan man väl även konstatera att i de fyra översta decilerna tycks man få avgjort mycket mer (kognitiv förmåga)/(motivation) om man väljer på HP...
Sen kan man även observera hur pass mycket rakare HP mappar/korrelerar mot kognitiv förmåga, än betyg.
Märk väl - jag diskuterar detta utifrån empiri - inte genusperspektiv. Jag är ganska ointresserad av kön, och på min institution upplever jag kvinnorna minst lika skärpta som männen.
__________________
Senast redigerad av hogerspoket 2019-10-24 kl. 21:55.
Jag har funderat på detta. Jag kan inte se vad det är skolan kräver som är mer naturligt för flickor förutom möjligtvis gott uppförande. Pojkar verkar ha svårare att inrätta sig i ledet utan hårda konsekvenser. Det som saknas är då disciplin.
I övrigt, vad gäller kunskaperna, alltså kursplaner och kunskapskrav kan jag inte se att de är anpassade efter flickor. Det är en blandning av faktakunskaper och att kunna föra resonemang och dra slutsatser utifrån olika perspektiv och händelser.
Detta är inte någonting flickor har en fördel i jämförelse med pojkar. Mig veterligen besitter pojkar denna förmåga i lika hög grad som flickor.
Och gällande nationella prov (matematik) och den muntliga delen där, så är den onödig och jag hade gärna plockat bort den. Nästan alla elever jag haft presterar sämre på den muntliga delen än den skriftliga, det gäller både pojkar och flickor.
I sammanhanget kan tilläggas att den muntliga delen utgör en av fem delar. Alltså är det en liten del och inte avgörande. Den som är duktig i matte brukar kunna förklara hur den tänker kring sin lösning även muntligt. Det finns få som elever som sätter A på den muntliga delen av de jag har haft, och de som gör det är spjutspetsar. De har stuckit ut i matte under lektionerna en lång tid.
Sedan finns det en drös till som skriver A på de skriftliga delarna, men de som skriver A på de skriftliga och även sätter A på den muntliga är de som är RIKTIGT grymma. För att du ska förstå skillnaden så ger jag exempel från min egen undervisning.
I två år i rad har jag haft matte med årskurs 6. Hade sammanlagt 55 elever ena året och 58 elever föregående året.
Av de 58 eleverna var det två personer som satte A på det muntliga (en pojke och en flicka) medans det var 10 som skrev A på de skriftliga delarna.
Av de 55 elever förra året var det 3 elever som satte A på den muntliga delen (två pojkar och en flicka) och 12 ST som skrev A på den skriftliga.
Betygen på alla fem delprov vägs samman till ett betyg baserat på poänggränser. Det finns tydliga facit med anvisningar och exempel så det är omöjligt att rätta fel.
Matematik är ett ämne där killarna generellt presterar bra jämfört med andra ämnen i skolan. Detta är antagligen för att de inte behöver plugga så mycket, de som är bra på matte är det oavsett, på denna nivån. Annat på universitetet förstås.
Men när det kommer till svenska, SO och NO så krävs det att man pluggar. Det går inte att rida på "begåvning" eftersom den inte gör så stor skillnad om man struntar i att plugga.
Lärarna har cirka 28 elever i en klass och det finns ingen möjlighet att hinna med alla dessa varje dag. Grundskolan i Sverige bygger på att barnen är hyfsat självgående och gör sitt bästa vilket inte är fallet. Barn är många gånger bortskämda och vana vid att få vad de vill och om de inte får det så är det "någon annan" som ska fixa det åt dem. Deras föräldrar är ofta ungefär likadana, fast i vuxen version.
Den fördel som möjligen finns för flickor är att de är mer självgående och mer vana vid att ta ansvar i tidig ålder, så de sköter sitt skolarbete betydligt mer ordentligt än vad pojkarna gör, generellt. Sedan vet vi att pojkar mognar senare vilket kunde vara en anledning att pojkar och flickor skulle gå separat i skolan. Dock reglerar denna mognadsskillnad ofta sig i högstadiet.
Jag står alltså fast vid att det inte finns någon strukturell diskriminering mot pojkar i skolan. Betygen utgörs enligt rådande system inte av ett prov. Du måste som elev ha presterat över terminen, det går inte att skita i allting och sedan skriva ett prov och tro att betyget ska spegla det provet.
Jag tror att du läser in lite för mycket i mitt påstående. Det är egentligen väldigt, väldigt enkelt i sin grund, och gör inga stora analyser, påstår något om betygens sättning som helhet, eller ens gör en värdering av det.
Det här är verkligen allt, och är ren fakta baserad på de mätningar som gjorts:
Sett till ren centraliserad mätbar kunskap ges pojkar överlag i snitt ett lägre betyg än vad deras uppmätta kunskap återspeglar, medan flickor ges över i snitt ges ett högre betyg än vad deras uppmätta kunskap återspeglar, och det är en diskriminering om betyget att tänkt att återspegla kunskapen.
That's it. Är betygen inte tänkta att återspegla kunskapen, utan är någon slags social etikettförsäkran baserad på den enskilde lärarens omdöme av eleven, är det varken särskilt konstigt eller särskilt diskriminerande. Flickor är generellt sett mer sociala än män, särskilt jämfört med unga testosteronfyllda pojkar som mest är bråkstakar. Att många kommer att gå vissa lärare på nerverna är näst intill givet, varför jag även anser det givet att lärarens egna godtyckliga bedömning kommer att vara till pojkars nackdel överlag.
Jag påstår inte ens att det är något medvetet, det tror jag är väldigt sällsynt, och vet inte om något omedvetet kan anses vara strukturellt, varför det heller inte är något jag själv skulle påstå, men att det är en diskriminering anser jag tveklöst, om än omedveten, då jag tror att de flesta är av tron att betyget återspeglar kunskapen.
Sen om det är rätt eller fel, ja, det är inget jag bryr mig särskilt mycket om, då det inte alltid nödvändigtvis är fel med diskriminering.
Den enda anledning till att jag ens lägger mig i det är på grund av det vidriga hyckleri som statsmakten uppvisar, vilket det här utgör ett ypperligt bevis på. De bryr sig bara om diskriminering när det gäller kvinnor, vilket tydliggör hur den moderna feminismen inte är annat än en könsseparatistisk ideologi som gömmer sig bakom fina ord och hat.
Om de bara går ut och berättar att "vi bedriver en matriarkal skolpolitik som ämnar ge fördel till flickor i sin betygssättning och vidare genom högre studier, men (för tillfället) fortfarande ser till att pojkar får en chans till att vidareutbilda sig genom att göra 30% av högre studiers platser tillgängliga för de med faktiska kunskaper uppmätta genom nationella prov." så hade jag inte haft några problem med det. Då får väljarna sedan säga sitt. Men det är ju inte riktigt deras egna version av "demokrati".
Det går 50% fler kvinnor än män på högskola/universitet. 39 av de 41 program med över 100 antagna har en majoritet eller total dominans av kvinnor. Med tanke på att de blir hysteriska över att det finns en 5% oförklarad löneskillnad mellan kvinnor hur män, hur hysteriska tror du att de hade blivit om det hade visat sig att det gick 50% fler män än kvinnor på högre studier istället? De hade ju varit ute och bränt ner samhället. En liten förhandsvisning kan du få av det genom att titta på de otroliga resurser de lägger ner på att få in kvinnor till de 2 enda programmen med en majoritet män (3 år- samt 5-år civ. ing.). I den senaste presentationen av statistiken beskrev SCB att "det går åt rätt håll", då antalet män hade minskat ytterligare. Och jag skämtar inte där.
Tycka vad man vill om den sortens könsseparatism, men att den existerar är otvivelaktigt, och det enda rätta är att vara ärlig om det.
Jag förstår om du inte vill tro på det, vi har en självklar böjelse för de som är lika oss själva, då det kan gynna oss själva, och det finns något vackert i att tro att samtliga samhällen under tusentals års tid har haft fel om allt och varit onda patriarkala förtryckare av sådana som mig, men NU, precis när jag lever, så finns ÄNTLIGEN en rörelse som, av ren slump, gynnar MIG, men jag tror att vi alla förstår att när vi får sådana känslor, är det i slutändan ingen annat än ren naivitet, åtminstone om man inte redan insett det och accepterat att det då istället handlar om egoism. För visst är det lite konstigt att det är vad som alltid också sagt om och av de enskilda olika grupperna under alla tidigare nämnda samhällen också?
Jag är av ståndpunkten att man får tro vad man vill, världen är för komplex för att dra några särskilda större slutsatser om någonting, men att göra det och samtidigt påstå att man är någon slags god och rättvis människa... Nej, det är aldrig något jag kan acceptera. Självinsiktens värde tycks allt för viktigt för att tillåta det.
Tillägg: Notera att det alltså inte på något sätt handlar om vilka som får högre eller lägre betyg överlag, utan det handlar om vilket betyg man får sett relativt till ens uppmätta kunskap. Flickor kan alltså fortfarande ha både bättre kunskap och betyg, men sett relativt till den uppmätta kunskapen får män ett lägre betyg än kunskapen. Inte lägre än flickor, utan just lägre än kunskapen. Det är huvudanledningen till varför det inte kan anses vara annat än diskriminering, ty all annan anledning gör proven illegitima och värdelösa, vilket deras utformning inte visar några tecken på att vara, och känns som en långt mer otroligare lösning.
__________________
Senast redigerad av Mydan 2019-10-24 kl. 22:33.
