2019-10-14, 11:09
  #62149
Medlem
Anabellas avatar
Sopornas uppror mot smutsen! ))
Sopberget - ja. Eller snarare en ormgrop, en makaber maskerad.
Allt som försiggick här i tråden (på och under ytan) var nog det märkligaste jag har upplevt under mitt ganska långt liv. Ett kapitel för sig i denna mörka historia.
Sanningen kommer nog aldrig fram.
Går f ö i exakt samma tankar som Solglittret.
Undrar hur länge tråden lever..
Citera
2019-10-14, 11:27
  #62150
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Anabella
Sopornas uppror mot smutsen! ))
Sopberget - ja. Eller snarare en ormgrop, en makaber maskerad.
Allt som försiggick här i tråden (på och under ytan) var nog det märkligaste jag har upplevt under mitt ganska långt liv. Ett kapitel för sig i denna mörka historia.
Sanningen kommer nog aldrig fram.
Går f ö i exakt samma tankar som Solglittret.
Undrar hur länge tråden lever..

Vad är det som du inte tycker att du har fått svar på?

- Diagnos är utförd av en barnspecialist och kvalitetsstämplade av IVO.
- Polisen har varit tydlig med att makarna H gemensamt och i samförstånd mördade sina barn, något som de planerat för månader innan de utförde morden.
- Båda föräldrarna är misstänkta för mord.
- Poliserna som var först på plats och beskriver detaljerat om vad de såg, rapporterar om små blodstänk på Hannas kudde som kom från de stora mängderna sömnmedel som frätt magen. De beskriver Oskars fötter och händer och att de tyckte det vilade något fridfullt i huset innan de gick upp på andra våningen. De rapporterar dock i n t e om några avvärjningsskador på någon av makarna.
- Avskedsbrev och testamente har forensiska äkthetsbevis.

Eller är det så att du inte har fått de svar som du önskade?
Citera
2019-10-14, 12:25
  #62151
Medlem
Anabellas avatar
Uppriktigt sagt, vill jag inte bli involverad i långa diskussioner här i tråden, har alldeles för mycket att stå i. Av samma anledning har jag inte hunnit läsa boken, bara följt Avd.9’s rapportering (tack för det!)
Men visst har jag en hel del frågor och det är jag säkert inte ensam om. Tro mig, även folk utanför sopberget undrar..
Även detta haveri har en "svart låda” men den är välförseglad för allmänheten. Denna låda är kanske en Pandoras ask som anhöriga (i första hand) väljer att inte öppna offentligt. Om det verkligen är deras gemensamma beslut - vilka är vi för att ifrågasätta det!
Fallet är unikt i alldeles för många avseenden. Och skådeplatsen för detta unika fall och dess rättsliga efterspel var och är ett alldeles unikt land - Sverige! Jag känner inget annat land där utredningen och bevakningen av mordfall av en sådan dimension skulle gå till på samma sätt.
Det var allt för idag.
Citera
2019-10-14, 12:49
  #62152
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tey44
Med tanke på att me/cfs är en sjukdom som det råder debatt kring bland läkare och att det inte varit vanligt att barn får den diagnosen tycker jag att det vore extremt! viktigt att gå på djupet när det handlar om flickornas utredningar, sjukdomsbild och vårdplaner.

Att liksom bara säga "japp, i och med sjukintygen är det solklart att båda flickorna var jättesjuka, sängliggande och knappt kunde sitta upp när de undervisades" och pga dessa sjuka barn knäcktes föräldrarna och valde att mörda barnen.
Vad jag vet, och jag har ju läst i princip allt i tråden, finns det ingen av oss som har stensäkra uppgifter om hur flickornas sjukdomsbild såg ut och vilken prognos läkaren gav dom. Agnes verkar inte ha blivit sämre med tiden eftersom hon klarade av undervisning alla dagar. Moa kanske hade kunnat bli piggare ganska snabbt också, just tack vare att hon fick hemundervisning direkt och inte slet ut sig i flera år i skolan utan diagnos. Om Agnes sjukdom var deras mall för hur Moa skulle få det skulle de ju ha insett att hon med tiden skulle kunna orka med mer och mer, inte tvärtom.

Utifrån de satta diagnoserna öppnas det ju upp ovärderliga möjligheter att kunna göra sjukdomen mer känd plus att kanske motbevisa uppfattningarna om att sjukdomen inte finns. Samt att belysa fall där barn och vuxna blivit bättre med tiden. Det är så hemskt att tänka att det finns andra barn med den här sjukdomen som kan börja tvivla på sin framtid och livskvalitet innan de ens nått tonåren.

Det jag tror folk menar när de vill veta mer om flickornas sjukdom är att visa att föräldrarna allvarligt missbedömde läget. Det handlar inte om att försöka bevisa att barnen var kärnfriska. De led med stor sannolikhet väldigt mycket. Men precis som i andra fall där föräldrar mördar sina barn är det ju hos föräldrarna problemet ligger. Morden blir för mig inte mer begripliga för att barnen hade en diagnos. I och med att föräldrarna lyckades arbeta mycket trots att ett barn på 11 år låg sjuk hemma på heltid, tycks de inte ha ansett att läget under hösten var akut. Samtidigt skrev de i brevet att de gav upp redan tidigt under hösten. Det är så motstridigt! Att få en diagnos är ju det viktiga första steget i att kunna få behandling och bli bättre, ingen dödsdom. Jag vet att vissa här menar att föräldrarna behövde arbeta mycket för att inte hamna på gatan. Och andra att jobbet kan vara räddningen när man har kris hemma. Så var det ju faktiskt Uppenbarligen inte här.

Det jag har kunnat utläsa av det som stått i media och utifrån Höglunds bok var att Agnes hade undervisning varje dag, hängde med bra och att det var dags att börja göra planer för gymnasiet. Moa verkar ha haft ett dramatiskt sjukdomsutbrott och hade färre lektioner hemma, men hon var ju så liten så risken för att hon resten av livet skulle vara helt utmattad och sängliggande var nog inte överhängande. Vi vet inte heller hur Agnes sjukdom började, där finns bara trådsanningar om infektioner och jakt på behandlingar utomlands. Som jag förstod det i Höglunds bok hade hon insjuknat, fått diagnos och påbörjad hemundervisning 2015. De verkar ha fått gehör snabbt hos läkare och skola.

Det som jag fetat: nej, just precis. Bara för att vi fått veta att Moa verkligen hade en ME-diagnos ställd av en välrenommerad "skånsk" läkare, så är inte allting glasklart. Tvärtom, tycker jag.

Hur såg tidsperioden augusti-5 januari ut för familjen? Vilken behandling fick Moa? Vilken stöttning fick Moa och hennes föräldrar? Det är ju under denna tidsperiod som allting blir kritiskt: det är nu som föräldrarna tar sitt beslut om att alla ska dö, och det inträffar under denna tidsperiod tydligen ingenting, som får föräldrarna att omorientera sig i tillvaron, och tänka annorlunda angående familjens framtida öde?

Jag tänker mg att om föräldrarna fått uppleva att Moa, som följd av någon sorts behandling, eller någon sorts insats, skulle må en aning bättre (åtminstone för stunden), så borde det göra föräldrarna mindre övertygade om att den flickan skulle dö. Jag föreställer mig att det borde vara svårare att planera att döda ett barn som åtminstone ibland är någorlunda välmående eller glad?

Och jag saknar fortfarande uppgifter om hur Moas hemundervisning följdes upp av skolan. Förekom det ett enda utvärderingsmöte under hela höstterminen?

Och jag saknar reflektioner över hur hemsituationen samspelade med barnens sjukdomssymptom. Att leva i en familj där föräldrarna har gett upp och endast har döden som framtidsplan, det måste ju påverka barn negativt, oavsett om de har ME eller ej. Elisabet Höglund skriver att "Moa gav upp." Ja, hur vet man vad som är ME och vad som är deppighet och uppgivenhet?

Uppgiften om att Moa till stor del var sängliggande, gör det svårare att förstå att båda föräldrarna yrkesarbetade som vanligt fram till jul.
Citera
2019-10-14, 12:59
  #62153
Bannlyst
Tack för svar! Kanske är lika bra att du ålar dig iväg om du nu inte har något konkretare än konspiratoriska "svarta lådor" och "Pandoras ask" och "sanningen kommer nog aldrig fram" att bidra med. Man vill ju liksom inte att sopberget än mer ska växa sig över guldklimparna.

Citat:
Ursprungligen postat av Anabella
Uppriktigt sagt, vill jag inte bli involverad i långa diskussioner här i tråden, har alldeles för mycket att stå i. Av samma anledning har jag inte hunnit läsa boken, bara följt Avd.9’s rapportering (tack för det!)
Men visst har jag en hel del frågor och det är jag säkert inte ensam om. Tro mig, även folk utanför sopberget undrar..
Även detta haveri har en "svart låda” men den är välförseglad för allmänheten. Denna låda är kanske en Pandoras ask som anhöriga (i första hand) väljer att inte öppna offentligt. Om det verkligen är deras gemensamma beslut - vilka är vi för att ifrågasätta det!
Fallet är unikt i alldeles för många avseenden. Och skådeplatsen för detta unika fall och dess rättsliga efterspel var och är ett alldeles unikt land - Sverige! Jag känner inget annat land där utredningen och bevakningen av mordfall av en sådan dimension skulle gå till på samma sätt.
Det var allt för idag.
Citera
2019-10-14, 13:19
  #62154
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Kryptogam
Det som jag fetat: nej, just precis. Bara för att vi fått veta att Moa verkligen hade en ME-diagnos ställd av en välrenommerad "skånsk" läkare, så är inte allting glasklart. Tvärtom, tycker jag.

Hur såg tidsperioden augusti-5 januari ut för familjen? Vilken behandling fick Moa? Vilken stöttning fick Moa och hennes föräldrar? Det är ju under denna tidsperiod som allting blir kritiskt: det är nu som föräldrarna tar sitt beslut om att alla ska dö, och det inträffar under denna tidsperiod tydligen ingenting, som får föräldrarna att omorientera sig i tillvaron, och tänka annorlunda angående familjens framtida öde?

Jag tänker mg att om föräldrarna fått uppleva att Moa, som följd av någon sorts behandling, eller någon sorts insats, skulle må en aning bättre (åtminstone för stunden), så borde det göra föräldrarna mindre övertygade om att den flickan skulle dö. Jag föreställer mig att det borde vara svårare att planera att döda ett barn som åtminstone ibland är någorlunda välmående eller glad?

Och jag saknar fortfarande uppgifter om hur Moas hemundervisning följdes upp av skolan. Förekom det ett enda utvärderingsmöte under hela höstterminen?

Och jag saknar reflektioner över hur hemsituationen samspelade med barnens sjukdomssymptom. Att leva i en familj där föräldrarna har gett upp och endast har döden som framtidsplan, det måste ju påverka barn negativt, oavsett om de har ME eller ej. Elisabet Höglund skriver att "Moa gav upp." Ja, hur vet man vad som är ME och vad som är deppighet och uppgivenhet?

Uppgiften om att Moa till stor del var sängliggande, gör det svårare att förstå att båda föräldrarna yrkesarbetade som vanligt fram till jul.

Jag håller med dig i detta inlägg.
Vad hände från början av September - 5: Januari ?
Visst, hemundervisning hade dom, det vet vi. Och rimligtvis kan vi ana att dom förmodligen sprang på ett och annat läkarbesök. Det borde vi väl kunna enas om här i tråden.
Men förutom det ??

Innan augusti.....
Det kom info i tråden om att familjen besökt BUP flera ggr, det kom info i tråden om att Oskar hade åkt utomlands flera gånger med Agnes och sökt bot i både Tyskland och Belgien (nä, jag tänker inte leta upp dom inläggen och det är inte 100% bekräftat)
Det jag är ute efter är att det kändes som att det fanns ett engagemang för Agnes sjukdom.
Det kändes som att framförallt Oskar gjorde allt möjligt för att hitta bot till sin dotter.
Fanns detta engagemang kvar under hösten, eller avtog det sakta eftersom?
Fortsatte dom att söka bot, eller planade dom sakta bara ut fram till januari?

Eller så kanske det inte fanns så mycket mer att göra än att lindra, hålla hoppet uppe, och hoppas på att det vänder.

Undra hur hösten var, egentligen.
Citera
2019-10-14, 13:24
  #62155
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Avd.9
Jag håller med dig i detta inlägg.
Vad hände från början av September - 5: Januari ?
Visst, hemundervisning hade dom, det vet vi. Och rimligtvis kan vi ana att dom förmodligen sprang på ett och annat läkarbesök. Det borde vi väl kunna enas om här i tråden.
Men förutom det ??

Innan augusti.....
Det kom info i tråden om att familjen besökt BUP flera ggr, det kom info i tråden om att Oskar hade åkt utomlands flera gånger med Agnes och sökt bot i både Tyskland och Belgien (nä, jag tänker inte leta upp dom inläggen och det är inte 100% bekräftat)
Det jag är ute efter är att det kändes som att det fanns ett engagemang för Agnes sjukdom.
Det kändes som att framförallt Oskar gjorde allt möjligt för att hitta bot till sin dotter.
Fanns detta engagemang kvar under hösten, eller avtog det sakta eftersom?
Fortsatte dom att söka bot, eller planade dom sakta bara ut fram till januari?

Eller så kanske det inte fanns så mycket mer att göra än att lindra, hålla hoppet uppe, och hoppas på att det vänder.

Undra hur hösten var, egentligen.
Jag tror att föräldrarna satt ganska lugnt under senhösten. De hade bestämt sig. De stretade på och försökte att inte bryta ihop på jobbet. Men en sorg visade sig tydligen hos Oskar i alla fall - enligt kollegan. Och den sorgen tolkade han säkert som oro för barnen och inte att tiden snart skulle ta slut för dom.

Hur mycket nämndes egentligen om Agnes i boken? Det jag läste av dina referat här så känns det som om hon glömdes bort i boken. Var det så eller har jag fel? Jag har ju faktiskt inte läst boken, förutom genom dina ögon i tråden.
Citera
2019-10-14, 13:39
  #62156
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Avd.9
Jag håller med dig i detta inlägg.
Vad hände från början av September - 5: Januari ?
Visst, hemundervisning hade dom, det vet vi. Och rimligtvis kan vi ana att dom förmodligen sprang på ett och annat läkarbesök. Det borde vi väl kunna enas om här i tråden.
Men förutom det ??

Innan augusti.....
Det kom info i tråden om att familjen besökt BUP flera ggr, det kom info i tråden om att Oskar hade åkt utomlands flera gånger med Agnes och sökt bot i både Tyskland och Belgien (nä, jag tänker inte leta upp dom inläggen och det är inte 100% bekräftat)
Det jag är ute efter är att det kändes som att det fanns ett engagemang för Agnes sjukdom.
Det kändes som att framförallt Oskar gjorde allt möjligt för att hitta bot till sin dotter.
Fanns detta engagemang kvar under hösten, eller avtog det sakta eftersom?
Fortsatte dom att söka bot, eller planade dom sakta bara ut fram till januari?

Eller så kanske det inte fanns så mycket mer att göra än att lindra, hålla hoppet uppe, och hoppas på att det vänder.

Undra hur hösten var, egentligen.

Vi vet också att Moa var sängliggande under hösten och att familjen fick Moas slutgiltiga diagnos i december. Kanske var det just den slutgiltiga diagnosen föräldrarna väntade på medan man umgicks med familjemordplanerna som vi också vet att de hade.
Citera
2019-10-14, 13:40
  #62157
Medlem
develis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Avd.9
Dom flesta inläggen i helgen (även mina egna) har varit från nick som inte har gillat Högis bok.
Därför var det intressant att läsa ett inlägg från nån som tyckte den var bra och argumenterade för det.
Självklart håller jag inte med dej, men det var ändå intressant att läsa hur någon kan tycka precis tvärtom, och se boken som "nån form av sanning"
Tack för ditt inlägg.
Jag har läst två av dina citeringar (tack för länk) och hennes skrivsätt, hennes sjuka beteende att bete sig som en hyena säger allt.
Läste om läkaren och gnäll på fb.
Jag kan än mer förstå att det varit problem där hon dragit fram i mediavärlden.

Krimtråden i abok öppnas för att EH gett ut en bok.

EH är av kalibern att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet i sann narcissistisk anda.

Bloggen om Bjärred är som ett ode över när journalistik är som sämst så att boken var dålig var enkelt att förutse:
Exakt ALLT är konspirationer och lögner härifrån.

EH har använt tråden till fullo som uppslag till manus;
Sen har kärringen mage att gnälla på fb.
Double standards.

Hoppas nån som är väl insatt i ärendet sänker henne till fotknölarna offentligt.

Ser nu att en av de som kliat EH på ryggen som alter ego anser att boken kan ses som ett slags monument över barnens minne. Höjer EH och sparkar på anhöriga och vänner.

Att inte vilja exploatera barnen är ett val från anhöriga och vänner.
Barnen är tillräckligt kränkta och dissekerade här om allt från konstant misstro gällande sjukdom till incest.

Höglund är absolut inte den rätta att återge barnen överhuvudtaget,
oavsett om det vore positivt:

Hon har klart och tydligt beskrivit att boken var tänkt som ett scoop på sin blogg.
Att göra scoop på sjuka och mördade barn är väldigt fjärran från moral och empati.
Hon har uppenbart inga skrupler.

Måtte barnen få vila i frid nån gång och anhöriga få komma till ro.
Från avdankade journalister som profiterar på Moa och Agnes.
__________________
Senast redigerad av develi 2019-10-14 kl. 13:43.
Citera
2019-10-14, 13:41
  #62158
Medlem
57Emmas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Picasso2
Jag tror att föräldrarna satt ganska lugnt under senhösten. De hade bestämt sig. De stretade på och försökte att inte bryta ihop på jobbet. Men en sorg visade sig tydligen hos Oskar i alla fall - enligt kollegan. Och den sorgen tolkade han säkert som oro för barnen och inte att tiden snart skulle ta slut för dom.

Hur mycket nämndes egentligen om Agnes i boken? Det jag läste av dina referat här så känns det som om hon glömdes bort i boken. Var det så eller har jag fel? Jag har ju faktiskt inte läst boken, förutom genom dina ögon i tråden.

Det är väldigt tyst om Agnes, hon benämns mest som Moas syster när hon öht nämns. Det jag kommer ihåg är pianofrökens ord att hon var tystlåten och tvär.

Inga försök att få förvaltningschefen eller någon annan att berätta hur hon mådde framgick i boken. Att Elisabet ville få fram ett lex-Moa säger ganska mycket
Citera
2019-10-14, 13:47
  #62159
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 57Emma
Det är väldigt tyst om Agnes, hon benämns mest som Moas syster när hon öht nämns. Det jag kommer ihåg är pianofrökens ord att hon var tystlåten och tvär.

Inga försök att få förvaltningschefen eller någon annan att berätta hur hon mådde framgick i boken. Att Elisabet ville få fram ett lex-Moa säger ganska mycket
Så Agnes betydde inget då. Trist. Bra där Elisabeth! Du skrev boken för barnen. Var det inte så? Inte barnet?
Citera
2019-10-14, 13:53
  #62160
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Picasso2
Jag tror att föräldrarna satt ganska lugnt under senhösten. De hade bestämt sig. De stretade på och försökte att inte bryta ihop på jobbet. Men en sorg visade sig tydligen hos Oskar i alla fall - enligt kollegan. Och den sorgen tolkade han säkert som oro för barnen och inte att tiden snart skulle ta slut för dom.

Hur mycket nämndes egentligen om Agnes i boken? Det jag läste av dina referat här så känns det som om hon glömdes bort i boken. Var det så eller har jag fel? Jag har ju faktiskt inte läst boken, förutom genom dina ögon i tråden.

Nä, det är sant.
Det är inte många rader i boken som tillägnas Agnes.
Det jag minns på rak arm är när "tangent-innan" tar med exemplet när Agnes följer med på en av Moas pianolektioner.
Agnes hade med sig en bok och satte sig och började läsa i den. Om jag minns rätt så hade hon mjukisbyxor och var enkelt klädd, medans Moa alltid var finklädd. Agnes var tystlåten vid det tillfället, om jag minns rätt.

Det är vad jag kan minnas såhär direkt, och det finns säkert nåt annat hon har tagit upp.

Men när det gäller döttrarna så är nog fördelningen 90% Moa och 10% Agnes.

Ingenting om Agnes Läkarintyg eller utredning. Ingenting om hur Agnes fick hem-undervisning. Ingenting om hur Agnes sjukdomstid över tre år har sett ut, eller vad föräldrarna har gjort för Agnes under dessa år. När hon intervjuade förvaltningschefen så minns jag inga frågor gällande Agnes.

I vissa avseenden skriver Högis "Moa & Agnes" såklart, där hon påpekar vissa saker som gäller båda flickorna.

Men Moa är den tösen som dominerar i boken av flickorna.

57Emma, rätta mig nu om jag har fel, eller har misstagit mig, så detta inte blir en trådsanning.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in