Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Framkom det i boken på vilket sätt Höglunds "läkarkälla" hade insyn i fallet? Kände läkaren själv familjen?

Till sist.
Höglund tackar lite olika människor till höger o vänster för att dom har bidragit till denna bok.

Men tyvärr gänget.
Inte ett tack till oss här på Flashback.
Hon har fått hela sin bok skriven från info från Flashback.
Ni vet den mediala sopstationen Flashback.

Herre Jösses.

Det enda som framkommer är att en anonym person påstår att hon haft ett samtal med polisens chefsjurist och att denna enl. den anonyma personen sagt att det finns forensiska bevis att endast en av föräldrarna dödade barnen. När chefsjuristen konfronteras med uppgifterna hävdar hon med bestämdhet att så inte är fallet och att hon faktiskt inte ens känner till om det ligger till på det sättet.

Kontentan är att en anonym uppgift står mot en namngiven chefsjurist samt alla andra som har haft kontakt med chefsjuristen utan att denna har lämnat någon sådan uppgift samt polisen som sagt att bägge föräldrarna är misstänkta för mord.

Trist att boken ens blev utgiven. Väldigt tråkigt. Men hon och Missan får sina 15 min i solen på bekostnad av en död familj. Snyggt jobbat Elisabet. Riktigt bra jobbat.

Genom boken fick jag ett mer sammanhängande bild, det gör att jag kan släppa många av frågorna jag hade. Jag inser också att jag låg helt fel på vissa avgörande saker. Detta uppstod delvis genom brist på pålitlig info eller att den gavs på ett sådant fragmenterad sätt att jag hade svårt att ta till mig den.

Visst hade det varit fint att höra lite om Agnes.

Det som är förbryllande är varför Hanna och Moa inte har något konkret "senast sedd" datum. Om Hanna var hos Hanssons, borde det då inte varit hennes datum för senast sedd?

Att Moa var sängliggande chockar mig också. Då verkar ju Agnes varit piggare, man trodde det var tvärtom.

Intressant och frimodigt självreflekterande. Kan du konkretisera vilka frågor du fått svar på och var du menade att du låg fel?

Förutom silverfiskens, pianolärarinnans och Elisabet egna spekulationer och konspirationer får man ju trots allt säga att boken i allt väsentligt bekräftar den uppfattningen som många av oss lyckades få ganska tidigt i det här fallet. Dvs makarna Henkow dödade gemensamt och i samförstånd sina barn, de planerade morden i månader, båda flickorna led av ME som de hade intyg på, testamentet och att avskedsbreven hade forensiska äkthetsbevis. Att en och annan kollrig kärring kan få de uppgifterna till att flickorna var friska eller i alla fall inte led av ME, att testamentet och avskedsbreven var förfalskade och att det endast var en av föräldrarna som mördade sina barn får vi nog acceptera i en stat med åsiktsfrihet.

Undrar över samma sak.
Ger boken något svar på det?

Tack för svar! Framkommer det i boken om/att denna anonyma person påstår att hon är läkare?

Det är egentligen bara två frågor som Elisabet inte har ställd som jag hade (och hon har frågat mycket mer än vad jag tänkte på).

Den ena rör Os engagemang i sitt bolag och hur hans chef hade sett på det när han begär att gå ned i arbetstid. Men frågan har besvarats ändå indirekt. O levererade alltid - och då hade jag som chef inte brydd mig heller om någon hade jobbat 50% extra med något annat. Det påverkade helt enkelt inte hans jobb på LU. Hur det påverkade hela situationen vet jag inte. Vad O jobbade med sista halvåret vet man inte, om han fick tid till sin forskning, jobbade med sitt bolag eller fick inget gjort på sin forskningstid. På något sätt kan det vara en faktor som komplicerade saken - att man inte bara kunde släppa sitt jobb och koncentrera sig på sina barns sjukdom - men jag tror inte det var den avgörande faktorn. Samma med befordringen till professur. Verkar inte vara något problem. Så det kan man helt enkelt avfärda.

Den andra saken var att jag förstår inte varför inte begärde ut de dokument som är offentliga angående skolans hantering av Agnes och Moas hemundervisning. Tidningar hade jo tryckt delar av detta i början. Men kanske allt sekretess belagdas efteråt. Men hon fick ändå en hel del svar kring hemundervisning. Den visade sig vara mycket mindre omfattande än det vad vi ha diskuterat här (min uppfattning). Den är ändå angående Agnes mycket högre än det vad jag någon gång ha läst om i tidningar kring fall där föräldrar kämpar för hemundervisning för sina barn. Fick intryck att det handlar oftast om 1-2 timmar per vecka - så som för Moa.

Det var gott att få bekräftat att det var en mycket känd läkare vid SUS som ställde diagnosen. Och jag förstår skolan att man började med hemundervisning- när det rekommenderas av denna läkare. Hela den biten blir mycket mer begriplig för mig - varför skolan anordnade hemundervisning innan den slutliga diagnosen kom. Vad skulle man ha gjort annars?

Oklarheter är kvar kring just vårdplanen, som nämndes på pressmöte i december. Fanns den? Följdes den? Fick föräldrarna stöd? Tackade de nej? Fick barnen samtalsstöd i sin situation? Det är en mardröm från början till slut att föreställa sig att familjen var lämnad till sitt ödet - utan kvalificerad hjälp för någon - och där utgår jag ifrån att föräldrarna var svårt sjuk själv.

Ja, en läkare i Stockholm.