Citat:
Ursprungligen postat av
kiss74
Berätta gärna vad en godkänd jul är för en ateist?
Får jag tänka på att det är julafton den dagen?
Får jag träffa släkten?
Var går gränsen för att det inte ska vara dubbelmoral, är alltså frågan.
Jag förväntar mig ett utförligt svar.
Enligt mig är det dubbelmoral så fort man firar jul:
"Ordet jul är av germanskt ursprung, och sannolikt var den urgermanska formen jehwla. Ordets ursprungliga betydelse är omstritt, men den kan ha betytt "fest" eller "högtid". Genom att jämföra olika språk har man rekonstruerat att det urgermanska ordet var jehwla. Ordet lånades tidigt in i finskan, "juhla" betyder där "högtid". Senare har finskan lånat in ordet en gång till, "joulu" med betydelsen "jul". Uppenbarligen fanns här redan en stor fest, sannolikt i samband med midvintersolståndet, som kallades jul."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul#Etymologi
"Vid slutet av året firades inom många kulturer/religioner en högtid för att vinna gudarnas välvilja inför det kommande årets skördesäsong.[12]
- Den persiska guden Mitras födelsedag
I antikens Persien dyrkades solguden Mithra vid sidan om högguden Ahura Mazda.
- Saturnaliefesten
I antikens Rom hölls i december en fest till guden Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia).[13] Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter[13] och en uppsluppen stämning rådde.
- Dies natalis solis invicti
Sol invictus, latin för "Den obesegrade solen", var en romersk religion relaterad till solguden Elagabalus Sol invictus.
- Den forngermanska och fornnordiska julen
Den förkristna julen var både en månad och en religiös festival som firades av de historiska germanska folken vid årets mörkaste tid. De tidigaste hänvisningarna till julen är genom germanska månadsnamn Ærra Jéola (innan jul) eller Jiuli och Æftera Jéola (efter jul). Forskare har associerat festivalen till guden Oden, hans vilda jakt och den anglosaxiska Modranicht (som inträffade på julafton).
Julens speciella gud var Jólnir, som är ett av Odens många namn.[15][16][17][18]
Uttrycket "dricka jul" förekommer för första gången i kvädet Hrafnsmál av Torbjörn hornklove från omkring år 900, där det i sjätte strofen sägs om den krigiske kung Harald Hårfager att han ville "dricka jul" ute på havet.[19]
Julfirandet har ibland associerats till midvinterblot, som var ett blot (offerrit) vid midvinter, i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstritt. En del menar att det hölls vid vintersolståndet i slutet på december i samband med julen, medan andra menar att det var i mitten av januari. Det senare datumet kommer av att midvintern ansågs infalla mitt på vinterhalvåret, den 14 januari.[11]
"Julgranen är en tradition som delvis tog sin början i Tyskland på 1500-talet men som i Sverige har ännu äldre, kanske förkristna anor, i sin snarlika föregångare julstången... Även bland samer fanns en icke-kristen sed om att hänga upp offergåvor i träd på julafton, i form av kött lagt i näverbåtar. Dessa sades vara uthängda åt julfolket"
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul
"Den nuvarande jultomten är ett konglomerat av traditionella berättelser, mytiska figurer, verkliga personer, samtida berättelser och reklam...
I stort sett alla germanska kulturer firade jul (eng. ”Yule”, tys. ”Jul”, isl. ”Jól”), som inträffade kring midvintersolståndet. Detta firande var kopplat till guden Oden, som kallades för "Julfader" eller "Julner", och diserna. Anglosaxiska källor vittnar om att man vid denna tid firade "Mödrarnas natt", vilket kopplats till just diserna och Disablotet. Att det möjligtvis skulle förekommit ett firande av döda mödrar inom familjen styrks av dödsguden Odens koppling till högtiden. Vid denna tid så kunde man se den spöklika Odens jakt på himmelen. Margaret Baker har sagt att vandraren Oden med sitt långa, vita skägg, sin slokhatt som rider över himmelen om natten och besökte folket i sina stugor var grunden för jultomten.[1] I England så gestaltades julen av "Father Christmas", vilket för tankarna till "Julfader". Den nederländska figuren "Sinterklaas" har också jämförts med Oden: Sinterklaas rider på hustaken på en vit häst, Oden rider över himmelen på Sleipner. Sinterklaas har svarta medhjälpare som rapporterar till honom vilka barn som varit snälla eller stygga, Oden har korparna Hugin och Munin som rapporterar åt honom.[2]...
Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus som var en biskop på 300-talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet.[3] I legenden räddar han i hemlighet bland annat tre flickor, som inte har tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slipper bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jultomten
"Midvinterblot är ett blot (en offerrit) i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstridd. En del menar att midvinter hölls vid vintersolståndet i december och att den kan ha sammanfallit med den germanska hedniska julfestligheten, och den kallas därför i vissa sentida källor jólablót eller julblot...
Midvinterblotet var det högtidligaste av de årligen återkommande bloten. Vid midvinterblotet offrade man boskap för att vinna gudarnas gillande och välsignelse över den groende grödan. De viktigaste offerdjuren, vilkas kött kokades och åts vid blotet, var häst, svin, nöt och får. Man ägnade sig åt överdådiga dryckeslag med offeröl. Uppgifter om människooffer förekommer också i tidiga källor...
Midvinterblotets offrande och offeröl övergavs och förbjöds vid Nordens kristnande, medan julhögtiden kristianiserades, det vill säga kläddes i kristen dräkt."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Midvinterblot
Så vill du fortfarande fira jul, och därmed stödja en religiös högtid?
Kan en ateist i ett arabland fira ramadan, utan att du har några invändningar?