2019-10-12, 23:02
  #997
Medlem
Smesos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ttsp
För att man har dubbelmoral. Ena gången vill man inte ha något att göra med gudar, och andra gången tycker man det är mysigt.

Jag har aldrig i hela mitt liv firat jul med religiöst innehåll.
Jultomten och julgranen är inte religiösa symboler, inte ens att ge presenter är det.
Datumet har heller inget med någon Jesus att göra, det har med en romersk gudsfirande högtid att göra.

Julfirandet i Norden är en gammal förkristen tradition med blot vid midvintern och själva ordet "jul" kommer därifrån, så att fira "jul" har absolut inget med kristendom att göra.
Citera
2019-10-13, 08:00
  #998
Medlem
Citat:
Citat:
Ursprungligen postat av ttsp
För att man har dubbelmoral. Ena gången vill man inte ha något att göra med gudar, och andra gången tycker man det är mysigt.

Citat:
Ursprungligen postat av Smeso
Jag har aldrig i hela mitt liv firat jul med religiöst innehåll.
Jultomten och julgranen är inte religiösa symboler, inte ens att ge presenter är det.
Datumet har heller inget med någon Jesus att göra, det har med en romersk gudsfirande högtid att göra.

Julfirandet i Norden är en gammal förkristen tradition med blot vid midvintern och själva ordet "jul" kommer därifrån, så att fira "jul" har absolut inget med kristendom att göra.

Sade jag kristendom eller gudar? Du skrev: "det har med en romersk gudsfirande högtid att göra.", var det inte precist det jag sade?
Citera
2019-10-13, 12:43
  #999
Medlem
Vad ska jag göra för att INTE fira jul?
Måste jag sova bort hela dagen?
Citera
2019-10-13, 12:52
  #1000
Medlem
CyberIngmars avatar
Hur många i dagens Sverige firar jul för att det är en kristen tradition? Varför fira jul om man inte firar den för Jesus födelse. Hur många svenskar går ens på julotta. Ateister kan delta precis som alla andra som firar jul av helt fel anledning.

Jag firar inte själv Jul. Det kommer en tid då Julen är meh Julafton är för barnen.
Citera
2019-10-13, 13:55
  #1001
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ttsp
För att man har dubbelmoral. Ena gången vill man inte ha något att göra med gudar, och andra gången tycker man det är mysigt.
Berätta gärna vad en godkänd jul är för en ateist?
Får jag tänka på att det är julafton den dagen?
Får jag träffa släkten?
Var går gränsen för att det inte ska vara dubbelmoral, är alltså frågan.
Jag förväntar mig ett utförligt svar.
Citera
2019-10-13, 14:37
  #1002
Medlem
Honey.B.Blues avatar
Citat:
Ursprungligen postat av fotsvett
Nu börjar julen närma sig igen, och en sak som jag funderat på är varför ateister firar jul. Om man nu inte tror på Gud och Jesus, då finns det egentligen ingen anledning att fira jul. Det är inkonsekvent att fira julen om man är ateist.

Detsamma gäller påsken och andra religiösa högtider. Det är bara trams att fira dessa högtider.

Jag undrar när Christer Sturmark kommer att börja propagera för att avskaffa julfirandet.
Nej det är inte inkosekvent. Julfirandet är kulturellt och traditionellt sedvänjande och det infinner sig den berömda "gemenskapen".

Räcker att stämningen infinner sig, för skäl nog att delta i allehanda lustigheter, vilka man tar del av är upp till var och en.. bara att välja och vraka. Samma som att inte fira.

Apropå världsliga teister, så både känner jag och vet, att det finns otroligt många som säger sig vara "kristna" och "troende" , men lever allt utom kristet, utan tvärtom lever IDENTISKT som en ateist, dvs ateistisk livsstil.

Sedan glömmer du nästa faktor : att julfirandet är starkt kommersialiserat, och så glömmer du att Sverige är en industrination, med vad det innebär... men blunda på du.

Jul, är mer en folkfest, om du nu missat det. Det finns tusentals miljontals kristna som inte sätter sig och bygger krubbor och börjar be.. bara för att det är juletid. De måste t.ex jobba, eller renovera sitt hus, eller annat.. förutom att plötslig leva ut sin fromhet.
Citera
2019-10-13, 15:57
  #1003
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kiss74
Berätta gärna vad en godkänd jul är för en ateist?
Får jag tänka på att det är julafton den dagen?
Får jag träffa släkten?
Var går gränsen för att det inte ska vara dubbelmoral, är alltså frågan.
Jag förväntar mig ett utförligt svar.

Enligt mig är det dubbelmoral så fort man firar jul:

"Ordet jul är av germanskt ursprung, och sannolikt var den urgermanska formen jehwla. Ordets ursprungliga betydelse är omstritt, men den kan ha betytt "fest" eller "högtid". Genom att jämföra olika språk har man rekonstruerat att det urgermanska ordet var jehwla. Ordet lånades tidigt in i finskan, "juhla" betyder där "högtid". Senare har finskan lånat in ordet en gång till, "joulu" med betydelsen "jul". Uppenbarligen fanns här redan en stor fest, sannolikt i samband med midvintersolståndet, som kallades jul."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul#Etymologi

"Vid slutet av året firades inom många kulturer/religioner en högtid för att vinna gudarnas välvilja inför det kommande årets skördesäsong.[12]
  • Den persiska guden Mitras födelsedag
    I antikens Persien dyrkades solguden Mithra vid sidan om högguden Ahura Mazda.
  • Saturnaliefesten
    I antikens Rom hölls i december en fest till guden Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia).[13] Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter[13] och en uppsluppen stämning rådde.
  • Dies natalis solis invicti
    Sol invictus, latin för "Den obesegrade solen", var en romersk religion relaterad till solguden Elagabalus Sol invictus.
  • Den forngermanska och fornnordiska julen
    Den förkristna julen var både en månad och en religiös festival som firades av de historiska germanska folken vid årets mörkaste tid. De tidigaste hänvisningarna till julen är genom germanska månadsnamn Ærra Jéola (innan jul) eller Jiuli och Æftera Jéola (efter jul). Forskare har associerat festivalen till guden Oden, hans vilda jakt och den anglosaxiska Modranicht (som inträffade på julafton).

    Julens speciella gud var Jólnir, som är ett av Odens många namn.[15][16][17][18]

    Uttrycket "dricka jul" förekommer för första gången i kvädet Hrafnsmál av Torbjörn hornklove från omkring år 900, där det i sjätte strofen sägs om den krigiske kung Harald Hårfager att han ville "dricka jul" ute på havet.[19]

    Julfirandet har ibland associerats till midvinterblot, som var ett blot (offerrit) vid midvinter, i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstritt. En del menar att det hölls vid vintersolståndet i slutet på december i samband med julen, medan andra menar att det var i mitten av januari. Det senare datumet kommer av att midvintern ansågs infalla mitt på vinterhalvåret, den 14 januari.[11]

"Julgranen är en tradition som delvis tog sin början i Tyskland på 1500-talet men som i Sverige har ännu äldre, kanske förkristna anor, i sin snarlika föregångare julstången... Även bland samer fanns en icke-kristen sed om att hänga upp offergåvor i träd på julafton, i form av kött lagt i näverbåtar. Dessa sades vara uthängda åt julfolket"

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul

"Den nuvarande jultomten är ett konglomerat av traditionella berättelser, mytiska figurer, verkliga personer, samtida berättelser och reklam...

I stort sett alla germanska kulturer firade jul (eng. ”Yule”, tys. ”Jul”, isl. ”Jól”), som inträffade kring midvintersolståndet. Detta firande var kopplat till guden Oden, som kallades för "Julfader" eller "Julner", och diserna. Anglosaxiska källor vittnar om att man vid denna tid firade "Mödrarnas natt", vilket kopplats till just diserna och Disablotet. Att det möjligtvis skulle förekommit ett firande av döda mödrar inom familjen styrks av dödsguden Odens koppling till högtiden. Vid denna tid så kunde man se den spöklika Odens jakt på himmelen. Margaret Baker har sagt att vandraren Oden med sitt långa, vita skägg, sin slokhatt som rider över himmelen om natten och besökte folket i sina stugor var grunden för jultomten.[1] I England så gestaltades julen av "Father Christmas", vilket för tankarna till "Julfader". Den nederländska figuren "Sinterklaas" har också jämförts med Oden: Sinterklaas rider på hustaken på en vit häst, Oden rider över himmelen på Sleipner. Sinterklaas har svarta medhjälpare som rapporterar till honom vilka barn som varit snälla eller stygga, Oden har korparna Hugin och Munin som rapporterar åt honom.[2]...

Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus som var en biskop på 300-talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet.[3] I legenden räddar han i hemlighet bland annat tre flickor, som inte har tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slipper bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jultomten


"Midvinterblot är ett blot (en offerrit) i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstridd. En del menar att midvinter hölls vid vintersolståndet i december och att den kan ha sammanfallit med den germanska hedniska julfestligheten, och den kallas därför i vissa sentida källor jólablót eller julblot...

Midvinterblotet var det högtidligaste av de årligen återkommande bloten. Vid midvinterblotet offrade man boskap för att vinna gudarnas gillande och välsignelse över den groende grödan. De viktigaste offerdjuren, vilkas kött kokades och åts vid blotet, var häst, svin, nöt och får. Man ägnade sig åt överdådiga dryckeslag med offeröl. Uppgifter om människooffer förekommer också i tidiga källor...

Midvinterblotets offrande och offeröl övergavs och förbjöds vid Nordens kristnande, medan julhögtiden kristianiserades, det vill säga kläddes i kristen dräkt."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Midvinterblot

Så vill du fortfarande fira jul, och därmed stödja en religiös högtid?
Kan en ateist i ett arabland fira ramadan, utan att du har några invändningar?
Citera
2019-10-13, 16:33
  #1004
Medlem
Tack för svar!
Blev riktigt sugen på ett ställa till med en riktig vikingajulfest med alla anrika tillbehör....mjöd tex😊
__________________
Senast redigerad av rantaplan 2019-10-13 kl. 16:38.
Citera
2019-10-13, 16:46
  #1005
Medlem
Kung_Ingentings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ttsp
Enligt mig är det dubbelmoral så fort man firar jul:

Så vill du fortfarande fira jul, och därmed stödja en religiös högtid?
Kan en ateist i ett arabland fira ramadan, utan att du har några invändningar?
Dubbelmoral för en kristen kan jag gå med på. Dom låtsas ju att denna hedniska högtid är kristen, lurar sig själva att det dom gör är "rätt".
För en ateist så betyder ju dom grejerna du skrev om ingenting mer än möjligtvis lite intressant kuriosa. Det är ju bara en berättelse om hur julfirandet började en gång i tiden. Ateister påstår ju inte att nånting här är rätt, julen kan man fira hur man vill och av vilken anledning man vill. Jag har firat julen på hotell och med normal restaurangmat en gång, jag har firat julen hemmavid helt utan pynt eller julmat en gång. Båda två funkade.
Citera
2019-10-13, 16:56
  #1006
Medlem
Det typiska svenska julfirandet är idag som sagt inte det minsta religiöst. Men även om det hade varit det så vore det fortfarande ingen dubbelmoral att fira det som ateist. Att vara ateist betyder inte att man är emot allt som är kopplat till religion.

Jag ser inget dubbelmoraliskt i att t.ex. en ateist går i kyrkan varje söndag bara för att han tycker om stämningen där.
Citera
2019-10-13, 17:11
  #1007
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kung_Ingenting
Dubbelmoral för en kristen kan jag gå med på. Dom låtsas ju att denna hedniska högtid är kristen, lurar sig själva att det dom gör är "rätt".
För en ateist så betyder ju dom grejerna du skrev om ingenting mer än möjligtvis lite intressant kuriosa. Det är ju bara en berättelse om hur julfirandet började en gång i tiden. Ateister påstår ju inte att nånting här är rätt, julen kan man fira hur man vill och av vilken anledning man vill. Jag har firat julen på hotell och med normal restaurangmat en gång, jag har firat julen hemmavid helt utan pynt eller julmat en gång. Båda två funkade.
Citat:
Ursprungligen postat av Gul-groda
Det typiska svenska julfirandet är idag som sagt inte det minsta religiöst. Men även om det hade varit det så vore det fortfarande ingen dubbelmoral att fira det som ateist. Att vara ateist betyder inte att man är emot allt som är kopplat till religion.

Jag ser inget dubbelmoraliskt i att t.ex. en ateist går i kyrkan varje söndag bara för att han tycker om stämningen där.

Och ingen dubbelmoral heller att gå till kyrkan och fira Jesu död genom att ta del av nattvarden?
Citera
2019-10-13, 17:25
  #1008
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ttsp
Enligt mig är det dubbelmoral så fort man firar jul:

"Ordet jul är av germanskt ursprung, och sannolikt var den urgermanska formen jehwla. Ordets ursprungliga betydelse är omstritt, men den kan ha betytt "fest" eller "högtid". Genom att jämföra olika språk har man rekonstruerat att det urgermanska ordet var jehwla. Ordet lånades tidigt in i finskan, "juhla" betyder där "högtid". Senare har finskan lånat in ordet en gång till, "joulu" med betydelsen "jul". Uppenbarligen fanns här redan en stor fest, sannolikt i samband med midvintersolståndet, som kallades jul."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul#Etymologi

"Vid slutet av året firades inom många kulturer/religioner en högtid för att vinna gudarnas välvilja inför det kommande årets skördesäsong.[12]
  • Den persiska guden Mitras födelsedag
    I antikens Persien dyrkades solguden Mithra vid sidan om högguden Ahura Mazda.
  • Saturnaliefesten
    I antikens Rom hölls i december en fest till guden Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia).[13] Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter[13] och en uppsluppen stämning rådde.
  • Dies natalis solis invicti
    Sol invictus, latin för "Den obesegrade solen", var en romersk religion relaterad till solguden Elagabalus Sol invictus.
  • Den forngermanska och fornnordiska julen
    Den förkristna julen var både en månad och en religiös festival som firades av de historiska germanska folken vid årets mörkaste tid. De tidigaste hänvisningarna till julen är genom germanska månadsnamn Ærra Jéola (innan jul) eller Jiuli och Æftera Jéola (efter jul). Forskare har associerat festivalen till guden Oden, hans vilda jakt och den anglosaxiska Modranicht (som inträffade på julafton).

    Julens speciella gud var Jólnir, som är ett av Odens många namn.[15][16][17][18]

    Uttrycket "dricka jul" förekommer för första gången i kvädet Hrafnsmál av Torbjörn hornklove från omkring år 900, där det i sjätte strofen sägs om den krigiske kung Harald Hårfager att han ville "dricka jul" ute på havet.[19]

    Julfirandet har ibland associerats till midvinterblot, som var ett blot (offerrit) vid midvinter, i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstritt. En del menar att det hölls vid vintersolståndet i slutet på december i samband med julen, medan andra menar att det var i mitten av januari. Det senare datumet kommer av att midvintern ansågs infalla mitt på vinterhalvåret, den 14 januari.[11]

"Julgranen är en tradition som delvis tog sin början i Tyskland på 1500-talet men som i Sverige har ännu äldre, kanske förkristna anor, i sin snarlika föregångare julstången... Även bland samer fanns en icke-kristen sed om att hänga upp offergåvor i träd på julafton, i form av kött lagt i näverbåtar. Dessa sades vara uthängda åt julfolket"

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul

"Den nuvarande jultomten är ett konglomerat av traditionella berättelser, mytiska figurer, verkliga personer, samtida berättelser och reklam...

I stort sett alla germanska kulturer firade jul (eng. ”Yule”, tys. ”Jul”, isl. ”Jól”), som inträffade kring midvintersolståndet. Detta firande var kopplat till guden Oden, som kallades för "Julfader" eller "Julner", och diserna. Anglosaxiska källor vittnar om att man vid denna tid firade "Mödrarnas natt", vilket kopplats till just diserna och Disablotet. Att det möjligtvis skulle förekommit ett firande av döda mödrar inom familjen styrks av dödsguden Odens koppling till högtiden. Vid denna tid så kunde man se den spöklika Odens jakt på himmelen. Margaret Baker har sagt att vandraren Oden med sitt långa, vita skägg, sin slokhatt som rider över himmelen om natten och besökte folket i sina stugor var grunden för jultomten.[1] I England så gestaltades julen av "Father Christmas", vilket för tankarna till "Julfader". Den nederländska figuren "Sinterklaas" har också jämförts med Oden: Sinterklaas rider på hustaken på en vit häst, Oden rider över himmelen på Sleipner. Sinterklaas har svarta medhjälpare som rapporterar till honom vilka barn som varit snälla eller stygga, Oden har korparna Hugin och Munin som rapporterar åt honom.[2]...

Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus som var en biskop på 300-talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet.[3] I legenden räddar han i hemlighet bland annat tre flickor, som inte har tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slipper bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jultomten


"Midvinterblot är ett blot (en offerrit) i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstridd. En del menar att midvinter hölls vid vintersolståndet i december och att den kan ha sammanfallit med den germanska hedniska julfestligheten, och den kallas därför i vissa sentida källor jólablót eller julblot...

Midvinterblotet var det högtidligaste av de årligen återkommande bloten. Vid midvinterblotet offrade man boskap för att vinna gudarnas gillande och välsignelse över den groende grödan. De viktigaste offerdjuren, vilkas kött kokades och åts vid blotet, var häst, svin, nöt och får. Man ägnade sig åt överdådiga dryckeslag med offeröl. Uppgifter om människooffer förekommer också i tidiga källor...

Midvinterblotets offrande och offeröl övergavs och förbjöds vid Nordens kristnande, medan julhögtiden kristianiserades, det vill säga kläddes i kristen dräkt."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Midvinterblot

Så vill du fortfarande fira jul, och därmed stödja en religiös högtid?
Kan en ateist i ett arabland fira ramadan, utan att du har några invändningar?
Så egentligen kan jag säga till en kristen att den firar Oden? Eller bestämmer man själv vad julen handlar om?

Och du svarade inte på hur jag gör för att INTE firar jul.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in