Har läst om kurder nu.
De levde i klaner och som vandrande normader och vandrade med sina boskap i ca 9 olika länder. Dagens: Turkiet, Irak och Syrien, iran, Libanon, Armenien, Azerbadjan, Kirgizistan och Kazagistan, afghanistan. (nu vill kurderna typ ha alla dessa områden till ”sitt” land……kära nån…..(ska vi börja utreda alla europas folkvandringstider med för att reda ut vem som äger vad?)
Att kurderna inte under tidigare århundraden bildat en egen stat kan ha att göra med att de levde i bergen som boskapsskötande nomader. Liksom de flesta nomadfolk kände de inte i första hand samhörighet med den stat de råkade tillhöra, utan med den egna klanen. De flesta kurdiska klaner styrdes med fast hand av en så kallad shejk eller aga.
Kurderna är etniskt och språkligt besläktade med perserna i Iran och pashtunerna i Afghanistan. Beteckningen kurder är med säkerhet känd från 600-talet, då kurdiska stammar omvände sig till islam.
En del kurder hade med tiden blivit stadsbor, framför allt i Persien. Andra hade fortsatt att leva som boskapsnomader, ibland med jordbruk som bisyssla. Många män tog värvning i arméer där de var eftersökta för sin skicklighet i strid.
I Osmanska riket var alla muslimska folk i princip likställda. Kurderna hade egna, ganska självständiga emirat inom riket. På 1800-talet uppstod dock spänningar mellan den kurdiska aristokratin och den osmanska centralmakten, då sultanerna i Istanbul ville tillsätta egna styresmän i kurdernas emirat.
Efter första världskriget drogs nya gränser som hindrade nomadernas traditionella betesvandringar. Även kurder som i det längsta hållit fast vid nomadlivet tvingades bli bofasta. Den gamla klanstrukturen levde ändå kvar som en form av feodalism. Agorna blev godsägare, med stor makt över bönderna i sina underlydande byar.
Kurderna talar ett språk som tillhör den indo-iranska grenen av den indo-euro¬peiska språkfamiljen och kallas kurdiska. Kurdiska språket är släkt med persiska och har ingen likhet med turkiska och arabiska. I det kurdiska språket finns olika dialekter. De fyra huvuddialekterna är kurmanci, sorani, zazaki, och gorani.
Kurmanci och zazaki talas av kurder i Turkiet och Syrien,
sorani och gorani talas av kurder i Iran och Irak.
Resten av kurderna som finns i före detta sovjetrepub¬likerna (Armenien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Kazakstan och i Libanon) talar kurmanci.
Kurderna använder tre olika alfabet. Kurder i Turkiet och Syrien använder latinska alfabetet. Kurder i Irak och Iran använder arabiska alfabetet. Kurder i före detta sovjetrepublikerna använder kyrilliska alfabetet.
Före islams utbredning bekände sig majoriteten av kurderna till zoroastrismen, men under ett par hundra års krig tvingades de att bli muslimer.
Så vi har ett folkslag som har 4 olika talspråk och 3 olika skriftspråk som vandrat omkring i 10 olika länder. Sedan blev de tvångsomvända till muslimer som alla folkgrupper blev under osmanskariket och levde gött som muslimer i över 1000 år. Nu vill de vara sitt egna folk igen och ha stora landområden. Varför inte fråga om de får vandra omkring som normader med getter igen och gå tillbaka till sitt ursprung? Kurder har ALDRIG haft ett eget land. Det är ju MOT kurdiska traditioner.
VEM är en kurd? VAD är kurdisk tradition? VARFÖR vill inte kurder leva som riktiga kurder dvs ha getter och och vara normader?
Källa:
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Kurderna/Fordjupning/
och Kurderna historia på kurdiska riksförbundet
http://www.fkks.se/details.aspx?an=32