Citat:
Lite OT:
Efter fått lite olustiga PM och även IRL, vill jag ”förklara” hur jag tänker. Jag har ifrågasatts varför och hur jag/vi kan umgås med misstänkta mördare (tidigare bara SD, nu både SD och HD).
Har man en vän/kompis/arbetskamrat eller liknande som misstänks för ett grovt brott, i detta fall det grövsta - Mord.
Hur ska man förhålla sig till personen och hens omgivning.
Hur tänker hen på mig om hen frikänns och är helt oskyldig, om jag klipper alla band direkt?
Hur tänker mina andra vänner att jag är som vän då?
Om hen döms, och det visar sig att hen var sjuk vid brottet, hur ska man då förhålla sig?
Om brottet (mordet) var planerat, så kommer min moraliska kompass visa 180 från personen, även efter avtjänat straff, men är det rätt egentligen?
För tillfället så känner jag en ganska stor tröskel att gå över för att närma mig paret D innan detta är löst, men det känns inte rätt.
Det jag har och gå på är att dom säger att dom är oskyldiga. Jag har med åren lärt mig att lyssna mer kritiskt på folk, men inte mina vänner.
Efter fått lite olustiga PM och även IRL, vill jag ”förklara” hur jag tänker. Jag har ifrågasatts varför och hur jag/vi kan umgås med misstänkta mördare (tidigare bara SD, nu både SD och HD).
Har man en vän/kompis/arbetskamrat eller liknande som misstänks för ett grovt brott, i detta fall det grövsta - Mord.
Hur ska man förhålla sig till personen och hens omgivning.
Hur tänker hen på mig om hen frikänns och är helt oskyldig, om jag klipper alla band direkt?
Hur tänker mina andra vänner att jag är som vän då?
Om hen döms, och det visar sig att hen var sjuk vid brottet, hur ska man då förhålla sig?
Om brottet (mordet) var planerat, så kommer min moraliska kompass visa 180 från personen, även efter avtjänat straff, men är det rätt egentligen?
För tillfället så känner jag en ganska stor tröskel att gå över för att närma mig paret D innan detta är löst, men det känns inte rätt.
Det jag har och gå på är att dom säger att dom är oskyldiga. Jag har med åren lärt mig att lyssna mer kritiskt på folk, men inte mina vänner.
Jag har tänkt på dig och ditt inlägg idag, medan jag jobbat med annat.
Så läste jag Netherworlds inlägg.
Och jag håller med, inte trevligt med olustiga pm.
Din sits är inte avundsvärd.
Jag tänker att du just nu inte har något riktigt att förhålla dig till.
SD är visserligen misstänkt men ännu inte funnen skyldig och dömd.
Många tankar som går genom ditt och vänners huvuden.
Hur man ska förhålla sig.
Om det är ett älskat barn som gjort det obegripliga.
Eller om det är en syster, bror.
En förälder.
Jag ser enbart fler offer, om det är SD som är skyldig. Och än svårare för alla att begripa om HD är inblandad.
Jag tror att varje enskild person inblandad måste ha sitt eget förhållningssätt. Det växer fram utifrån vad som har hänt, varför och hur. Kanske man aldrig kommer fram till hur man kan förhålla sig.
Jag tror inte att det finns ett rätt eller fel i den här frågan.
Säg att du har en grundkärlek till din vän, eller om du är mamma eller pappa, syskon eller vän.
Kanske du aldrig kan förstå det han har gjort. Aldrig förlåta gärningen.
Men ändå älska människan?
Extrem svår situation du är i.
Extremt svårt brott.
Extremt svårt att förstå.
Det är klart man inte kan navigera sig.