Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Briljant sammanfattning av en icke-mordutredning.
Kanske något perifert, men ändå intressant i sammanhanget är familjen Palmes agerande. Nu tänker jag inte bara på Lisbeths väldigt udda attityd utan också sönerna. Det är som om dom inte vill kännas vid hatkampanjerna mot OP. Och verkar mer förtörnad över att folk skriver om mordet än över att poliserna bara tomtade på och sjabblade. Jag har väldigt svårt att tro att inte dom vuxna välutbildade, sönerna begrep att utredningen spårade ur. Hur hade du agerat om någon i din familj mördades och spaningsledaren lät bli att ta sin uppgift på allvar?
Kanske något perifert, men ändå intressant i sammanhanget är familjen Palmes agerande. Nu tänker jag inte bara på Lisbeths väldigt udda attityd utan också sönerna. Det är som om dom inte vill kännas vid hatkampanjerna mot OP. Och verkar mer förtörnad över att folk skriver om mordet än över att poliserna bara tomtade på och sjabblade. Jag har väldigt svårt att tro att inte dom vuxna välutbildade, sönerna begrep att utredningen spårade ur. Hur hade du agerat om någon i din familj mördades och spaningsledaren lät bli att ta sin uppgift på allvar?
Ja, om man antar, att dom talar ut från sin egen sanning, verkar det väldigt, väldigt udde.
Jag tror, att kulan som repade LP, til sammans med lojalitet til sossarna (och OP) kann ge lite förklaring. LP visste alldeles för mycket. Det är t.ex. inte alls omöjligt, att GM hade någon förbindelse med Ustasja, som LP till en början antytt. Därför var hon i konstant livsfåra om hon bidrog till uppklaring. Om hon däremot använde värste sorts amatörpsykologi på CP, hade hon grund till att tro, att juristerna i Hovrätten inte ville köpa sånt svammel. Och det gjorde dom ju inte. Ett aspekt av partilojaliteten är, aldrig att skita i eget bo. Om partilinjen är mörkläggning, så bidrar man inte frivilligt till något helt annat. Och det ville inte kasta ett rosenrött ljus över OPs minne, om det kom fram, hur djupt hatad han var i vissa centrale kretsar. Mycket bättre, att insistera på galen GM, än visa upp stärkt polariserande "landsfader".
Citat:
Jag tror förklaringen till LPs udda attityd var att hon satt på två stolar. Hon samarbetade samtidigt som hon motarbetade utredningen, eftersom hon inte visste vilken väg det gick och hur det skulle sluta.
Ja, om man antar, att dom talar ut från sin egen sanning, verkar det väldigt, väldigt udde.
Jag tror, att kulan som repade LP, til sammans med lojalitet til sossarna (och OP) kann ge lite förklaring. LP visste alldeles för mycket. Det är t.ex. inte alls omöjligt, att GM hade någon förbindelse med Ustasja, som LP till en början antytt. Därför var hon i konstant livsfåra om hon bidrog till uppklaring. Om hon däremot använde värste sorts amatörpsykologi på CP, hade hon grund till att tro, att juristerna i Hovrätten inte ville köpa sånt svammel. Och det gjorde dom ju inte. Ett aspekt av partilojaliteten är, aldrig att skita i eget bo. Om partilinjen är mörkläggning, så bidrar man inte frivilligt till något helt annat. Och det ville inte kasta ett rosenrött ljus över OPs minne, om det kom fram, hur djupt hatad han var i vissa centrale kretsar. Mycket bättre, att insistera på galen GM, än visa upp stärkt polariserande "landsfader".
Jag tror, att kulan som repade LP, til sammans med lojalitet til sossarna (och OP) kann ge lite förklaring. LP visste alldeles för mycket. Det är t.ex. inte alls omöjligt, att GM hade någon förbindelse med Ustasja, som LP till en början antytt. Därför var hon i konstant livsfåra om hon bidrog till uppklaring. Om hon däremot använde värste sorts amatörpsykologi på CP, hade hon grund till att tro, att juristerna i Hovrätten inte ville köpa sånt svammel. Och det gjorde dom ju inte. Ett aspekt av partilojaliteten är, aldrig att skita i eget bo. Om partilinjen är mörkläggning, så bidrar man inte frivilligt till något helt annat. Och det ville inte kasta ett rosenrött ljus över OPs minne, om det kom fram, hur djupt hatad han var i vissa centrale kretsar. Mycket bättre, att insistera på galen GM, än visa upp stärkt polariserande "landsfader".
Citat:
Visst är det så att många vittnen beskriver varandra. Man skulle tom kunna säga att de flesta personer på platsen beskrivs av andra vittnen. Utom en person. SE. Honom har INGEN sett.
Summan av detta blir att SE, som enl egen uppgift varit i den absoluta närheten av mordplatsen, inte beskrivs av andra vittnen och går därmed i teorin upp i rök. Dessutom tillkommer enl många en ännu okänd man som befinner sig framför SE och AB men bakom LOP.
Tänk lite nu. SE är slående lik signalementet på mördaren. Det mesta stämmer enl beskrivningar. SE är bevisligen på platsen.
I min bok är SE i allra högsta grad misstänkt. Den som inte håller SE som GM har endel att förklara.
Summan av detta blir att SE, som enl egen uppgift varit i den absoluta närheten av mordplatsen, inte beskrivs av andra vittnen och går därmed i teorin upp i rök. Dessutom tillkommer enl många en ännu okänd man som befinner sig framför SE och AB men bakom LOP.
Tänk lite nu. SE är slående lik signalementet på mördaren. Det mesta stämmer enl beskrivningar. SE är bevisligen på platsen.
I min bok är SE i allra högsta grad misstänkt. Den som inte håller SE som GM har endel att förklara.
Att "ingen har sett SE" är lika tunt som att "SE hade tillgång till vapen" och dessutom felaktigt. Leif L vittnar i tingsrätten om att han sett SE.
Vi har bara tillgång till ett antal förhör och för att SE ens ska nämnas i dessa förhör krävs att någon ska minnas honom och hans utseende, därefter att han gjort något som gör att det finns anledning att nämna honom eller att frågorna ställs så att det finns anledning att nämna honom alternativt att man specifikt frågar om personen har sett SE, vilket vi vet bara har skett i två förhör.
Först om alla vittnen på platsen specifikt tillfrågats om de sett SE och svaret är nej kan man hävda att ingen MINNS att dom sett SE, vilket är nåt annat än att "ingen har sett SE".
Citat:
Ja, SE stämmer som bekant perfekt in på signalamentet:
Man som inte är påfallande lång eller kort. Normal till kraftig kroppsbyggnad. Barhuvad eller eventuellt med keps eller mössa. Rock eller jacka som går ned över låren. Nånstans mellan 30-45 år.
Ni ser ju själva. Kan inte ha varit nån annan än Engström.
Citat:
Kloka funderingar. Schematiskt ser jag händelseförloppet från och med mordet ungefär på följande sätt. Inget jag kan spika upp på någon tysk kyrkdörr, se det som ett utkast.
1) Som bekant mördas Palme av okänd gärningsman kl 23.21 fredag 28/2 1986. GM försvinner inom loppet av en minut och är efter drygt 33 år spårlöst försvunnen. Ett inofficiellt svenskt världsrekord i konsten att inte hitta en mördare.
2) Den rutinmässiga inkompetensen sätter in minuterna efter mordet. Svensk polis är på intet sätt redo för en händelse av denna dignitet. Möjligen kombinerat med ett gäng illvilliga poliser som deltar i en komplott/personligen gillar mordet.
3) IC griper genast in. Han verkar utan att synas. Landets ledning ska säkras och utredningen ska säkras. Inga läckor. Kontroll, kontroll, kontroll.
4) Exakt när IC och Säpochefen samtalar vet jag inte men det bör ha skett direkt. När Säpo får Rimborns rapport börjar mörkläggningen. Nej, nej. Inte Ustasja. Det går inte. Det var en enda gärningsman och han var troligen galen.
5) Överläggningarna under natten leder fram till beslutet att HH är rätt man för jobbet. Socialdemokratins gamle fixare som dessutom varit Säpochef. Visserligen ingen mordutredare, men det är egentligen bara bra i inledningen. "Vi kan inte ha några duktiga mordutredare som upptäcker obehagliga saker och griper en grupp attentatsmän kopplade till främmande makt eller till den svenska statsapparaten. Inför öppen ridå! Nej, nej. Vi sluter leden", tänker IC. HH inleder med att stryka Rimborns rapport.
Någon som läst för många tidningsartiklar invänder "ja men HH utsåg ju sig själv till spaningsledare"? Motfråga: Så HH skulle i detta för riket utsatta läge ha möjlighet att mot regeringens vilja utse sig själv till ledare för landets viktigaste mordutredning någonsin?
Om HH icke var önskvärd hade HH kastats ut på gatan efter 30 sekunder. IC ville alltså ha HH och ingen annan.
6) HH skrider till verket och riggar sina teaterföreställningar. Revolvrar, fantombilder, Skelleftehamnsbrev, VG, PKK. Kaotiskt. Men någon riktig mordutredning sker inte vilket är önskvärt. Alltmedan IC envist säger att han inte tänker lägga sig i polisens arbete och inte delta i någon kritik av polisen. Slipad man. Och HH är minst lika slipad. Han vet att han står på en scen i full belysning varje dag och spelar apa. Hans uppdrag är att spela apa. Han spelar gärna apa. Och gråter hela vägen till banken.
7) HH kapsejsar. Det blir ohållbart. In med nästa byråkrat (UK). Håll allting på låg nivå. Inga utspel. Inga problem.
8) Medierna klagar. Varför händer det inget?
9) On stage: Ölvebro. Uppdrag: Hitta nån att sätta dit för mordet och gör det snabbt. Strunta i alla konspirationstokerier. Nu måste vi få ett slut på det här. S-ledningen och övriga riksdagspartier är överens i sakfrågan. Det bästa för Sverige är att vi sätter dit en ensam galning så att det äntligen blir tyst.
10) Utvalt offer: CP. Riggad fotokonfrontation. Ohederlig mordutredare plågar fram det han vill ha av Sigge, Roger Ö m fl. Svenska folket läser kilometervis med text om folk som inte har ett dugg med mordet att göra. IC har fått sitt trumfkort - LP har pekat ut honom, LP har pekat ut honom. S-väljarna viker inte från Lisbeths sida i denna svåra stund. Har hon sagt att det var han så var det han. Analys i sakfrågan? Vad ska vi med sånt trams till? LP:s ord gäller.
11) CP frias i hovrätten eftersom han är en oskyldig missbrukare från Rotebro som aldrig haft en tanke på att mörda Palme. Spektaklet är pinsamt. Och för CP en livstragedi.
12) Åtgärd? Fortsätt förfölj CP. Typiskt beteende för folk med papplådor på huvudet. När fel spår visade sig vara fel spår så fortsätter man på fel spår. Kartan gäller. Alla andra uppslag förbigås med tystnad. Mediefrågor om WT-män avvisas och förlöjligas. Den "vetenskapligt oantastliga" GMP knåpas ihop. En text som många aningslösa svenskar tror på än i dag. Ett arrogant falsarium författat av folk som troligen fick bra betalt.
Men IC börjar nu bli orolig. De ska nog inte fortsätta med CP så mycket längre till. Mörkläggningen börjar krackelera. Det är inte bara röstboskap därute. Det finns även några som tänker.
13) Ölvebro blir alltså alltmer omöjlig i rollen. Folk börjar skratta åt honom. Han behöver bytas ut. Palmeutredningens trovärdighet är nere på noll. IC-linjen håller på att spricka. Varför hittar dom aldrig mördaren? Är det nån slags politisk mörkläggning det här? Borgnäs med flera borrar vidare. There is something rotten in the state of Sweden. Var det inte bara polisiär inkompetens? Vill de inte att mordet ska bli löst?
14) GRK-luntan dimper ner på bordet. Ett bra uppslagsverk och en del kloka slutsatser men i huvudsak en byråkratisk produkt som inte vågar ta ställning i kärnfrågan. Dock sågas GMP jämns med fotknölarna vilket är en välgärning modell större.
15) Sen rullar det på i lugn takt med dramatiskt förminskade resurser. Det flyger omkring lite lösa spår men någon direkt mordutredarkompetens visar sig inte på många år. Sparlåga. Folk börjar säga att man ska lägga ner skiten.
16) 30-årsjubileum. Uppmärksamhet igen. Alla obehagliga frågor måste tystas. Vad gör vi? Vi skickar fram Dahlsten. Han får säga att den obehagliga sanningen om Palmemordet är att CP mördade Palme. WT-männen var knarkspanare. Nu får ni lägga ner med alla otrevliga frågor. Håll truten. Det var CP. Samtidigt försäger sig Kerstin Skarp. Hon säger att "Palmehatet utgör bakgrunden till mordet" = första erkännandet någonsin från spaningsledningen. Och sen kommer nästa groda. Dag A berättar att "det är för många WT-iakttagelser för att man ska kunna nonchalera dem. Detta måste utredas ordentligt". Skarp slutar som förundersökningsledare och Dag A går i pension. Ridå.
17) Medierna tröttnar men privatspanarna är aktiva. Böcker kommer. Var det Eugene de Kock? Var det Stig Engström? Var det Enerströms polare? Var det CIA? Var det Säpo? Frågorna haglar. Inga bevis och inga svar.
Ergo: Detta har aldrig varit en vanlig mordutredning och är fortfarande inte en vanlig mordutredning. Det är en uppvisning i politisk styrning i syfte att tysta allt som kan vara farligt. Man garderar sig i förväg. Varken IC eller någon annan vet med säkerhet vem som mördade Palme, men de kan ana i vilken riktning mördaren ska sökas. Och den riktningen är obehaglig. Dit vill man inte gå.
Folk brukar ibland säga att sossarna väl skulle jubla om det visar sig att det var deras politiska motståndare i Sverige som mördade Palme.
Då har man nog inte förstått mycket om vad det här handlar om. Ingenting annat än en ensam galning är godkänt. Ingenting. Ja, möjligen två ensamma galningar i maskopi.
Riket ska vara ett. Och det ska vara tyst. Och alla är duktiga. Och ingenting får störa ordningen.
Därför ligger i stort sett allt utredningsmaterial under sekretess. Därför är det välkomna gåvor när folk börjar kasta fram teorier om olika ensamma galningar.
Regering, riksdag och rättsväsende vet att privatspanare och medier kan härja hur mycket de vill.
Privatspanare och medier kan nämligen aldrig bli farliga på riktigt - de kan aldrig på egen hand skaffa fram avgörande bevis mot den/dem som utförde mordet.
Allt fortsätter bara att vara tokiga spekulationer "utan koppling till Sveavägen". Tänk så praktiskt.
I offentligheten är sakfrågan irrelevant.
I offentligheten är det viktiga att vinna striden om den förvrängda bilden av sakfrågan.
Tänk om alla alltid bara analyserade sakfrågan och fann kloka lösningar? Då är det många som skulle mista jobbet.
2) Den rutinmässiga inkompetensen sätter in minuterna efter mordet. Svensk polis är på intet sätt redo för en händelse av denna dignitet. Möjligen kombinerat med ett gäng illvilliga poliser som deltar i en komplott/personligen gillar mordet.
3) IC griper genast in. Han verkar utan att synas. Landets ledning ska säkras och utredningen ska säkras. Inga läckor. Kontroll, kontroll, kontroll.
4) Exakt när IC och Säpochefen samtalar vet jag inte men det bör ha skett direkt. När Säpo får Rimborns rapport börjar mörkläggningen. Nej, nej. Inte Ustasja. Det går inte. Det var en enda gärningsman och han var troligen galen.
5) Överläggningarna under natten leder fram till beslutet att HH är rätt man för jobbet. Socialdemokratins gamle fixare som dessutom varit Säpochef. Visserligen ingen mordutredare, men det är egentligen bara bra i inledningen. "Vi kan inte ha några duktiga mordutredare som upptäcker obehagliga saker och griper en grupp attentatsmän kopplade till främmande makt eller till den svenska statsapparaten. Inför öppen ridå! Nej, nej. Vi sluter leden", tänker IC. HH inleder med att stryka Rimborns rapport.
Någon som läst för många tidningsartiklar invänder "ja men HH utsåg ju sig själv till spaningsledare"? Motfråga: Så HH skulle i detta för riket utsatta läge ha möjlighet att mot regeringens vilja utse sig själv till ledare för landets viktigaste mordutredning någonsin?
Om HH icke var önskvärd hade HH kastats ut på gatan efter 30 sekunder. IC ville alltså ha HH och ingen annan.
6) HH skrider till verket och riggar sina teaterföreställningar. Revolvrar, fantombilder, Skelleftehamnsbrev, VG, PKK. Kaotiskt. Men någon riktig mordutredning sker inte vilket är önskvärt. Alltmedan IC envist säger att han inte tänker lägga sig i polisens arbete och inte delta i någon kritik av polisen. Slipad man. Och HH är minst lika slipad. Han vet att han står på en scen i full belysning varje dag och spelar apa. Hans uppdrag är att spela apa. Han spelar gärna apa. Och gråter hela vägen till banken.
7) HH kapsejsar. Det blir ohållbart. In med nästa byråkrat (UK). Håll allting på låg nivå. Inga utspel. Inga problem.
8) Medierna klagar. Varför händer det inget?
9) On stage: Ölvebro. Uppdrag: Hitta nån att sätta dit för mordet och gör det snabbt. Strunta i alla konspirationstokerier. Nu måste vi få ett slut på det här. S-ledningen och övriga riksdagspartier är överens i sakfrågan. Det bästa för Sverige är att vi sätter dit en ensam galning så att det äntligen blir tyst.
10) Utvalt offer: CP. Riggad fotokonfrontation. Ohederlig mordutredare plågar fram det han vill ha av Sigge, Roger Ö m fl. Svenska folket läser kilometervis med text om folk som inte har ett dugg med mordet att göra. IC har fått sitt trumfkort - LP har pekat ut honom, LP har pekat ut honom. S-väljarna viker inte från Lisbeths sida i denna svåra stund. Har hon sagt att det var han så var det han. Analys i sakfrågan? Vad ska vi med sånt trams till? LP:s ord gäller.
11) CP frias i hovrätten eftersom han är en oskyldig missbrukare från Rotebro som aldrig haft en tanke på att mörda Palme. Spektaklet är pinsamt. Och för CP en livstragedi.
12) Åtgärd? Fortsätt förfölj CP. Typiskt beteende för folk med papplådor på huvudet. När fel spår visade sig vara fel spår så fortsätter man på fel spår. Kartan gäller. Alla andra uppslag förbigås med tystnad. Mediefrågor om WT-män avvisas och förlöjligas. Den "vetenskapligt oantastliga" GMP knåpas ihop. En text som många aningslösa svenskar tror på än i dag. Ett arrogant falsarium författat av folk som troligen fick bra betalt.
Men IC börjar nu bli orolig. De ska nog inte fortsätta med CP så mycket längre till. Mörkläggningen börjar krackelera. Det är inte bara röstboskap därute. Det finns även några som tänker.
13) Ölvebro blir alltså alltmer omöjlig i rollen. Folk börjar skratta åt honom. Han behöver bytas ut. Palmeutredningens trovärdighet är nere på noll. IC-linjen håller på att spricka. Varför hittar dom aldrig mördaren? Är det nån slags politisk mörkläggning det här? Borgnäs med flera borrar vidare. There is something rotten in the state of Sweden. Var det inte bara polisiär inkompetens? Vill de inte att mordet ska bli löst?
14) GRK-luntan dimper ner på bordet. Ett bra uppslagsverk och en del kloka slutsatser men i huvudsak en byråkratisk produkt som inte vågar ta ställning i kärnfrågan. Dock sågas GMP jämns med fotknölarna vilket är en välgärning modell större.
15) Sen rullar det på i lugn takt med dramatiskt förminskade resurser. Det flyger omkring lite lösa spår men någon direkt mordutredarkompetens visar sig inte på många år. Sparlåga. Folk börjar säga att man ska lägga ner skiten.
16) 30-årsjubileum. Uppmärksamhet igen. Alla obehagliga frågor måste tystas. Vad gör vi? Vi skickar fram Dahlsten. Han får säga att den obehagliga sanningen om Palmemordet är att CP mördade Palme. WT-männen var knarkspanare. Nu får ni lägga ner med alla otrevliga frågor. Håll truten. Det var CP. Samtidigt försäger sig Kerstin Skarp. Hon säger att "Palmehatet utgör bakgrunden till mordet" = första erkännandet någonsin från spaningsledningen. Och sen kommer nästa groda. Dag A berättar att "det är för många WT-iakttagelser för att man ska kunna nonchalera dem. Detta måste utredas ordentligt". Skarp slutar som förundersökningsledare och Dag A går i pension. Ridå.
17) Medierna tröttnar men privatspanarna är aktiva. Böcker kommer. Var det Eugene de Kock? Var det Stig Engström? Var det Enerströms polare? Var det CIA? Var det Säpo? Frågorna haglar. Inga bevis och inga svar.
Ergo: Detta har aldrig varit en vanlig mordutredning och är fortfarande inte en vanlig mordutredning. Det är en uppvisning i politisk styrning i syfte att tysta allt som kan vara farligt. Man garderar sig i förväg. Varken IC eller någon annan vet med säkerhet vem som mördade Palme, men de kan ana i vilken riktning mördaren ska sökas. Och den riktningen är obehaglig. Dit vill man inte gå.
Folk brukar ibland säga att sossarna väl skulle jubla om det visar sig att det var deras politiska motståndare i Sverige som mördade Palme.
Då har man nog inte förstått mycket om vad det här handlar om. Ingenting annat än en ensam galning är godkänt. Ingenting. Ja, möjligen två ensamma galningar i maskopi.
Riket ska vara ett. Och det ska vara tyst. Och alla är duktiga. Och ingenting får störa ordningen.
Därför ligger i stort sett allt utredningsmaterial under sekretess. Därför är det välkomna gåvor när folk börjar kasta fram teorier om olika ensamma galningar.
Regering, riksdag och rättsväsende vet att privatspanare och medier kan härja hur mycket de vill.
Privatspanare och medier kan nämligen aldrig bli farliga på riktigt - de kan aldrig på egen hand skaffa fram avgörande bevis mot den/dem som utförde mordet.
Allt fortsätter bara att vara tokiga spekulationer "utan koppling till Sveavägen". Tänk så praktiskt.
I offentligheten är sakfrågan irrelevant.
I offentligheten är det viktiga att vinna striden om den förvrängda bilden av sakfrågan.
Tänk om alla alltid bara analyserade sakfrågan och fann kloka lösningar? Då är det många som skulle mista jobbet.
Briljant inlägg! Den enda invändningen jag har är att det faktiskt borde spikas fast på alla kyrkdörrar, men där finns ju begränsat med folk numera så det får väl bli nån annan slags dörrar.
Citat:
Kloka funderingar. Schematiskt ser jag händelseförloppet från och med mordet ungefär på följande sätt. Inget jag kan spika upp på någon tysk kyrkdörr, se det som ett utkast.
1) Som bekant mördas Palme av okänd gärningsman kl 23.21 fredag 28/2 1986. GM försvinner inom loppet av en minut och är efter drygt 33 år spårlöst försvunnen. Ett inofficiellt svenskt världsrekord i konsten att inte hitta en mördare.
2) Den rutinmässiga inkompetensen sätter in minuterna efter mordet. Svensk polis är på intet sätt redo för en händelse av denna dignitet. Möjligen kombinerat med ett gäng illvilliga poliser som deltar i en komplott/personligen gillar mordet.
3) IC griper genast in. Han verkar utan att synas. Landets ledning ska säkras och utredningen ska säkras. Inga läckor. Kontroll, kontroll, kontroll.
4) Exakt när IC och Säpochefen samtalar vet jag inte men det bör ha skett direkt. När Säpo får Rimborns rapport börjar mörkläggningen. Nej, nej. Inte Ustasja. Det går inte. Det var en enda gärningsman och han var troligen galen.
5) Överläggningarna under natten leder fram till beslutet att HH är rätt man för jobbet. Socialdemokratins gamle fixare som dessutom varit Säpochef. Visserligen ingen mordutredare, men det är egentligen bara bra i inledningen. "Vi kan inte ha några duktiga mordutredare som upptäcker obehagliga saker och griper en grupp attentatsmän kopplade till främmande makt eller till den svenska statsapparaten. Inför öppen ridå! Nej, nej. Vi sluter leden", tänker IC. HH inleder med att stryka Rimborns rapport.
Någon som läst för många tidningsartiklar invänder "ja men HH utsåg ju sig själv till spaningsledare"? Motfråga: Så HH skulle i detta för riket utsatta läge ha möjlighet att mot regeringens vilja utse sig själv till ledare för landets viktigaste mordutredning någonsin?
Om HH icke var önskvärd hade HH kastats ut på gatan efter 30 sekunder. IC ville alltså ha HH och ingen annan.
6) HH skrider till verket och riggar sina teaterföreställningar. Revolvrar, fantombilder, Skelleftehamnsbrev, VG, PKK. Kaotiskt. Men någon riktig mordutredning sker inte vilket är önskvärt. Alltmedan IC envist säger att han inte tänker lägga sig i polisens arbete och inte delta i någon kritik av polisen. Slipad man. Och HH är minst lika slipad. Han vet att han står på en scen i full belysning varje dag och spelar apa. Hans uppdrag är att spela apa. Han spelar gärna apa. Och gråter hela vägen till banken.
7) HH kapsejsar. Det blir ohållbart. In med nästa byråkrat (UK). Håll allting på låg nivå. Inga utspel. Inga problem.
8) Medierna klagar. Varför händer det inget?
9) On stage: Ölvebro. Uppdrag: Hitta nån att sätta dit för mordet och gör det snabbt. Strunta i alla konspirationstokerier. Nu måste vi få ett slut på det här. S-ledningen och övriga riksdagspartier är överens i sakfrågan. Det bästa för Sverige är att vi sätter dit en ensam galning så att det äntligen blir tyst.
10) Utvalt offer: CP. Riggad fotokonfrontation. Ohederlig mordutredare plågar fram det han vill ha av Sigge, Roger Ö m fl. Svenska folket läser kilometervis med text om folk som inte har ett dugg med mordet att göra. IC har fått sitt trumfkort - LP har pekat ut honom, LP har pekat ut honom. S-väljarna viker inte från Lisbeths sida i denna svåra stund. Har hon sagt att det var han så var det han. Analys i sakfrågan? Vad ska vi med sånt trams till? LP:s ord gäller.
11) CP frias i hovrätten eftersom han är en oskyldig missbrukare från Rotebro som aldrig haft en tanke på att mörda Palme. Spektaklet är pinsamt. Och för CP en livstragedi.
12) Åtgärd? Fortsätt förfölj CP. Typiskt beteende för folk med papplådor på huvudet. När fel spår visade sig vara fel spår så fortsätter man på fel spår. Kartan gäller. Alla andra uppslag förbigås med tystnad. Mediefrågor om WT-män avvisas och förlöjligas. Den "vetenskapligt oantastliga" GMP knåpas ihop. En text som många aningslösa svenskar tror på än i dag. Ett arrogant falsarium författat av folk som troligen fick bra betalt.
Men IC börjar nu bli orolig. De ska nog inte fortsätta med CP så mycket längre till. Mörkläggningen börjar krackelera. Det är inte bara röstboskap därute. Det finns även några som tänker.
13) Ölvebro blir alltså alltmer omöjlig i rollen. Folk börjar skratta åt honom. Han behöver bytas ut. Palmeutredningens trovärdighet är nere på noll. IC-linjen håller på att spricka. Varför hittar dom aldrig mördaren? Är det nån slags politisk mörkläggning det här? Borgnäs med flera borrar vidare. There is something rotten in the state of Sweden. Var det inte bara polisiär inkompetens? Vill de inte att mordet ska bli löst?
14) GRK-luntan dimper ner på bordet. Ett bra uppslagsverk och en del kloka slutsatser men i huvudsak en byråkratisk produkt som inte vågar ta ställning i kärnfrågan. Dock sågas GMP jämns med fotknölarna vilket är en välgärning modell större.
15) Sen rullar det på i lugn takt med dramatiskt förminskade resurser. Det flyger omkring lite lösa spår men någon direkt mordutredarkompetens visar sig inte på många år. Sparlåga. Folk börjar säga att man ska lägga ner skiten.
16) 30-årsjubileum. Uppmärksamhet igen. Alla obehagliga frågor måste tystas. Vad gör vi? Vi skickar fram Dahlsten. Han får säga att den obehagliga sanningen om Palmemordet är att CP mördade Palme. WT-männen var knarkspanare. Nu får ni lägga ner med alla otrevliga frågor. Håll truten. Det var CP. Samtidigt försäger sig Kerstin Skarp. Hon säger att "Palmehatet utgör bakgrunden till mordet" = första erkännandet någonsin från spaningsledningen. Och sen kommer nästa groda. Dag A berättar att "det är för många WT-iakttagelser för att man ska kunna nonchalera dem. Detta måste utredas ordentligt". Skarp slutar som förundersökningsledare och Dag A går i pension. Ridå.
17) Medierna tröttnar men privatspanarna är aktiva. Böcker kommer. Var det Eugene de Kock? Var det Stig Engström? Var det Enerströms polare? Var det CIA? Var det Säpo? Frågorna haglar. Inga bevis och inga svar.
Ergo: Detta har aldrig varit en vanlig mordutredning och är fortfarande inte en vanlig mordutredning. Det är en uppvisning i politisk styrning i syfte att tysta allt som kan vara farligt. Man garderar sig i förväg. Varken IC eller någon annan vet med säkerhet vem som mördade Palme, men de kan ana i vilken riktning mördaren ska sökas. Och den riktningen är obehaglig. Dit vill man inte gå.
Folk brukar ibland säga att sossarna väl skulle jubla om det visar sig att det var deras politiska motståndare i Sverige som mördade Palme.
Då har man nog inte förstått mycket om vad det här handlar om. Ingenting annat än en ensam galning är godkänt. Ingenting. Ja, möjligen två ensamma galningar i maskopi.
Riket ska vara ett. Och det ska vara tyst. Och alla är duktiga. Och ingenting får störa ordningen.
Därför ligger i stort sett allt utredningsmaterial under sekretess. Därför är det välkomna gåvor när folk börjar kasta fram teorier om olika ensamma galningar.
Regering, riksdag och rättsväsende vet att privatspanare och medier kan härja hur mycket de vill.
Privatspanare och medier kan nämligen aldrig bli farliga på riktigt - de kan aldrig på egen hand skaffa fram avgörande bevis mot den/dem som utförde mordet.
Allt fortsätter bara att vara tokiga spekulationer "utan koppling till Sveavägen". Tänk så praktiskt.
I offentligheten är sakfrågan irrelevant.
I offentligheten är det viktiga att vinna striden om den förvrängda bilden av sakfrågan.
Tänk om alla alltid bara analyserade sakfrågan och fann kloka lösningar? Då är det många som skulle mista jobbet.
1) Som bekant mördas Palme av okänd gärningsman kl 23.21 fredag 28/2 1986. GM försvinner inom loppet av en minut och är efter drygt 33 år spårlöst försvunnen. Ett inofficiellt svenskt världsrekord i konsten att inte hitta en mördare.
2) Den rutinmässiga inkompetensen sätter in minuterna efter mordet. Svensk polis är på intet sätt redo för en händelse av denna dignitet. Möjligen kombinerat med ett gäng illvilliga poliser som deltar i en komplott/personligen gillar mordet.
3) IC griper genast in. Han verkar utan att synas. Landets ledning ska säkras och utredningen ska säkras. Inga läckor. Kontroll, kontroll, kontroll.
4) Exakt när IC och Säpochefen samtalar vet jag inte men det bör ha skett direkt. När Säpo får Rimborns rapport börjar mörkläggningen. Nej, nej. Inte Ustasja. Det går inte. Det var en enda gärningsman och han var troligen galen.
5) Överläggningarna under natten leder fram till beslutet att HH är rätt man för jobbet. Socialdemokratins gamle fixare som dessutom varit Säpochef. Visserligen ingen mordutredare, men det är egentligen bara bra i inledningen. "Vi kan inte ha några duktiga mordutredare som upptäcker obehagliga saker och griper en grupp attentatsmän kopplade till främmande makt eller till den svenska statsapparaten. Inför öppen ridå! Nej, nej. Vi sluter leden", tänker IC. HH inleder med att stryka Rimborns rapport.
Någon som läst för många tidningsartiklar invänder "ja men HH utsåg ju sig själv till spaningsledare"? Motfråga: Så HH skulle i detta för riket utsatta läge ha möjlighet att mot regeringens vilja utse sig själv till ledare för landets viktigaste mordutredning någonsin?
Om HH icke var önskvärd hade HH kastats ut på gatan efter 30 sekunder. IC ville alltså ha HH och ingen annan.
6) HH skrider till verket och riggar sina teaterföreställningar. Revolvrar, fantombilder, Skelleftehamnsbrev, VG, PKK. Kaotiskt. Men någon riktig mordutredning sker inte vilket är önskvärt. Alltmedan IC envist säger att han inte tänker lägga sig i polisens arbete och inte delta i någon kritik av polisen. Slipad man. Och HH är minst lika slipad. Han vet att han står på en scen i full belysning varje dag och spelar apa. Hans uppdrag är att spela apa. Han spelar gärna apa. Och gråter hela vägen till banken.
7) HH kapsejsar. Det blir ohållbart. In med nästa byråkrat (UK). Håll allting på låg nivå. Inga utspel. Inga problem.
8) Medierna klagar. Varför händer det inget?
9) On stage: Ölvebro. Uppdrag: Hitta nån att sätta dit för mordet och gör det snabbt. Strunta i alla konspirationstokerier. Nu måste vi få ett slut på det här. S-ledningen och övriga riksdagspartier är överens i sakfrågan. Det bästa för Sverige är att vi sätter dit en ensam galning så att det äntligen blir tyst.
10) Utvalt offer: CP. Riggad fotokonfrontation. Ohederlig mordutredare plågar fram det han vill ha av Sigge, Roger Ö m fl. Svenska folket läser kilometervis med text om folk som inte har ett dugg med mordet att göra. IC har fått sitt trumfkort - LP har pekat ut honom, LP har pekat ut honom. S-väljarna viker inte från Lisbeths sida i denna svåra stund. Har hon sagt att det var han så var det han. Analys i sakfrågan? Vad ska vi med sånt trams till? LP:s ord gäller.
11) CP frias i hovrätten eftersom han är en oskyldig missbrukare från Rotebro som aldrig haft en tanke på att mörda Palme. Spektaklet är pinsamt. Och för CP en livstragedi.
12) Åtgärd? Fortsätt förfölj CP. Typiskt beteende för folk med papplådor på huvudet. När fel spår visade sig vara fel spår så fortsätter man på fel spår. Kartan gäller. Alla andra uppslag förbigås med tystnad. Mediefrågor om WT-män avvisas och förlöjligas. Den "vetenskapligt oantastliga" GMP knåpas ihop. En text som många aningslösa svenskar tror på än i dag. Ett arrogant falsarium författat av folk som troligen fick bra betalt.
Men IC börjar nu bli orolig. De ska nog inte fortsätta med CP så mycket längre till. Mörkläggningen börjar krackelera. Det är inte bara röstboskap därute. Det finns även några som tänker.
13) Ölvebro blir alltså alltmer omöjlig i rollen. Folk börjar skratta åt honom. Han behöver bytas ut. Palmeutredningens trovärdighet är nere på noll. IC-linjen håller på att spricka. Varför hittar dom aldrig mördaren? Är det nån slags politisk mörkläggning det här? Borgnäs med flera borrar vidare. There is something rotten in the state of Sweden. Var det inte bara polisiär inkompetens? Vill de inte att mordet ska bli löst?
14) GRK-luntan dimper ner på bordet. Ett bra uppslagsverk och en del kloka slutsatser men i huvudsak en byråkratisk produkt som inte vågar ta ställning i kärnfrågan. Dock sågas GMP jämns med fotknölarna vilket är en välgärning modell större.
15) Sen rullar det på i lugn takt med dramatiskt förminskade resurser. Det flyger omkring lite lösa spår men någon direkt mordutredarkompetens visar sig inte på många år. Sparlåga. Folk börjar säga att man ska lägga ner skiten.
16) 30-årsjubileum. Uppmärksamhet igen. Alla obehagliga frågor måste tystas. Vad gör vi? Vi skickar fram Dahlsten. Han får säga att den obehagliga sanningen om Palmemordet är att CP mördade Palme. WT-männen var knarkspanare. Nu får ni lägga ner med alla otrevliga frågor. Håll truten. Det var CP. Samtidigt försäger sig Kerstin Skarp. Hon säger att "Palmehatet utgör bakgrunden till mordet" = första erkännandet någonsin från spaningsledningen. Och sen kommer nästa groda. Dag A berättar att "det är för många WT-iakttagelser för att man ska kunna nonchalera dem. Detta måste utredas ordentligt". Skarp slutar som förundersökningsledare och Dag A går i pension. Ridå.
17) Medierna tröttnar men privatspanarna är aktiva. Böcker kommer. Var det Eugene de Kock? Var det Stig Engström? Var det Enerströms polare? Var det CIA? Var det Säpo? Frågorna haglar. Inga bevis och inga svar.
Ergo: Detta har aldrig varit en vanlig mordutredning och är fortfarande inte en vanlig mordutredning. Det är en uppvisning i politisk styrning i syfte att tysta allt som kan vara farligt. Man garderar sig i förväg. Varken IC eller någon annan vet med säkerhet vem som mördade Palme, men de kan ana i vilken riktning mördaren ska sökas. Och den riktningen är obehaglig. Dit vill man inte gå.
Folk brukar ibland säga att sossarna väl skulle jubla om det visar sig att det var deras politiska motståndare i Sverige som mördade Palme.
Då har man nog inte förstått mycket om vad det här handlar om. Ingenting annat än en ensam galning är godkänt. Ingenting. Ja, möjligen två ensamma galningar i maskopi.
Riket ska vara ett. Och det ska vara tyst. Och alla är duktiga. Och ingenting får störa ordningen.
Därför ligger i stort sett allt utredningsmaterial under sekretess. Därför är det välkomna gåvor när folk börjar kasta fram teorier om olika ensamma galningar.
Regering, riksdag och rättsväsende vet att privatspanare och medier kan härja hur mycket de vill.
Privatspanare och medier kan nämligen aldrig bli farliga på riktigt - de kan aldrig på egen hand skaffa fram avgörande bevis mot den/dem som utförde mordet.
Allt fortsätter bara att vara tokiga spekulationer "utan koppling till Sveavägen". Tänk så praktiskt.
I offentligheten är sakfrågan irrelevant.
I offentligheten är det viktiga att vinna striden om den förvrängda bilden av sakfrågan.
Tänk om alla alltid bara analyserade sakfrågan och fann kloka lösningar? Då är det många som skulle mista jobbet.
Helhetsbilden är en intressant fråga. Man kan kanske spä på med att det inte
räcker med landsförrädarspåret. Man bör prata om landsförrädarspåren.
Det vanliga landsförrädarspåret brukar utgå från att en grupp högerextrema/nazister
tolkar läget så, utifrån sina föreställningar, att läget är akut och att något måste göras.
Den andra varianten är att hotbilden successivt förvärrats även med konventionella
mått mätt. Wennerström och Bergling var utförare på mellannivå som fick
ta risken med att överföra skarp information. Den högsta nivån har
bara skymtat fram som möjliggörare.
I det ena fallet skulle det då röra sig om en mindre grupp bad guys
och i det andra om en storskalig infiltration som fick dramatiska
konsekvenser.
Ska man ta fasta på dramatiska möten i lokaler i Gamla stan
eller ska man undra över alla lösa trådar och indikationer som
funnits sedan 50-talet?
Citat:
Bra genomgång. Mycket läsvärt.Kloka funderingar. Schematiskt ser jag händelseförloppet från och med mordet ungefär på följande sätt. Inget jag kan spika upp på någon tysk kyrkdörr, se det som ett utkast.
1) Som bekant mördas Palme av okänd gärningsman kl 23.21 fredag 28/2 1986. GM försvinner inom loppet av en minut och är efter drygt 33 år spårlöst försvunnen. Ett inofficiellt svenskt världsrekord i konsten att inte hitta en mördare.
2) Den rutinmässiga inkompetensen sätter in minuterna efter mordet. Svensk polis är på intet sätt redo för en händelse av denna dignitet. Möjligen kombinerat med ett gäng illvilliga poliser som deltar i en komplott/personligen gillar mordet.
3) IC griper genast in. Han verkar utan att synas. Landets ledning ska säkras och utredningen ska säkras. Inga läckor. Kontroll, kontroll, kontroll.
4) Exakt när IC och Säpochefen samtalar vet jag inte men det bör ha skett direkt. När Säpo får Rimborns rapport börjar mörkläggningen. Nej, nej. Inte Ustasja. Det går inte. Det var en enda gärningsman och han var troligen galen.
5) Överläggningarna under natten leder fram till beslutet att HH är rätt man för jobbet. Socialdemokratins gamle fixare som dessutom varit Säpochef. Visserligen ingen mordutredare, men det är egentligen bara bra i inledningen. "Vi kan inte ha några duktiga mordutredare som upptäcker obehagliga saker och griper en grupp attentatsmän kopplade till främmande makt eller till den svenska statsapparaten. Inför öppen ridå! Nej, nej. Vi sluter leden", tänker IC. HH inleder med att stryka Rimborns rapport.
Någon som läst för många tidningsartiklar invänder "ja men HH utsåg ju sig själv till spaningsledare"? Motfråga: Så HH skulle i detta för riket utsatta läge ha möjlighet att mot regeringens vilja utse sig själv till ledare för landets viktigaste mordutredning någonsin?
Om HH icke var önskvärd hade HH kastats ut på gatan efter 30 sekunder. IC ville alltså ha HH och ingen annan.
6) HH skrider till verket och riggar sina teaterföreställningar. Revolvrar, fantombilder, Skelleftehamnsbrev, VG, PKK. Kaotiskt. Men någon riktig mordutredning sker inte vilket är önskvärt. Alltmedan IC envist säger att han inte tänker lägga sig i polisens arbete och inte delta i någon kritik av polisen. Slipad man. Och HH är minst lika slipad. Han vet att han står på en scen i full belysning varje dag och spelar apa. Hans uppdrag är att spela apa. Han spelar gärna apa. Och gråter hela vägen till banken.
7) HH kapsejsar. Det blir ohållbart. In med nästa byråkrat (UK). Håll allting på låg nivå. Inga utspel. Inga problem.
8) Medierna klagar. Varför händer det inget?
9) On stage: Ölvebro. Uppdrag: Hitta nån att sätta dit för mordet och gör det snabbt. Strunta i alla konspirationstokerier. Nu måste vi få ett slut på det här. S-ledningen och övriga riksdagspartier är överens i sakfrågan. Det bästa för Sverige är att vi sätter dit en ensam galning så att det äntligen blir tyst.
10) Utvalt offer: CP. Riggad fotokonfrontation. Ohederlig mordutredare plågar fram det han vill ha av Sigge, Roger Ö m fl. Svenska folket läser kilometervis med text om folk som inte har ett dugg med mordet att göra. IC har fått sitt trumfkort - LP har pekat ut honom, LP har pekat ut honom. S-väljarna viker inte från Lisbeths sida i denna svåra stund. Har hon sagt att det var han så var det han. Analys i sakfrågan? Vad ska vi med sånt trams till? LP:s ord gäller.
11) CP frias i hovrätten eftersom han är en oskyldig missbrukare från Rotebro som aldrig haft en tanke på att mörda Palme. Spektaklet är pinsamt. Och för CP en livstragedi.
12) Åtgärd? Fortsätt förfölj CP. Typiskt beteende för folk med papplådor på huvudet. När fel spår visade sig vara fel spår så fortsätter man på fel spår. Kartan gäller. Alla andra uppslag förbigås med tystnad. Mediefrågor om WT-män avvisas och förlöjligas. Den "vetenskapligt oantastliga" GMP knåpas ihop. En text som många aningslösa svenskar tror på än i dag. Ett arrogant falsarium författat av folk som troligen fick bra betalt.
Men IC börjar nu bli orolig. De ska nog inte fortsätta med CP så mycket längre till. Mörkläggningen börjar krackelera. Det är inte bara röstboskap därute. Det finns även några som tänker.
13) Ölvebro blir alltså alltmer omöjlig i rollen. Folk börjar skratta åt honom. Han behöver bytas ut. Palmeutredningens trovärdighet är nere på noll. IC-linjen håller på att spricka. Varför hittar dom aldrig mördaren? Är det nån slags politisk mörkläggning det här? Borgnäs med flera borrar vidare. There is something rotten in the state of Sweden. Var det inte bara polisiär inkompetens? Vill de inte att mordet ska bli löst?
14) GRK-luntan dimper ner på bordet. Ett bra uppslagsverk och en del kloka slutsatser men i huvudsak en byråkratisk produkt som inte vågar ta ställning i kärnfrågan. Dock sågas GMP jämns med fotknölarna vilket är en välgärning modell större.
15) Sen rullar det på i lugn takt med dramatiskt förminskade resurser. Det flyger omkring lite lösa spår men någon direkt mordutredarkompetens visar sig inte på många år. Sparlåga. Folk börjar säga att man ska lägga ner skiten.
16) 30-årsjubileum. Uppmärksamhet igen. Alla obehagliga frågor måste tystas. Vad gör vi? Vi skickar fram Dahlsten. Han får säga att den obehagliga sanningen om Palmemordet är att CP mördade Palme. WT-männen var knarkspanare. Nu får ni lägga ner med alla otrevliga frågor. Håll truten. Det var CP. Samtidigt försäger sig Kerstin Skarp. Hon säger att "Palmehatet utgör bakgrunden till mordet" = första erkännandet någonsin från spaningsledningen. Och sen kommer nästa groda. Dag A berättar att "det är för många WT-iakttagelser för att man ska kunna nonchalera dem. Detta måste utredas ordentligt". Skarp slutar som förundersökningsledare och Dag A går i pension. Ridå.
17) Medierna tröttnar men privatspanarna är aktiva. Böcker kommer. Var det Eugene de Kock? Var det Stig Engström? Var det Enerströms polare? Var det CIA? Var det Säpo? Frågorna haglar. Inga bevis och inga svar.
Ergo: Detta har aldrig varit en vanlig mordutredning och är fortfarande inte en vanlig mordutredning. Det är en uppvisning i politisk styrning i syfte att tysta allt som kan vara farligt. Man garderar sig i förväg. Varken IC eller någon annan vet med säkerhet vem som mördade Palme, men de kan ana i vilken riktning mördaren ska sökas. Och den riktningen är obehaglig. Dit vill man inte gå.
Folk brukar ibland säga att sossarna väl skulle jubla om det visar sig att det var deras politiska motståndare i Sverige som mördade Palme.
Då har man nog inte förstått mycket om vad det här handlar om. Ingenting annat än en ensam galning är godkänt. Ingenting. Ja, möjligen två ensamma galningar i maskopi.
Riket ska vara ett. Och det ska vara tyst. Och alla är duktiga. Och ingenting får störa ordningen.
Därför ligger i stort sett allt utredningsmaterial under sekretess. Därför är det välkomna gåvor när folk börjar kasta fram teorier om olika ensamma galningar.
Regering, riksdag och rättsväsende vet att privatspanare och medier kan härja hur mycket de vill.
Privatspanare och medier kan nämligen aldrig bli farliga på riktigt - de kan aldrig på egen hand skaffa fram avgörande bevis mot den/dem som utförde mordet.
Allt fortsätter bara att vara tokiga spekulationer "utan koppling till Sveavägen". Tänk så praktiskt.
I offentligheten är sakfrågan irrelevant.
I offentligheten är det viktiga att vinna striden om den förvrängda bilden av sakfrågan.
Tänk om alla alltid bara analyserade sakfrågan och fann kloka lösningar? Då är det många som skulle mista jobbet.
1) Som bekant mördas Palme av okänd gärningsman kl 23.21 fredag 28/2 1986. GM försvinner inom loppet av en minut och är efter drygt 33 år spårlöst försvunnen. Ett inofficiellt svenskt världsrekord i konsten att inte hitta en mördare.
2) Den rutinmässiga inkompetensen sätter in minuterna efter mordet. Svensk polis är på intet sätt redo för en händelse av denna dignitet. Möjligen kombinerat med ett gäng illvilliga poliser som deltar i en komplott/personligen gillar mordet.
3) IC griper genast in. Han verkar utan att synas. Landets ledning ska säkras och utredningen ska säkras. Inga läckor. Kontroll, kontroll, kontroll.
4) Exakt när IC och Säpochefen samtalar vet jag inte men det bör ha skett direkt. När Säpo får Rimborns rapport börjar mörkläggningen. Nej, nej. Inte Ustasja. Det går inte. Det var en enda gärningsman och han var troligen galen.
5) Överläggningarna under natten leder fram till beslutet att HH är rätt man för jobbet. Socialdemokratins gamle fixare som dessutom varit Säpochef. Visserligen ingen mordutredare, men det är egentligen bara bra i inledningen. "Vi kan inte ha några duktiga mordutredare som upptäcker obehagliga saker och griper en grupp attentatsmän kopplade till främmande makt eller till den svenska statsapparaten. Inför öppen ridå! Nej, nej. Vi sluter leden", tänker IC. HH inleder med att stryka Rimborns rapport.
Någon som läst för många tidningsartiklar invänder "ja men HH utsåg ju sig själv till spaningsledare"? Motfråga: Så HH skulle i detta för riket utsatta läge ha möjlighet att mot regeringens vilja utse sig själv till ledare för landets viktigaste mordutredning någonsin?
Om HH icke var önskvärd hade HH kastats ut på gatan efter 30 sekunder. IC ville alltså ha HH och ingen annan.
6) HH skrider till verket och riggar sina teaterföreställningar. Revolvrar, fantombilder, Skelleftehamnsbrev, VG, PKK. Kaotiskt. Men någon riktig mordutredning sker inte vilket är önskvärt. Alltmedan IC envist säger att han inte tänker lägga sig i polisens arbete och inte delta i någon kritik av polisen. Slipad man. Och HH är minst lika slipad. Han vet att han står på en scen i full belysning varje dag och spelar apa. Hans uppdrag är att spela apa. Han spelar gärna apa. Och gråter hela vägen till banken.
7) HH kapsejsar. Det blir ohållbart. In med nästa byråkrat (UK). Håll allting på låg nivå. Inga utspel. Inga problem.
8) Medierna klagar. Varför händer det inget?
9) On stage: Ölvebro. Uppdrag: Hitta nån att sätta dit för mordet och gör det snabbt. Strunta i alla konspirationstokerier. Nu måste vi få ett slut på det här. S-ledningen och övriga riksdagspartier är överens i sakfrågan. Det bästa för Sverige är att vi sätter dit en ensam galning så att det äntligen blir tyst.
10) Utvalt offer: CP. Riggad fotokonfrontation. Ohederlig mordutredare plågar fram det han vill ha av Sigge, Roger Ö m fl. Svenska folket läser kilometervis med text om folk som inte har ett dugg med mordet att göra. IC har fått sitt trumfkort - LP har pekat ut honom, LP har pekat ut honom. S-väljarna viker inte från Lisbeths sida i denna svåra stund. Har hon sagt att det var han så var det han. Analys i sakfrågan? Vad ska vi med sånt trams till? LP:s ord gäller.
11) CP frias i hovrätten eftersom han är en oskyldig missbrukare från Rotebro som aldrig haft en tanke på att mörda Palme. Spektaklet är pinsamt. Och för CP en livstragedi.
12) Åtgärd? Fortsätt förfölj CP. Typiskt beteende för folk med papplådor på huvudet. När fel spår visade sig vara fel spår så fortsätter man på fel spår. Kartan gäller. Alla andra uppslag förbigås med tystnad. Mediefrågor om WT-män avvisas och förlöjligas. Den "vetenskapligt oantastliga" GMP knåpas ihop. En text som många aningslösa svenskar tror på än i dag. Ett arrogant falsarium författat av folk som troligen fick bra betalt.
Men IC börjar nu bli orolig. De ska nog inte fortsätta med CP så mycket längre till. Mörkläggningen börjar krackelera. Det är inte bara röstboskap därute. Det finns även några som tänker.
13) Ölvebro blir alltså alltmer omöjlig i rollen. Folk börjar skratta åt honom. Han behöver bytas ut. Palmeutredningens trovärdighet är nere på noll. IC-linjen håller på att spricka. Varför hittar dom aldrig mördaren? Är det nån slags politisk mörkläggning det här? Borgnäs med flera borrar vidare. There is something rotten in the state of Sweden. Var det inte bara polisiär inkompetens? Vill de inte att mordet ska bli löst?
14) GRK-luntan dimper ner på bordet. Ett bra uppslagsverk och en del kloka slutsatser men i huvudsak en byråkratisk produkt som inte vågar ta ställning i kärnfrågan. Dock sågas GMP jämns med fotknölarna vilket är en välgärning modell större.
15) Sen rullar det på i lugn takt med dramatiskt förminskade resurser. Det flyger omkring lite lösa spår men någon direkt mordutredarkompetens visar sig inte på många år. Sparlåga. Folk börjar säga att man ska lägga ner skiten.
16) 30-årsjubileum. Uppmärksamhet igen. Alla obehagliga frågor måste tystas. Vad gör vi? Vi skickar fram Dahlsten. Han får säga att den obehagliga sanningen om Palmemordet är att CP mördade Palme. WT-männen var knarkspanare. Nu får ni lägga ner med alla otrevliga frågor. Håll truten. Det var CP. Samtidigt försäger sig Kerstin Skarp. Hon säger att "Palmehatet utgör bakgrunden till mordet" = första erkännandet någonsin från spaningsledningen. Och sen kommer nästa groda. Dag A berättar att "det är för många WT-iakttagelser för att man ska kunna nonchalera dem. Detta måste utredas ordentligt". Skarp slutar som förundersökningsledare och Dag A går i pension. Ridå.
17) Medierna tröttnar men privatspanarna är aktiva. Böcker kommer. Var det Eugene de Kock? Var det Stig Engström? Var det Enerströms polare? Var det CIA? Var det Säpo? Frågorna haglar. Inga bevis och inga svar.
Ergo: Detta har aldrig varit en vanlig mordutredning och är fortfarande inte en vanlig mordutredning. Det är en uppvisning i politisk styrning i syfte att tysta allt som kan vara farligt. Man garderar sig i förväg. Varken IC eller någon annan vet med säkerhet vem som mördade Palme, men de kan ana i vilken riktning mördaren ska sökas. Och den riktningen är obehaglig. Dit vill man inte gå.
Folk brukar ibland säga att sossarna väl skulle jubla om det visar sig att det var deras politiska motståndare i Sverige som mördade Palme.
Då har man nog inte förstått mycket om vad det här handlar om. Ingenting annat än en ensam galning är godkänt. Ingenting. Ja, möjligen två ensamma galningar i maskopi.
Riket ska vara ett. Och det ska vara tyst. Och alla är duktiga. Och ingenting får störa ordningen.
Därför ligger i stort sett allt utredningsmaterial under sekretess. Därför är det välkomna gåvor när folk börjar kasta fram teorier om olika ensamma galningar.
Regering, riksdag och rättsväsende vet att privatspanare och medier kan härja hur mycket de vill.
Privatspanare och medier kan nämligen aldrig bli farliga på riktigt - de kan aldrig på egen hand skaffa fram avgörande bevis mot den/dem som utförde mordet.
Allt fortsätter bara att vara tokiga spekulationer "utan koppling till Sveavägen". Tänk så praktiskt.
I offentligheten är sakfrågan irrelevant.
I offentligheten är det viktiga att vinna striden om den förvrängda bilden av sakfrågan.
Tänk om alla alltid bara analyserade sakfrågan och fann kloka lösningar? Då är det många som skulle mista jobbet.
Som ett exempel:
Varken GMP eller GK nämner något om vapentransaktionerna med DDR.
GMP avslår med några korta meningar alla eventuella Boforskopplingar precis som alla andra möjliga politiska motivbilder med ungefär samma slutsats. ”det finns inga indikationer på att det skulle föreligga något motiv att mörda Palme”
Punkt slut!
GK berör ändå vapensmugglingarna, Cats Falk och Algernons mystiska död, men de undviker att beröra det mest häpnadsväckande i dessa sammanhang. DDR nämns inte en enda gång trots att det i stor utsträckning var dit krut och vapen gick innan de transporterades vidare ut till krigshärdarna eller stannade inom DDR.
Allt detta pågår för fullt vid tiden för MOP och har så gjort under åratal.
Leveranser till DDR:
20/9-83:
65 ton sprängämnen till handgranater.
4/10-83:
10 ton krut till Kalashnikovgevär.
24/10-83:
10 ton krut till Kalashnikovgevär.
7/12-83:
65 ton sprängämnen till handgranater.
30/12-83:
40 ton krut till Kalashnikovgevär.
(Samma leverans som den 20/4-84 skickades till Österrike men dirigerades tillbaka med utbytta tullhandlingar. Troligtvis samma incident som Algernon rapporterade till Säpo)
12/7-84:
50 ton sprängämnen till handgranater.
7/9-84:
50 ton sprängämnen till handgranater.
31/10-84:
50 ton sprängämnen till handgranater
20/11-84:
20 ton krut till Kalashnikovgevär.
19/11-84: Cats Falck som håller på och utreder vapensmuggling via DDR dör under oklara omständigheter
6/12-84:
20 ton krut till Kalashnikovgevär.
20/12-84:
20 ton krut till Kalashnikovgevär:
Bara toppen på isberget.
Sprängämnen och vapen smugglades från Sverige i skydd av järnridån till Iran och kommunistländerna samtidigt som Olof Palme mäklade fred i Iran-Irak konflikten.
Sprängämnesleveranserna fortsatte att gå under hela 1985.
Förelåg det dessutom ett handelsembargo med DDR just vid denna tid?
Kanske ingen bäring på mordet alls, men man kan ju inte producera en GMP som utgår från den ”ensamme galningen” under de politiska förhållanden som var Palmes vardag vid tiden för mordet.
Att dessutom undanhålla denna information för FBI-utredarna tyder verkligen på att man aktivt sökte sig bort från denna typ av motivbilder.
https://m.youtube.com/watch?v=dRtxIcTGiTQ
Citat:
Jag ser ritningarna, men får inte ihop det.Korridor S42 leder till samma trappa som tidigare
källa: https://i.ibb.co/5xHXwbv/SKANDIA-ARKITEKT-B.jpg
Ingången till koridor S42 är på samma plats som tidigare
källa: https://i.ibb.co/K03FtbJ/S42.jpg
källa: https://i.ibb.co/5xHXwbv/SKANDIA-ARKITEKT-B.jpg
Ingången till koridor S42 är på samma plats som tidigare
källa: https://i.ibb.co/K03FtbJ/S42.jpg
Några korridorer syns inte på den nedre skissen.
Det jag var mest intresserad av var egentligen om bakdörrarna var markerade från tiden för mordet.
Dessa mytomspunna bakdörrar som SE kan ha gått in genom efter att han minuten innan stått och morrat utanför Grand.
Citat:
Lite motsägande förklaring där: - jag förstår inte på vilket sätt det skulle påverkat ett eventuellt hot mot henne om hon medverkat till att klara upp mordet. Skulle hon känna säga säkrare om mördaren gått fri? Sedan tror jag inte man ska överdriva enhetligheten i en partilinje. Inte ens dom mest toppstyrda partier utgör monoliter.
Ja, om man antar, att dom talar ut från sin egen sanning, verkar det väldigt, väldigt udde.
Jag tror, att kulan som repade LP, til sammans med lojalitet til sossarna (och OP) kann ge lite förklaring. LP visste alldeles för mycket. Det är t.ex. inte alls omöjligt, att GM hade någon förbindelse med Ustasja, som LP till en början antytt. Därför var hon i konstant livsfåra om hon bidrog till uppklaring. Om hon däremot använde värste sorts amatörpsykologi på CP, hade hon grund till att tro, att juristerna i Hovrätten inte ville köpa sånt svammel. Och det gjorde dom ju inte. Ett aspekt av partilojaliteten är, aldrig att skita i eget bo. Om partilinjen är mörkläggning, så bidrar man inte frivilligt till något helt annat. Och det ville inte kasta ett rosenrött ljus över OPs minne, om det kom fram, hur djupt hatad han var i vissa centrale kretsar. Mycket bättre, att insistera på galen GM, än visa upp stärkt polariserande "landsfader".
Jag tror, att kulan som repade LP, til sammans med lojalitet til sossarna (och OP) kann ge lite förklaring. LP visste alldeles för mycket. Det är t.ex. inte alls omöjligt, att GM hade någon förbindelse med Ustasja, som LP till en början antytt. Därför var hon i konstant livsfåra om hon bidrog till uppklaring. Om hon däremot använde värste sorts amatörpsykologi på CP, hade hon grund till att tro, att juristerna i Hovrätten inte ville köpa sånt svammel. Och det gjorde dom ju inte. Ett aspekt av partilojaliteten är, aldrig att skita i eget bo. Om partilinjen är mörkläggning, så bidrar man inte frivilligt till något helt annat. Och det ville inte kasta ett rosenrött ljus över OPs minne, om det kom fram, hur djupt hatad han var i vissa centrale kretsar. Mycket bättre, att insistera på galen GM, än visa upp stärkt polariserande "landsfader".
Citat:
Här kan du se en 37 sidars rapport om frågan ”Är det gärningsmannen Yvonne N ser på David Bagares gata, eller är det en annan springande man” så det är ett problem, ja.
https://sanningskommissionen.com/wp-content/uploads/2018/06/Yvonne-N-och-den-springande-mannen-v1.0.pdf
Min teori er att Lars J och Yvonne N ser samma man och att det inte är gärningsmannen. Gärningsmannen sprang uppför trappan samtidig som Lars J, bakom barackerna "gick nåt steg neråt" mot Sveavägen (FUP 540)
https://sanningskommissionen.com/wp-content/uploads/2018/06/Yvonne-N-och-den-springande-mannen-v1.0.pdf
Min teori er att Lars J och Yvonne N ser samma man och att det inte är gärningsmannen. Gärningsmannen sprang uppför trappan samtidig som Lars J, bakom barackerna "gick nåt steg neråt" mot Sveavägen (FUP 540)
Jag är med dig så långt att det inte är självklart att YN såg GM (se tidigare i tråden).
Men hur menar du med GM? Var fanns han innan han sprang upp samtidigt med LJ:s rörelse mot Sveavägen?
Citat:
Jag är helt med på helheten i framställningen (briljant!), vill bara komplettera om sossarna.
Det är klassiskt, att dom kör en retorik som går åt ett håll, men den praktiska politiken går åt et helt annat håll, möjligen den raka motsatsen. Till exempel, har IC talat i konspirations-kontext (retoriken), men sanktionerat en ledning som i praktiken definierar konspirationer bort (praktiken). OP var ju själv en mäster i detta, och jag undras om PU-fadesen endast kunde ske, därför att någon sorts mörkläggning är "second nature" för ledande sossar när problem uppstår. Egentligen ganska naturligt beteende, när man uppehåller sig i stärka politiska spänningsfelt, nationellt såväl som internationellt.
Det är klassiskt, att dom kör en retorik som går åt ett håll, men den praktiska politiken går åt et helt annat håll, möjligen den raka motsatsen. Till exempel, har IC talat i konspirations-kontext (retoriken), men sanktionerat en ledning som i praktiken definierar konspirationer bort (praktiken). OP var ju själv en mäster i detta, och jag undras om PU-fadesen endast kunde ske, därför att någon sorts mörkläggning är "second nature" för ledande sossar när problem uppstår. Egentligen ganska naturligt beteende, när man uppehåller sig i stärka politiska spänningsfelt, nationellt såväl som internationellt.
Ja att säga en sak och göra en annan i hemlighet ingår väl i alla slags regeringars DNA. It comes with the job. I vissa fall förståeligt, i andra djupt irriterande. Palmemordet tillhör den senare kategorin.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera