Är vänsterfolk aspergermänniskor?

Även om det inte är egentlig Asperger, så undrar man om det inte är någon form av störning som har med en överprioriterad vänstra hjärnhalva att göra. De har en tydlig oförmåga att se helhetsbilden och kan inte anamma ett pragmatiskt förhållningssätt. De vill följa "principer" och föredrar att leva i en abstrakt illusion. Jag har mött många av dessa på arbetsplatser och i föreningslivet, och de har väldigt svårt att få ändan ur vagnen. Kan det vara en diagnos som vi ännu inte har namnet på, och som är vida spridd i populationen?

Vi vet att autismspektrumstörningar befinner sig på ett spektrum. Det innebär att att de är svåra att upptäcka om de är milda. Men i det moderna samhället får en mild autismspektrumstörning stora konsekvenser, då samhället möjliggör att man lever i en abstrakt verklighet. Förr arbetade man med händerna, och var tvungen att anpassa sig till en verklighet strax utanför dörren, nämligen boskapen och åkern, som behövde skötsel. Kan det vara så att den vänstra hjärnhalvans dominans har ökat pga. miljöfaktorer, och att detta gett upphov till en pseudoautistisk personlighet?

Psykologen och hjärnforskaren Iain McGilchrist (The Master and His Emissary: The Divided Brain and the Making of the Western World, 2009) menar att den vänstra hjärnhalvans dominas fortsätter att öka, och att det kan få förödande konsekvenser för den västerländska civilisationen. Han är i dagarna ute med en ny dokumentär, The Divided Brain. Hans hemsida är här:
Iain McGilchrist.

Tror mest det handlar om personer som saknar livserfarenhet och inte utvecklat ”second order thinking”. Därför är de överrepresenterade bland unga, studenter och akademiker, som suttit inlåsta i skolsystemet minst 90% av sitt liv. Det hjälper förstås inte att lärarna ifråga aldrig befunnit sig utanför detta system heller. Dessutom har vänsterrörelsen framgångsrikt utvecklat ett nyspråk som döljer ideologiska ställningstaganden bakom ord såsom ”mänskliga rättigheter” och ”välfärd”, som är svåra att ta ställning emot. Termen mänskliga rättigheter är till exempel egentligen ett ställningstagande för positiva rättigheter (rätt till att ha det ena och andra), i jämförelse med högerns negativa rättigheter (rätt att inte utsättas för det ena och andra). Ur det konceptet kan man sedan härleda en hel del socialistiska idéer. Positiva rättigheter är egentligen själva kärnan bakom socialismen. När vi ”utbildas” om mänskliga rättigheter i skolan så ”utbildas” vi i själva verket i socialism. Vem vågar sedan säga öppet att de inte står för mänskliga rättigheter? Vi inpräntas en ”värdegrund” som låter självklar vid första anblick. Det tar ett tag innan man utvecklar förmågan att se hur denna egentligen är en välslipad paketering av socialdemokratisk ideologi. Många är inte heller tillräckligt politiskt intresserade för att orka granska vad som finns under ytan i de här begreppen. Argumenterar man emot dessa koncept så är det förståeligt att folk tror att man är ond. Allt låter ju så självklart och gott i dessa begrepp. Genom att manipulera språket ger socialismen upphov till svartvita uppdelningar där alla som vågar argumentera emot blir stämplade som onda. De flesta vänstermänniskor tycks helt enkelt svälja denna utstuderade uppdelning med hull och hår, utan att någonsin ifrågasätta. Och eftersom de inte tillägnat sig dessa åsikter genom att grundläggande fundera på den underliggande filosofin så saknar de argument. Därför svarar de bara med vrede och social utfrysning vid första antydan till att man ifrågasätter dem.

Enkelt svarat;nej. Däremot verkar det som, att folk med höger åsikter, har svårt och förstå att världen är vad vi gör den till, det står inte skriven på någon stentavla att livet handlar om och manipulera sin omgivning, för den talang krävs om man ska bli en succé i medelklass måttstock. På något sätt är jag nöjd med att jag aldrig hamnat där; i medelklass eländet. Jag kräks nästan av dessa folk, som tror sig bättre människor, för att de har pengar till två utomlands resor på ett år.

Ur gratisboken Divided Brain, Divided World (Rowson/McGilchrist, PDF, 2013):

Folk tror ibland att mitt tal om hemisfärerna endast är metaforiskt. Men det är det inte. Det finns fakta som visar att autistiska spektrumsjukdomar och anorexia nervosa ökar. Dessa är uttryck för, och beror nästan säkert på, försvagningar av funktioner i högra hemisfären. Men det är värre än så—försämringen påverkar oss alla. Efter ett föredrag som jag nyligen höll i Toronto, kom en kvinna i publiken upp till mikrofonen. Det hon sa slog mig med kraft. "Jag är lärarinna för 7–11-åringar", började hon. "Mina kollegor och jag har märkt, att under de senaste tre eller fyra åren har vi nödgats lära barn hur man läser det mänskliga ansiktet." Självfallet är det i sig självt oroväckande att en del av våra barn ej längre kan förstå implicit kommunikation, och ej ens förmår reagera korrekt på ansiktuttrycket hos medmänniskorna. Tidigare begränsades sådana problem till barn i det autistiska spektrumet. Vad värre är, det sammanföll med andra rapporter jag fått från lärare sedan publiceringen av boken. De berättade att bara under de senaste åren har barnen blivit oförmögna att utföra uppgifter som kräver bibehållen uppmärksamhet under en längre tid, uppgifter som för tio år sedan nästan varje barn skulle klara enkelt. Om vi sammankopplar detta med forskningen som visar att barnen idag är mindre empatiska än förr, så framträder en häpnadsväckande bild. Var och en av dessa funktioner, nämligen förmågan att läsa ansikten, att bibehålla fokus, och att vara empatisk, är kopplade till den högra hemisfären. De är också väsentliga för funktionen i samhället. Så deras relativa försämring är precis vad man kan förvänta sig om min hypotes är korrekt. (s.9-10, min övers.)

Vad beror det på att vänstern ser mångkulturalismen och det alltmer kulturellt och etniskt fragmenterade samhället som oproblematiskt? Det beror på att de redan från början saknar insikt om samhällets helhet. Den vänstra hjärnhalvan har ej det holistiska medvetandet, utan ser bara tingen och individerna i isolering. Så de (skenbart) autistiska medborgarna begriper inte vad det är för problem med fragmentisering.

Vad vi gör den till? Pratar du om dina egna insatser eller pratar du rent kollektivistiskt nu? Vänstern brukar på typiskt vänsterblivet manér alltid återkomma till den kollektivistiska idén och gärna även skylla på just kollektivet.

Jag har ingen som helst jävla del i massinvasionen eller vad som sker i dess fotspår. Ingen. Det kan ni på vänsterflanken gott få bära själva.

Jag förstår TS utgångspunkt, men min erfarenhet av att mer eller mindre tvingats umgås med diverse vänstermänniskor under universitetsstudier skulle snarare placera övervägande del inom narcissistisk personlighetsstörning. På ytan självgoda på gränsen till skrytsamma, men i grunden socialt neurotiska och konflikträdda. Låter kanske märkligt när man tänker vänstermänniskor som konfrontativa, men i praktiken, vad jag erfar, går de gärna till attack mot en gemensam fiende för att stärka gruppkonformiteten men är livrädda för intern oenighet till närmast överkontrollerande nivå.

Visst är autism ett spektrum, men utgår man från en mall passar de tämligen dåligt in oftast på stereotypen av en enstöring med sociala svårigheter. Må vara att det upplevs annorlunda på gruppnivå.

Nej, vänstermänniskor är får. En skock. Det är motsatsen till Aspergerpersonlighet.

Kom ihåg att hela det politiska spektrumet är vänster i Sverige, från KPLMR till SD. En stor jävla skock får.

edit: du kan nog se hur mycket Asperger mitt inlägg är

Jag talar av egen erfarenhet.

Möjligt att fler med Asperger röstar vänster men det finns inte så många som svensk vård säger. Många som blir sjuka av att bo i sossesverige får Asperger påklistrat sig. Oflexibla och desperata människor röstar vänster. Korkade och naiva människor röstar vänster. Möjligt att psykiskt sjuka människor i allmänhet röstar vänster i större utsträckning. När vänsterpolitiker för torgtal så ser skaran av lyssnare alltid så satans bedrövlig och lättlurad ut. Det är en skrämmande syn. Orcherna gaddar ihop sig.

Kan det vara så att de inte har tillgång till Internet?
Utan nätet så skulle 80+% vara vänster då MSM fortfarande har svenskarna i ett järngrepp.

Eller så är de bara utvecklingsstörda.

Ja det brukar finnas en preferens för det borgerliga blockat bland naturvetare, eller iallafall för civilingenjörer. Men det är ganska intressant hur: https://www.lundagard.se/2018/08/31/sa-rostar-studenterna-pa-olika-fakulteter/

Ser man t ex på LTH (lunds tekniska högskola) så är M det klart största partiet följt av C och sedan SD. V bara hälften så stort som hos akademiker i allmänhet. Men notera också att den största frågan, den som 21% anser är viktigast, är miljö och klimat.

På det medicinska fakultetet (som också är naturvetenskap) är V & M på delad förstaplats och de sätter chockande nog sjukvård som överlägset viktigast.

För samhällsvetarna på ekonomihögskolan står M för 43% och sveriges ekonomi är den viktigaste frågan.

Men för samhällsvetarna på det samhällsvetenskapliga fakulteten är det V som är bäst med 29% och miljö och klimat som är den viktigaste frågan.


Det naturvetenskapliga fakulteten, där jag själv ingick, där är V det största partiet med 24% följt av SD på 15% och M på 14%. Och miljö och klimat viktigast för 39%.

Känner rätt många med aspergers och de verkar kunna stå lite vartsomhelst politiskt. Själv är jag både aspergare och vänster, men är astrött på alla regler som bara gör det svårare och svårare att leva som en vuxen, tänkande människa. Inget speciellt parti vill ha mer regler och mer toppstyrning, det handlar mer om att alla partier i toppen vill ha fler regler, mer toppstyrning och mer makt, medan gräsrötter i samtliga partier vill ha färre regler och mer eget ansvar.

Alla aspergare har inte ett starkt rättvisetänk men många har det, och känner empati även för de som är mer avlägsna, medan neurotypiskas empati bara gäller den egna kretsen. Därför kan det ibland vara lockande att vara vänster, eftersom där finns en tanke om rättvisa och en medkänsla som sträcker sig inte bara utanför familjen utan även utanför rikets gränser.

Det sagt är det bara en del av vänstern som får sina anhängare därifrån. Samtidigt som andra aspergare har helt andra politiska idéer.

Bara för att det finns en liten överlappning mellan aspergare och vänster ska man nog inte göra för mycket av den "insikten".

Själv är jag som sagt en typisk gräsrot, har ingen lust att leva ett fyrkantigt liv med fyrkantiga regler, det verkar helt avskyvärt.

De flesta vänstermänniskor vill inte leva i någonslags diktatur med oflexibla regler, och det finns självklart aspergare som är väldigt olika varandra, ganska många är som jag, som lätt känner mig instängd om det blir för mycket regler och rutiner, men jag tror inte vi märks lika mycket. Vissa av oss är så frihetssökande att kaos snarare än ordning är det som följer oss.

Fantastisk tråd som säger mer om TS än om vänster- eller högerfolk. Skulle säga att en person som har en så stereotyp bild av människor med en viss politisk åsikt, snarare är den som har svårt att dechiffrera verkligheten på ett mer avancerat sätt än folk med just autismspektrumtillstånd.