Citat:
Ursprungligen postat av
FBerntsson
Tyvärr måste man ju räkna in V i regerings-sörjan så den är fortfarande störst men hade det varit val nu med Lööf och Sabuni som står på samma sida som Löfven i debatter tror jag att deras borgerligt sinnade väljare hade tänkt om

Majoritet är nära nu...
Tycker även att det är positivt att (M) minskar rejält. De måste i god tid före valet inse att Kristerssons vägran att ge besked i regeringsfrågan gör att man tvekar att rösta på dem.
Försöker inte (M) bygga ett alternativ som kan utmana V+S+C+MP+L konstellationen i valet 2022 har de ju inget existensberättigande....
Synd bara att MP och L ökar. Man kan ju alltid hoppas att folk ledsnar på klimatångest innan 2022...
Man får hoppas på att M skaffar sig det självförtroendet via proxyn KD.
M+KD+SD-dilemmat kan beskrivas så här:
KD går inte att komma åt genom att man skammar dem. De är immuna mot den vänstertaktiken efter decennier av att ha utmålats som ondskan, långt innan SD kom in i bilden. Kruxet är bara att Busch Thor inte har hela partiet med sig, eftersom det finns många gamla inventarier i partiet (Lega, Utbult, Petrus m fl) som är bokstavligt talat religiöst övertygade om att maximal asylinvandring är en förutsättning för att få komma till himlen.
M å sin sida är mycket mer formbara och de eventuella element som är religiöst eller ideologiskt övertygade om invandringens förträfflighet skulle vara lätta att piska in i knapptryckarledet. Men i motsats till KD så är M extremt ängsliga och därför tacksamma måltavlor för anständighets-shaming. Moderatledningen är såååå pryda och måna om sitt anseende. De ligger vakna på nätterna med magont över vad DN ska tycka om Hanif Balis senaste tweets.
Så, för att sammanfatta: M kan gå in i SD-samarbete, men vågar inte (pga image-noja).
KD vågar gå in i SD-samarbete, men kan inte (pga stort antal frikyrkliga, asylkramande sänken inom riksdagsgruppen).