Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

Intressant i sammanhanget är att liberalernas negress vill bilda regering med Fjamåt. Alltså ett mittenblock. Där AL testade den varianten när hon sonderade under regeringsbildningen. Där man kan tänka sig att MP skulle kunna ansluta till den tanken.

https://twnews.se/se-news/sabuni-kd-maste-valja-mellan-l-och-sd-vill-regera-med-c

Citat.
Om alliansen ska återuppstå anser Sabuni att KD och M måste röra sig mot mitten igen och om Kristdemokraterna vill samarbeta med SD ”kan det försvåra”. I annat fall vill hon regera med C.

Hon understryker att KD måste välja och ifall de håller fast vid den här linjen blir det ingen allians.

Helt riktigt. Det folk ”glömmer” är att många L-väljare och en del C var emot socialism. Om det blir tydligt vad man röstar på tror jag att en del hoppar av.
Numera måste dessutom VPK in i kalkylen för rödgröna femman, det räcker inte att kommunisterna låter bli att rösta utan nu måste alla med.

Jag tror uppdelningen i KD och SD är ett smart drag av de konserverade men för min egen del är det samma sylt i olika förpackning.

Möjligt några få äldre SD-röstare trodde sig välja ett rumsrenare parti genom rösta på KD men känner man till teapartyt i USA inser man att man egentligen röstat på ett mer inskränkt parti än SD.

Det förbryllar mig att lågutbildade "arbetare" röstar bort sig själva och sin framtid genom rösta på SD/KD men kanske är de masochister.

Varför förstår inte folk vi sedan länge lever i socialism i åtminstone västvärlden har alla de senaste årens stöd till finanssektorn gått er förbi?

finns 2 socialismer Prins John socialism och Robin Hood socialism men det är ta mig tusan socialism båda två.

Döda fiskar flyter med strömmen och 7-klöver representerar väl detta även om SD och KD sticker ut som bästa flytare nedför strömmen med flest döda fiskar.

I slutändan är en enorm invandring trumf. Dvs man kan acceptera vänsterpolitik så länge man får behålla invandringen.

Äntligen en reaktion. Nu känner jag igen er. Ni tror fortfarande på att om bara M och KD utesluter samarbete med C och L, kan man bilda ett konservativt block som kan få egen majoritet i riksdagen.
Ja, hoppet är det sista som lämnar människan.
Jag är övertygad om att vi aldrig kommer att få någon konservativ regering i Sverige. Det är inte omöjligt att vi kan få en borgerlig regering igen, men då måste svenska folket först inse att SD enbart är ett tillfälligt inslag i politiken, på samma sätt som Ny Demokrati var det på 90-talet.

Hur kan SD efter alla år i riksdagen och med 18-20 procent i alla OU det senaste anses vara ekvivalent med Ny Demokrati.

Jag som trodde att denna tråden är seriös.

Fy på dig EjFBFan. Det enda du visar är din okunskap. Som råkar sammanfalla med det svenska folkets okunskap. Men det fungerar inte i denna upplysta tråden.

Egentligen sade jag inget om (SD). Jag tror bara att har vi två tydliga regeringsalternativ. Då kommer väljarna, och partierna, anpassa sig så att det blir ungefär 50% på varje alternativ. Nu är alternativen en (M), (KD) regering som söker stöd i riksdagen (hos (SD) främst) och en regering som hämtas från den röd-gröna-sörjan.

Med två tydliga alternativ och där den sittande regeringen gör fiasko och är impopulär. Då vinner oppositionen. Det är vad jag tror åtminstone. När det politiska landskapet ändras (som nu med (SD) som växer och (C) och (L) som officiellt byter till socialistsidan) så kan det ta något val innan alternativen sätter sig dock. Vi får se.

Antigen blir det så eller så slutar vi ha block politik i Sverige och blir mer europeiska men det tror jag inte. Vi får se helt enkelt.

Ett av problemen är att M inte demonstrerar att en röst på partiet är en röst på ett regeringsalternativ.
I kommunerna, där sakpolitiken oftast är överordnande, där kan en röst på M leda till makten inom kommunen. I flera kommuner så förekommer samarbete med SD.

Kristerssons relation till SD (brist på) har inte bara gjort Fjamåt till en vågmästare utan det har även resulterat i att M inte är ett regeringsalternariv.
Och i.o.m. att M inte är ett regeringsaltnernativ så gäller detsamma för KD och SD.

Det är sant och var, för mig, mycket tydligt under valrörelsen 2018. De verkade dock komma undan med det och gjorde inget katastrofval.

Frågan blir nu hur valrörelsen 2022 kommer att utspela sig? Kommer (M) våga gå till val på att vägra regera igen? Kommer den ens vara ett medvetet beslut eller skjuter de bara frågan framför sig tills det är för sent? Eller sparkar de Kristersson och går i opposition på allvar?

Tveksam själv här. Skulle inte förvåna mig alls om det blir Sossar som styr nästa gång också...

I valrörelsen gick man väl tydligt ut med att det var Alliansen som gällde. Det borde inte ha gått att missa. Och där skulle UK vara statsminister.
Så att M inte skulle ha ingått i ett regeringsalternativ stämmer inte.

Dock så ville inte väljarna veta av någon borgerlig regering, utan gav inte Alliansen så speciellt mycket röster. Man fick inte ens mer än SvAMp. Och då fungerar inte Alliansen som regering. Med ca 60% av Riksdagen mot sig kan dom inte regera.

Jag tolkade "Alliansregering, Alliansregering, Alliansregering,..." som ett försök att undvika att besvara frågan hur en regering skulle kunna bildas om valresultatet blev ungefär som opinonsmätningarna visade.

Det var ju hela tiden klart att (S) och (V) med automatik röstar Nej till en (M) ledd regering och lika självklart att (SD) skulle rösta Nej till varje regering där (C) eller (MP) ingick. Att då som (M) satsa på en Alliansregering betydde bara att de valde ett totalt orealistiskt alternativ för att slippa svara på hur en realistisk regering skulle se ut.

Ibland inbillade jag mig att det fanns en hemlig plan som skulle sättas i verket efter valet, men som de inte ville avslöja av rädsla för att tappa väljare till antigen (C) eller (SD), men någon sådan verkar ju inte existerat heller.

Nej, (M) hade inget realistiskt regeringsalternativ inför 2018. Vilket är skandal då riksdagen blev ungefär 60% icke-socialistisk och vi trots det sitter med halv-kommunister i regeringsställning...

Jag håller med. Allianspartierna hade inte något realistiskt regeringsalternativ, och jag tycker inte att något av dem var ärliga med detta under valrörelsen. Det parti som var minst oärligt var dock C, eftersom de verkar ha trott att om Alliansen hade blivit större än de Rödgröna, skulle en ny DÖ kunna resultera i en ny Alliansregering utan aktivt stöd av SD. Det var blåögt men ändå inte helt oärligt.