Citat:
Ursprungligen postat av
SnyggBil
Ja, feminismen och PK-ismen var betydligt starkare då. Åsiktskorridoren var hård som diamant och inte lika fritt fram att kliva ut ur som idag. Reinfeldt var statsminister och alla som inte var för fri invandring var nazister.
Pär Ström var då det radikalaste som fanns inom kritik mot feminism och därför blev han så hatad.
Jag tror även att hans lågmälda, lite mesiga framtoning kombinerat med ett inte alltför attraktivt utseende fick det att koka rejält hos feministerna. En beta som Pär Ström var i deras ögon ska bara sitta ner och hålla käften. I samma veva fanns den lite mer bildfagre Pelle Billing och alfan Paolo Roberto som båda yttrade samma åsikter men inte alls möttes av samma hat.
Feministerna såg dessutom att Pär Ström var svag då han öppet klagade på all skit han fick och hur dåligt han mådde av det och då gick de på ännu hårdare för att få bort honom från debatten. Och de lyckades. Så går det om man visar sig svag och viker sig för dem.
Själv har jag dock den största respekt för Pär Ström. Han var den första som på allvar lyfte kritik mot feminismen och genusvansinnet i Sverige och det var hans blogg som öppnade mina ögon hösten 2011 och blev början för mitt politiska uppvaknande.