Citat:
Ursprungligen postat av
kungarolf
Ja, det är ju i praktiken olagligt att försvara sig i Sverige. Hur många gånger har man inte läst om folk som anhållits eller häktats för att de försvarat sina hem eller familjemedlemmar. Praktexemplet är ju mannen som försvarade sitt lilla barn från inkräktaren i sitt hem som tryckte upp en pistol i ungen mun. Eller varför inte rapparen som sitter häktad efter att ha försvarat sig mot två afghanska påtända skräp som betett sig hotfullt och aggressivt. Det finns massvis med exempel.
Ja, det kan för en oinvigd låta lite som "vanligt" svenssongnäll. Men det visar främst på vikten av att staten kan upprätthålla sitt våldsmonopol. Att någon gängkriminell viker hädan ett par ggr. i veckan numera är inget större problem. Dessa är fortfarande en liten del av befolkningen och ärligt talat är det ett ytterst fåtal svenskar som bryr sig då det handlar om så pass skilda världar ur flera olika perspektiv. Det mest negativa det fört med sig är att du kan hamna i närheten av någon förm av gänguppgörelse men det jag också ganska få går runt och oroar sig.
Problemet som börjar ta fart på allvar nu är det som dryftats i ett par år på flashback nämligen att övre medelklass har blivit varse om att dessa inte kommer komma undan. När man under 80- och tidigt 90-tal ondgjorde sig över "skinnskallar" som i regel var arbetargrabbar utan förmåga att kunna uttrycka sig verbalt som reagerade på samma undanträngningseffekt nu även medelklassen börjar få smaka av.
På den tiden kallade man dessa unga män för bla. "mentala kalhyggen", lite fyndigt och visade även prov på en viss lite "intelektuell" tankeförmåga. Numera börjar det dock brännas på allvar och det är inte lika roligt längre. Problemet är bara att man fortfarande är för "fin" för att rösta på t.ex. SD och debatten måste ha ett visst mått av "intellektualitet".
Samtidigt så märker man hur ställningskriget börjar ta fart. Se bara på Åkessons citerande av Moberg, t.om. en simpel näthatare som jag kände vissa delar men trots att även Åkesson klargjorde ursprunget så blev det ett kort men intensivt ramaskri. Så reagerar bara en allt mindre skara som känner sig alltmer pressade.
Glöm inte av att Åkesson har levt större delen av sitt vuxna liv i en pressad miljö. Det var först när dom kom in i riksdagen 2010 som dom mer alllvarliga attackerna upphörde vilket jag tror ganska många har glömt av idag. Om man tror att det inte har påverkat han i oerhört stor omfattning och idag känner en viss skadeglädje över att kunna få ge tillbaka bakom ett städat och lugnt intryck så är man oerhört naiv.
Nu drev jag iväg lite där. Får skyllda på den sena timmen. Men som sagt, hela statens existens går ut på att vara just en auktoritet som sagt. Om viss del missköter sig som aldrig kommer bli nettogivare är mindre egalt, det är när den genomsnittliga svenssonen börjar tröttna som man blir orolig på allvar.
Tänk då hur det kommer se ut i framtiden. Tänk att ha en pappa som är åklagare och har åtalat svenskar för t.ex. hets mot folkgrupp efter facebook-inlägg och liknande. Dessa individer kommer bli en paria.
