Ni vuxna som bor hos föräldrarna fortfarande se hit!

Jag anser inte att det är fel att bo hemma per se. Om man arbetar, betalar för sig och hjälper till med vardagssysslor så funkar det egentligen oavsett ålder.

Dessutom så ser jag det som det kanske mest naturliga. Kärnfamiljen är grundbulten i varje sunt samhälle och generationsboende är något vi haft ända fram till relativt nyligen. Det är först de senaste 100 åren, i samband med individualismens framväxt, som det blivit något man höjer på ögonbrynen åt.

Med detta sagt så handlar det om hur man bor hemma. Att i fyrtioårsåldern sitta hemma och spela tv-spel, äta ostbågar och klia sig under mjukisarna är naturligtvis inte godkänt.

Jag tror att vissa föredrar föräldrahemmets lugna vrå beror på att det helt enkelt inte finns plats i det svenska samhället för alla. Människor som bedöms vara defekta stängs ute. Samtidigt hetsas det mot de utestängda för att de ska ändra på sig. De sägs vara lata, omogna, bokstavsdiagnosticerade, osv. De ska medicineras, utförsäkras, motiveras och hjälpas till att i sin person och leverne manifestera de av samhället önskade kvalitéerna av anpasslighet, ödmjukhet, konformism, osv. Men alla är inte stöpta i samma form eftersom evolution givit oss olika styrkor och svagheter och därför är samhällets ansträngningar med de "defekta" inte så framgångsrika. Jag tycker mig se en trend att de defekta och utestängda blir fler iom att kraven höjs i samhället, att det blir svårare att leva helt enkelt. Arbetsmarknaden blir sämre med fler som konkurrerar om jobben och bemanning istället för fasta anställningar. Bostadsmarknaden har blivit sämre p.g.a. befolkningsökning, utförsäljning och vinstkrav i allmännyttan, bristande nybyggande för att upprätthålla en hög efterfrågan, osv. Jag tror också kraven höjts för att passa in och bedömas som en fullvärdig medlem av samhället på ett kulturellt plan. Detta kan man nog tacka media för som påverkar människor till att hata sig själva (och varandra) för att kunna erbjuda produkter som lösningar.


Intressant att du vänder dig specifikt mot män som bor hemma. Vuxna kvinnor som bor hemma ska tydligen inte misstänkliggöras som potentiella psykopater?

Det här är faktiskt inte riktigt sant. Åtminstone från medeltiden och framåt har vi haft mönstret att man sätter eget bo senast när man gifter sig, och den genomsnittliga bondgården har bebotts av en kärnfamilj, ev med något tjänstefolk. I den mån en föräldrageneration blivit kvar på samma gård har de normalt fått ett "undantag", ett eget, separat hushåll och oftast har det dessutom skrivits kontrakt på exakt vilken försörjning de ska ha utav gården innan de gått med på att släppa över den till barnen.

Oftast har ungdomar inte ens bott hemma efter att de blivit gamla nog att jobba som vuxna, omkring konfirmationsåldern. Det har varit vanligare att de tagit tjänst i en annan gård, det har sett som en del av utvecklingen mot vuxenlivet att LÄMNA föräldrahemmet och jobba någon annanstans några år innan man gift sig och satt eget bo.

Det är väl finemang att avvikare bor hemma om alla parter är nöjda med det. Men det är inte okej när föräldrarna varit tydliga med att de INTE vill ha sitt vuxna barn kvar hemma och det vuxna barnet skiter i vad de vill och bor kvar ändå.

Jag tycker inte att lagstiftningen ska skilja sig mellan män och kvinnor, så har man problem med en vuxen dotter som vägrar flytta så ska man absolut ha rätt till samma hjälp. Men jag har aldrig hört talas om en vuxen dotter som bor hemma utan att hjälpa till eller betala trots att föräldrarna varit tydliga med att de vill ha ut henne. Däremot har jag hört talas om mängder med fall av män som beter sig så, inklusive trådstarten. Sen fanns det även en annan anledning till att jag skrev att gamla föräldrar kan vara rädda för en vuxen son. En vuxen man är betydligt starkare än en vuxen kvinna, och män är överlag mer aggressiva än kvinnor. Föräldrarnas förfall mot skröplighet ska väl generellt ha gått längre innan de är direkt rädda för sin dotter, än vad det behöver ha gjort för att de ska vara rädda för sin son.

Jag bor själv så inget kort jag drar

Däremot har jag vänners barn som sitter i den situationen så jag vet vad jag talar om, har även undersökt saken lite självt.

Så ligger det till just nu

Ses senare, vänstertomte