Fem skånska syskon hölls isolerade från omvärlden

När skulle det ha skett? För vanvårdade hästar som avlivas pga vanskötsel är alltid uppseendeväckande.

Vintern 2010 enligt media så ryckte LS ut till fastighet där familjen hade 3 hästar och ett antal katter, hästarna stod utan mat och vatten och fastigheten verkade obebodd. Hästarna avlivades efter utredning vilket bör innebära att kvinnan och mannen antingen inte gick att kontakta eller vägrade åtgärda bristerna i sin djurhållning.

Tack för infon!

Antar att Bukefalos inte nappade på det då.

Yngsta barnet bedöms som ha störst chans till ett normalt liv just pga åldern. Tror inte jag läst nånstans att han var minst skadad. Men kan ju ha fel där.
Enligt tidningarna funkar det bra med familjehemsföräldrarna. Och blir det så att föräldrarna skall bygga upp ett sorts umgänge med barnen så krävs det samarbete från föräldrarnas håll. Och högst sannolikt blir det också övervakade besök.

Det är inte så det fungerar. Enligt skollagen 24 kap. 23 § kan kommunen bevilja befrielse från skolplikten om det finns synnerliga skäl. Tillståndet att lösa utbildningen utanför skolplikten ska förnyas varje år. Det har kommunen gjort i det här fallet.

Exakt vad föräldrarna har skrivit i sina ansökningar om skolpliktsbefrielse vet vi inte. Men vi kan notera att socialtjänsten i sina LVU-ansökningar inte har hävdat att de har ljugit (däremot har de hävdat att barnen inte har nått upp till kunskapskraven, dvs att föräldrarnas hemskolning har varit undermålig) samtidigt som föräldrarna hävdar att de följt alla instruktioner och direktiv de har fått från kommunen. Om man får spekulera lite så verkar det troligt att föräldrarna har hittat några vinnande formuleringar från sina tidiga år när de faktiskt var ute och reste stora delar av året som de sedan har återanvänt under fortsatta år när de blivit mer stationära. Utbildningsnämnden har inte orkat engagera sig och har bara viftat igenom det hela. Ingendera parten framstår som särskilt hedervärd, men om man ska fördela skuld känns det som om kommunen är mer skyldig än föräldrarna, det är trots allt kommunen som är den godkännande instansen och de har (enligt skollagen 24 kap. 24 §) ett ansvar att följa upp att barnens hemskolning fungerar, något de uppenbart inte har gjort i det här fallet.


Tyvärr är det ofta så att kontaktbegränsningar kommer till för att barnen vill hem till föräldrarna. Det här fallet verkar definitivt falla in i den kategorin. Socialtjänsten bryter då kontakten mellan barn och föräldrar för att göra framförallt barnen mer beroende av socialtjänsten för att på det viset underlätta "vården". Eftersom varken barn eller föräldrar tycks ha accepterat omhändertagandet i det här fallet kan det nog dröja rätt länge innan några återföreningar kommer till stånd. Som generell regel kan man säga att bara föräldrar som lagt sig platt för socialtjänsten har några chanser att träffa sina barn igen.


De uppgifterna kommer från socialtjänsten och socialtjänsten hävdar alltid att barnen utvecklas bra i fosterhemmet.

Det finns en svensk studie från 90-talet som detaljstuderade ett litet antal omhändertagna barn för att se hur de utvecklades intellektuellt, akademiskt och emotionellt där man kom fram till att 80% av barnen utvecklades sämre än sina jämnåriga. Om man tror mycket på fostervård kan man givetvis bortförklara det med att de var traumatiserade av all vanvård de tidigare fått. Men det intressanta med den studien är att man även frågade barnens socialsekreterare hur de bedömde barnens utveckling och 80% av socialsekreterarna menade att barnen utvecklades bra. Trots att bara 20% av barnen utvecklades normalt/bra så trodde 80% av socialsekreterarna att barnen utvecklades bra. Det är egentligen inte konstigt. Om man är allsmäktig gud för en annan människa, vilket socialsekreterare i allt väsentligt är för omhändertagna barn, så blir det lätt att fokuserar på det positiva man har åsamkat den andra människan snarare än det negativa. Om ens uppgift är att göra livet bättre för barn så blir det lätt att man bara ser det som blivit bättre och ignorerar det som blivit sämre. Man dövar sig eget samvete skulle man kunna säga.

Men för att återkomma till poängen så är trovärdigheten i socialtjänstens påståenden om hur barnen har det i fostervården av ganska tveksamt värde.

Ett barn vill hem, det barn som begränsats i sina kontakter med syskonen eftersom det tagit över kontroll av sina syskons toalettvanor de övriga barnen frågar inte ens efter sina föräldrar och tycker att det är fullt tillräckligt med de korta telefonsamtalen varannan vecka förutom ett barn som vill ha längre tid för att kunna få information om sina vänner hundarna och katterna..

Det går inte att diskutera med stilicho då hen "vet allt". Så glöm det. Du har helt rätt. Barn vill hem, de har inte någon som helst erfarenhet om något annat än det de växt upp med. Ett barn frågade dock: "varför har vi inte fått gå i skolan?". Det säger mycket. Personligen tycker jag inte föräldrarna skall ha någon fysisk kontakt med barnen alls. Det är otroligt lätt att manipulera dom. Stackars ungar.

Det är lite märkligt att ni vägrar kontemplera alternativet att socialtjänsten överdriver eller inte berättar allt. Särskilt som jag berättat och förklarat att överdrifter och utelämnanden inte bara är vad socialtjänsten brukar syssla med utan även att systemet är indirekt utformat för att det ska vara så.

Ingen vet vad de tre yngre barnen tycker och tänker eftersom de enligt lagen inte har rätt till en egen åsikt. Att socialtjänsten har fångat upp de mest graverande uttalanden som de tre barnen har klämt ur sig under flera månaders tid säger inte särskilt mycket. Om något talar det till föräldrarnas fördel att socialtjänsten inte lyckats hitta bättre uttalanden än så. För lagen säger bara att man inte behöver lyssna på barnens åsikt. Socialtjänsten får gärna lägga fram barnens åsikt om de tror att de stärker deras sak. Har de inte starkare argument än vi fått se i domstolsprotokollen så har de inte särskilt mycket.


Det finns en väldigt intressant övergripande diskussion bakom det här fallet. Var går gränsen mellan samhällets intressen och familjens intressen?

Liberaler hävdar att individer och familjer har stor frihet att själva utforma sin tillvaro. Socialister hävdar att samhället har en plikt att forma individerna till produktiva ("normala") samhällsmedborgare. Här finns en uppenbar konflikt vid alla de situationer då familjen väljer att inte leva sitt liv på ett tillräckligt samhällsnormativt sätt.

Notera att jag här pratar om familj i bemärkelsen både föräldrar och barn. Finns det en konflikt mellan föräldrar och barn blir frågeställningen annorlunda även för en liberal. Svensk socialtjänst, och många skribenter i den här tråden, försöker ducka den principiella frågan genom att hävda att det finns en konflikt mellan föräldrar och barn, även när varken föräldrar eller barn anser det. Vad de gör då är att utsträcka samhällsnormen till alla individer och förvägra dem en egen åsikt. Drar man resonemanget längre så menar man att alla barn ska vara identiska och att alla olikheter eller personliga åsikter är att betrakta som patologiska anomalier, hjärntvätt från föräldrar som inte förstått att de inte uppfostrar sina egna barn utan samhällets.

Ska man applicera ovanstående resonemang på det här fallet så kan man säga att föräldrarna är nöjda, barnet är nöjt men samhället är inte nöjt. Och i enlighet med nuvarande lagstiftning trumfar samhällets intressen de två andras och därför omhändertas barnet för att göras mer samhällsorienterat ("hjärntvättas"). Socialister som prioriterar samhällets intressen framför individens har givetvis ingenting emot den principen. Liberaler är antagligen mer skeptiska.

Vad du glömmer bort i din långa textvägg är barnens rätt till skolgång. Du glömmer bort barnens rätt till att ta del av det svenska samhället. Barnens rätt till näringsriktig mat och att få röra på sig inte att förglömma. Detta har barnen förvägrats av föräldrarna. Jag är tacksam att du inte satt som beslutsfattare i detta ärende.

Liknande fall fick betala över 900 000 kr !
https://www.klimatbalans.org/post/sk...dens-överklass

Helt rätt. Den andra delen, ang Greta Thunberg, så går hon i gymnasiet så vitt jag vet. Och det är frivilligt. Hur det gick i 9:an är det kanske som artikeln avser.

Vi har skolplikt i Sverige. Det kommer vi inte ifrån. Upp till 9:an skall alla barn gå i skolan. Sen finns det alltid elever som vantrivs i skolan, och föräldrar som anser svensk skola är skit. Man kan inte göra alla nöjda. Men att isolera barn från omvärlden, som dessa Ystads-föräldrar gjorde, är inte ok nånstans. De har brustit fullständigt i sin roll att fostra barnen så de blir självständiga vuxna. Vilket är varje förälders plikt.

De isolerade Ystadsbarnen - P3 Nyheter Dokumentär

https://sverigesradio.se/sida/avsnit...programid=1646