Citat:
Nej jag försöker förstå hur en religös människa med stark övertygelse kan tänkas tänka och resonera. Utgick från något jag tidigare läste ikväll om hur någon upplevt det hon skrivit. Jag förstod inte riktigt och har grubblat på vad den postaren kan menat. Minns inte vem det var som skrev det. Men så är det alla fall. Jag är inte medlem i någon kyrka, inte ens svenska kyrkan. Så jag har svårt med just detta och min avsikt var enbart att få veta om jag fattat nånting rätt av detta
MH verkar ha haft perioder i sitt liv som milt sagt inte varit så muntra. Hon tog väl skilsmässan från UW hårt och någonstans där var hon också sjuk i cancer. Jag är inte säker på att hennes sätt att resonera är specifikt religiöst utan mer allmänmänskligt, hon tycker synd om sig själv, upplever sig orättvist övergiven. Sedan har väl kristendomen likt andra religioner sina mytbildningar som syftar till att typ inspirera eller vägleda, särskilt i svåra stunder. Det är så jag tolkar hennes referens till Ruts bok. Ett sätt för henne själv att försöka förankra sig i vad som är viktigt i tillvaron när hennes livssituation är något utsatt? Jag uppfattar inte att MH liksom skulle tro att hon är Rut. Det är inte mycket annorlunda än att exempelvis Sara Danius har skapat sig en fiktiv "rolemodel" där hon ibland frågar sig "Hur skulle X gjort i ett sådant här läge" (jag är dålig på namn och minns inte vad Sara Danius kallade sin fiktiva figur). Det är nog inte särskilt "knäppt", att försöka se sina problem som vore de för en annan person när man försöker lösa dem.
