Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

I tråden har ju agendan varit att fria Hanna från skuld och upprätta hennes heder.
Kryddat med rättshaverism och konspirationer.


Det kan man helt kan bortse ifrån:
Förundersökningen påvisar bådas skuld varav inledande mening i avskedsbrevet behöver inte ens funderas kring.

Förundersökningen gäller mord på två helt oskyldiga stackars barn och Hanna vill dö.
Vill man mörda sina barn vill man garanterat inte överleva heller.
Det är gemensamt familicide och inte att en av barnmördarna ska frias.

Sen är det ett uttalande att båda har kunnat agera trots stor mängd läkemedel i kroppen. Det lär stå i relation till skuldfrågan och det handlar om mordutredning på två barn.

Med tanke på att mordmetoderna skiljer sig så kan jag inte tro annat än att Hanna har varit lika aktiv som Oskar gällande att döda barnen.
Det är kvävning och strypning (som Höglund förvanskat i rubricering på bloggen).
Hennes beteende innan morden (jämfört med Oskars) säger mig att hon är betydligt mer drivande än vad konspiratörerna i tråden vill ge sken av.

Gällande boken som troligen är som en copy cat från tråden i brist på annat:
Det är väl den där stora scoopfaktorn som kräver ett annat resultat än Fu:s. Annars uteblir ju skandalerna som är mörklagda.
Det jobbas frentetiskt men det misslyckas uppenbart. Mer pinsamt än moget med andra ord.

Jag tror nog att det kommer invävt i samband med suicidala ångestattacker. Gråt, förtvivlan, ord om att inte orka mer. Finns inte en chans att två kommer på nåt sånt samtidigt. Nåt sedvanligt samtal kan jag aldrigt tro det rör sig om - fortsättningen ett ältande.
Jag tror nog man ska depression i åtanke för att inse hur ett suicidalt resonemang går till.

Klart han var i djup kris. Likt Hanna. Uppenbart suicidala.

Det finns bilder långt efter missans dramatiska cancerspekulationer, viktnedgång och svart under ögonen - och nej. Han ser inte överhuvudtaget ut som missan säger.

Vi vet hur olika kollegor och chef beskrivit honom så du kommer absolut ingen vägen med dina konspirationer om nåt uteslutande.

På tal om det du skrev dvs "massor av samtal" - fast ur en helt annan vinkel.

Pianotanten ringde Hannas mor. För att beklaga sorgen:
Hon har aldrig varken sett eller talat med henne innan.

Hon beklagar inte bara sorgen - hon fikar efter om hon tror att Hanna är oskyldig.
Hon är tydligen så gränslös att hon även frågar om Hannas cancer:
"När jag talade med Ann Charlotte Anevski så ställde jag den frågan också. Om Hanna hade bröstcancer ? Svaret ljöd; det framkom inte.
Men jag tror inte på det svaret. Jag tror hon tyckte att hon redan hade sagt mycket. Hannas mamma nekade det också."

Höglund å sina vägnar är ute och fiskar efter scoop. Anhöriga undanhåller nåt enligt konspiratoriska Höglund:
"Jag tror att det finns (..) något fördolt som kanske polisen och de anhöriga känner till men som inte får komma ut."

missan! Har du blivit ombedd av Höglund att kontakta Hannas mor?

Det är väl ganska meningslöst att försöka sig på någon jämförelse om vem som mådde sämst, det kan till och med ha varierat fram och tillbaka under årens lopp. Det måste så klart ha funnits en grundläggande latens för att gå till en sådan ytterlighet som man till slut gjorde. En eller båda av föräldrarna måste ha haft någon svaghet i sitt överjag som släppte jagets normala hämningar. Det bör ha påverkat livet i större utsträckning än bara det sista halvåret.

Att vara suicidal räcker inte för att ta steget till utvidgat självmord, det måste också finnas något som gör att man kliver över det tabu som gärningen kräver, något mer än depression eller aggressivitet krävs för att planera att döda sina barn i flera månader och sedan genomföra det man planerat under en tidsperiod av några dagar.

Den tanken är så långt ifrån normal att många ryggar och försöker hitta enklare förklaringsmodeller. Tråden är full av detta och det är egentligen ganska mänskligt och friskt. Man måste vara lite felskruvad för att verkligen ens försöka tränga in i den tanke- och känslovärld som föräldrarna måste ha befunnit sig i. Det är som att gå in i spegelhuset och se spegelbilder av sig själv förvridna till oigenkännlighet. Det kan vara obehagligt om man inte är trygg i sin självuppfattning.

Diskuterar inte ens vem som var mer illa däran - jag skriver att Hanna mer troligt är den som faller först och väcker frågan.

Sen står det att samtalen som ältas från höst ska nog kunna ses i det depressivas aspekt såsom vid suicidalt ältande.
De ÄR nämligen suicidala bägge två enligt brev.

Varken utmattade föräldrar, deprimerade eller suicidala dödar sina barn:
Men det är trolig grund gällande föräldrarna i Bjärred.

SEN kommer däremot det som skiljer sig markant:
Allierandet som påminner om en självmordspakt. Vilket man kan se vid gemensamt familicide.
Finns internationella exempel i tråden där man och hustru gaddat ihop sig och beslutat sig för att döda sina barn.

Totalt urspårat. Du vet ju ingenting om det. Varför inte ens försöka utgå från något som finns?

Men hur kan du veta allt detta? Du vet inte mer än någon annan här. Du har dina teorier och andra här har sina, men ingenting säger att just dina teorier ens är i närheten av vad som verkligen hände i bjärredfamiljen och familjens sista tid i livet. Du spekulerar precis som alla andra. Försök fatta att du inte har nån slags förhandsrätt på vad som är sant eller falskt. Du är inte heller intresserad av att pröva andras teorier - du bara boxar hej vilt.

*Puh*

Finns uttalat i media vilket är vad jag utgår från. Hanna är mer sluten och tidigare tråduppgifter om att prata om barnen (bl.a Tjoa-Moa som det refererats till x flera) har således förändrats när de blev sjuka:

"När det gäller döttrarnas sjukdom är hon dock mer sluten gentemot kollegorna jämfört med sin make."

Fortsättningsvis är det troligen att chefen såg varningstecken då denna inte vill uttala sig med hänsyn till hennes anhöriga.
Att ingen oavsett hade kunnat varna för gemensamt familicide är givet.

Så ja - jag tror att Hanna var den som väcker frågan snarare än Oskar.
Det var en förklaring och lycka till med dina fortsatta monloger.

Kommer du lyckas skriva ett on topic utan en massa svammel om person eller att du framstår som ett offer tror du?

Jag utgår från nåt konkret sagt i media och inte fria konspirationer som i grunden handlar om att det är nåt dolt i Bjärred eller att fria Hanna.

1. Att hon är suicidal framkommer av brev.
2. Att suicidala stegen finns som jämförelse härrör till vetenskap.
3. Att hon inte pratar om de sjuka barnen finns i media.
4. Att O uppvisar tecken på ambivalens finns i media och via andra uppgifter.
5. Att hennes chef undviker att beskriva varningstecken finns i media.

[Min fetning] Enligt en nyligen genomförd patientenkät hade (enl. UR-Samtiden och SE, vice ordf. i RME) 929 som led av ME/CFS, från sin symptomdebut fått vänta i genomsnitt 7 år på att få en av läkare fastställd diagnos; för mer än hälften hade det tagit mer än 7 år. - Hur som helst så verkar det också gå att leta upp vissa gräddfiler. - Dock måste man kunna förutsätta tre saker:

1. Föräldrarna var angelägna om en korrekt diagnos (vilket innebär ett stort antal provtagningar och överväganden).
2. Föräldrarna var inlästa på ME/CFS; bekanta med symptomen genom sin äldsta dotter; hade fortlöpande hållit sig underrättade om den senaste forskningen.- Genom att HB 31 mars 2016 via ordf. i RME: ML, lagts till på medlemslistan för fb:s slutna grupp (i vilken man bl.a. ger varandra råd betr. div. diffusa och svårdiagnostiserade sjukdomstillstånd) hade hon kommit i kontakt med andra ME-drabbade familjer. - HB hade också på fb uttryckt sitt gillande av G-kliniken.
3. Föräldrarna önskade att döttrarna trots sjukdom skulle få en gedigen utbildning (äv. verifierat av skolan).

Frågan är väl om Hanna verkligen var mer förtegen om familjelivet, eller om det är hennes före detta arbetskamrater och chef som är tystlåtna. Hanna kan ju mycket väl ha anförtrott sig åt de kollegor som hon stod närmast - men dessa personer kan ha valt att inte föra någonting vidare.

Kanske anser man på Hannas arbetsplats att Oskar chef och arbetskamrater varit litet väl frispråkiga...och på Hannas arbetsplats har man valt ett annat förhållningssätt: man tiger som muren. Av lojalitet mot de döda och deras anhöriga, kanske.

Jag vet givetvis inte om det var på detta vis, men det är väl fullt tänkbart. Att ingen berättar någonting om Hanna, är ju inte samma sak som att det inte finns någonting att berätta. Men man låter bli... Det är väl troligt att man skulle kunna säga även om Hanna att "det fanns en sorg i hennes ögon" och att hon brukade prata om hur jobbigt det var där hemma med två sjuka barn...