Ledare i ETC, Jenny Bengtsson vill reglera porr

Ja det är mycket möjligt. Det finns ju dansställen/nattklubbar som riktar sig till 35+.
Varit där två gånger i mitt liv, men vissa minnen av röda heltäckningsmattor..svarta paneler, kristallkronor i taket, kareokebarer ploppar upp.
Och folket där...herregud. Påtal om äldre kvinnor och desperata män(och desperata kvinnor för den delen).
På ett sätt är det ganska härligt att se dock. De bryr sig inte hur de framstår. De är bara där, just då, med en drink i handen och några för mycket innanför västen, och har det jävligt najs.
Iallafall å döma av hur det ser ut.

Hmm, har bara sett in på sådana ställen från långt håll, med ren fasa i hela kroppen. Borde ha empati för ålderdomens desperata sökande efter det som aldrig kan upplevas igen, men får istället någonslags äckelkänsla.

Är medveten om att jag inte borde känna så, men det gör jag.

Det fanns ett ställe i Malmö som hette Amiralen tror jag... undrar om det finns kvar.

Kasedans eller hasedans kallas det i Malmö. Man håller om varandra och hasar omkring någorlunda i takt med musiken. Oftast dansband då.

Jo, det finns en charm med dessa ställen... så långt från den akademiska medelklassens normer och fåfängor.

Det är din egen rädsla för åldrande, ensamhet och döden som spökar...

Renässansvalpen skjuter från höften. Inbillar du dig att krutet är torrt och viljan sur vid 35?
Själv skulle jag hellre åse ett dansbandsknull än när intelligentian försöker släppa loss. Men det där med knullandet är ju besvärligt för dig. "Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii, en plaskvåt fiiiiittaaaa!"

Nej man kan vara oattraktiv, fet och 50 plus som kvinna och dra hem en berusad 25-årig hunk för lite ompa. Men dessa kvinnor åtnjuter inte maktberusningen en ung attraktiv kvinna får av nyktra män i alla åldrar, när män följer minsta kroppsrörelse. Inte sällan är det väl dessa attraktiva unga kvinnor som blir bittrast feminister efter 40, om dem inte landat en lycklig relation vill säga.

Benke och grabbarna på bygget visslar åt allt som rör sig. Och mer därtill.

Jo, det kanske är så, men ibland tycks det som om svenskar glömt bort konsten att bli gammal. Dansbandsmusik alltså...

För att ta snäppet värre exempel; ibland ser man gamla gubbar och tanter med thailändskor och gambianer, jag förundras över hur vilsna människor blir som gamla när de inte har någon kontext (familj, levande kultur, etc), allt blir till ett desperat sökande för individen att känna sig levande några år till.

Just att desperat försöka hålla fast vid ungdomen gör ålderdommen så mycket mer tragisk, men i övrigt så är nästan allt som kommer med moderniteten dekadent och intetsägande (i högsta grad mötesplatser för ungdomar).

Jag har varit på Irland på ett liknande ställe 20 år sedan och det var samma musik... country... ursprunget är keltiskt. Jag älskar den Irländska traditionen och kan ha svårt att erkänna att svensk dansbandsmusik rimligen stammar ur den traditionen.

"It´s a good day to die". Från filmen Little big man... en gammal indian sa såoch gick till andarnas plats för att dö (förlåt native american heter det) Den där stoiska visdomen och styrkan är sällsynt, livet ser inte ut så.

Livet ser inte ut så.

Livet ser ut som på dansbandshaken.

Jo, jag hör dig. Irländsk folksång är nära anknyten till något urgammalt och får därmed en helt annan värdighet. Sedan umgås gamla och unga tillsammans i barer, osv. vilket skapar en kontinuerlig känsla av livets flod. Det är vackert att se.

Historieberättande fyllon, skratt och en äkta barkultur som gått från äldre till yngre sedan urminnestider. Sånger alla är med på och sjunger med.

Men vi behöver bara fokusera på sången, kolla vad härligt: https://www.youtube.com/watch?v=xBRo-LORA8I


Och gemensamt upplevda trauman som än idag är ihågkommen: https://www.youtube.com/watch?v=_8E2QuWZhfE

Får mig att längta att besöka en irländsk bar i Dublin igen (var över 10 år sedan).

Jämför med detta: https://www.youtube.com/watch?v=KGgpBg49B1g

Nej...nej...nej.

Visst ser livet inte ut som den där stoiske indianen säger, men man kan drömma en hel del, och livet härmar så gott som det går drömmen. Irländska sångerna har lite av den där kryddan, lite av smärtan och sorgen som krävs för att förmedla något äkta.

Svenska dansbandsmusiken tycks vilja få lyssnaren att glömma med en 100% falsk livsglädje och barnslig tramsig nivå på texten. Som om någon i dansgolvet verkligen kan glömma precis vart de befinner sig i livet (gör inte något hur mycket de har druckit).

Tycker mest det verkar vara män som är bittra över sex och relationer faktiskt.

Bengtsson tar sig an samhällets största problem - hemmarunkarna - public enemy no. 1! 💪

Tja, du har väl aldrig varit man och upplevt deras förutsättningar?

*Check your privilege!*

En kvinna ligger när hon vill, en man ligger när han får.
Köpa tjänsten som man gjort över hela världen i tusentals åt är olagligt.
För att "feminazi" ska fortsätta äga kontrollen och allt som inte behagar dem är våldtäkt.

Säg metoo.