"Förvisso finns det varningssignaler redan innan den bryter ut, men det är inte alltid omgivningen kan tolka dessa."
Ja.. förvisso finns det så. Det finns varningssignaler och de ter sig rakt inte adekvata.
Däremot är de till vänner som känner dem och bevittnar testamente om att de då är vid sina sinnens fulla bruk.
Man får nästan intrycket att H var tyst, timid och tillgiven och helt oförmögen att ens strypa en myra på grund av sin storlek, ännu mindre barnen som bevisligen var väldigt stora för sin ålder. Mycket större och starkare än sin mamma. Det bevisar också att det måste vara den narcissistiske Bjärredsstryparen O som är ensam gärningsman. H var ju kvinna och då stryper man bara små bebisar, stora flickor är för starka.
Självklart skulle Hanna ALDRIG kunnat ha strypt nästan vuxna barn. Det är omöjligt ur muskelstyrkesynpunkt. Hon kan heller inte ha planerat att Oskar skulle göra det. Det är omöjligt ur psykologisk och statistisk synpunkt
"Förvisso finns det varningssignaler redan innan den bryter ut, men det är inte alltid omgivningen kan tolka dessa."
Ja.. förvisso finns det så. Det finns varningssignaler och de ter sig rakt inte adekvata.
Däremot är de till vänner som känner dem och bevittnar testamente om att de då är vid sina sinnens fulla bruk.
Och att två skall vara i en samtidig långvarig psykos, eller akut psykos, känns osannolikt.
Och att två skall vara i en samtidig långvarig psykos, eller akut psykos, känns osannolikt.
Inte ett dugg sannolikt. Däremot kan två personer vara depressiva och spela rollspel - såsom de tydligen varit duktiga på och grundlurat hela församlingen.
Men skeva kognitivt.
Det är ju svårt att sy ihop uppgifterna om "samförstånd" och "planering" med att alla är offer, utom Oskar. Att barnen är offer är självklart, men att frikoppla Hanna förefaller vara vågat, givet vad utredningen framfört.
Man kan aldrig någonsin juridiskt samtycka till mord på sig själv. Det begås alltid därvidlag ett brott med en förövare och ett offer för dödligt våld.
Självklart skulle Hanna ALDRIG kunnat ha strypt nästan vuxna barn. Det är omöjligt ur muskelstyrkesynpunkt. Hon kan heller inte ha planerat att Oskar skulle göra det. Det är omöjligt ur psykologisk och statistisk synpunkt
Hon kanske tappar greppet av ren reflex..
Kvinnor kan annars kväva barn med kuddar?
Inte ett dugg. Däremot kan två personer vara depressiva och spela rollspel - såsom de tydligen varit duktiga på och grundlurat hela församlingen.
Men skeva kognitivt.
Depression tror jag inte heller på. Däremot tog de på masken rejält. Inte en jävel såg igenom den. De lämnade sorgen hemma. Fast O sipprade lite - "man såg sorgen i hans ögon". Jag tror att det inte är så svårt att lura sin omgivning när det gäller en sån här sak. Ingen tror att något sånt här kan hända. Det finns inte på kartan. De hade två sjuka barn. Föräldrar vårdar - de dödar inte de sjuka barnen. Och känner man en människa som empatisk och trevlig - eller tror sig känna - så är det nog ganska omöjligt att ens misstänka att det skulle gå så här. Detta var något som dessa två ansåg vara en vettig lösning.
Depression tror jag inte heller på. Däremot tog de på masken rejält. Inte en jävel såg igenom den. De lämnade sorgen hemma. Fast O sipprade lite - "man såg sorgen i hans ögon". Jag tror att det inte är så svårt att lura sin omgivning när det gäller en sån här sak. Ingen tror att något sånt här kan hända. Det finns inte på kartan. De hade två sjuka barn. Föräldrar vårdar - de dödar inte de sjuka barnen. Och känner man en människa som empatisk och trevlig - eller tror sig känna - så är det nog ganska omöjligt att ens misstänka att det skulle gå så här. Detta var något som dessa två ansåg vara en vettig lösning.
Att det förekommer psykisk ohälsa behöver man knappast fundera på och att depression är vanligast förekommande vid mercy killing/murder-suicide likaså. Sen kommer psykosen.
Att nån skulle göra nåt som i Bjärred utan att ha psykisk ohälsa finns inte på kartan. Dvs obehandlad sådan.
Den här forskningen är intressant i sammanhanget:
Citat:
In altruistic filicide, the parent (usually the mother) perceives the killing as being in the child's best interests (Resnick, 1969; Steel, 1978) .
`Primary' altruistic killings are what have been termed `mercy killings', in which there is a real degree of suffering in the victim (for example disability or disease) and an absence of secondary gain for the parent (Scott, 1973).
The much more common `secondary' altruistic killings involve no real degree of suffering in the child, and typically occur in the context of depression in the parent (virtually always the mother) . These women expressed acute feelings of failure to measure up to society's standards of `good' mothers or wives, such as one woman who regarded herself as a bad mother and wife, worried that the child was abnormal in some way, and felt that she did everything but it was never enough." https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/car.189
"Those that commit ‘mercy’ or ‘altruistic’ killings; their motive being to stop or prevent the child’s real or imagined suffering."
As Harder has pointed out, in killing a child the motive of the parent may be unrelated to any
altruistic goals. The act of filicide, may simply be a reflection of what the parent perceives as best for themselves."
"there is a belief and commitment to the myth that women are always ‘loving mothers’ even during murder (Porter & Gavin, 2010)."
"The typology of extended suicide advanced by Bourget and Bradford (1990) is relevant to the conceptualisation in this study and consistent with the filicide-suicide motive delineated by Collins, et al., (2001).
In such filicide-suicide cases, parents have been found to feel depressed and hopeless and to see suicide as their only option. Under such conditions the parent is thought to worry about the impact of their suicide upon their surviving child(ren)."
"Mugavin describes a loss of hope and a surrender to despair as significant psychological processes that precipitate the filicide. A number of studies of maternal filicide have identified the presence of depression as a significant risk factor for mothers who kill their children (Resnick, 1969; Haapasalo & Petäjä, 1999; Lewis & Bunce, 2003; Hatters Friedman, et al., 2005a; Flynn, et al., 2013)."
"Mothers’ decisions to commit filicide were modulated by simultaneous beliefs about both Saving and Uniting with their child."
All of the mothers in the present study described suicidal feelings prior to committing filicide. The grounded theorising of Resolving Disintegrating Security suggests that the presence of social, economic, relational and psychological factors, including hopelessness and depression are relevant to the development of maternal filicide."
"The present study however, found that filicide mothers engaged in a degree of planning in the context of an extremely low mood, sense of hopelessness and suicidality.
Although none of the mothers in this study reported any contact with mental health professionals, the findings suggest that there may be a small window of opportunity to detect at-risk mothers. Hatters Friedman et al., (2005c) in their study of filicide-suicide parents recommend that those who are depressed and suicidal should be directly questioned about their thoughts regarding the fate of their child in the event of parental suicide. The identification of at-risk mothers is not without its problems, as filicide mothers in this study appeared suspicious and fearful of others and preoccupied with fears of being separated from their children."
the usual indicators of child neglect or mistreatment such as low weight, social withdrawal or signs of bruising and fearfulness (Reder, Duncan, & Lucey, 2003) could be absent in children of filicide mothers with mental illness.
Instead, in order to increase the opportunities to detect at risk mothers, professionals could focus their assessments on the degree of hopelessness, depression and suicidality in mothers. In addition the study findings could be useful to clinicians and other professionals in highlighting that heightened concerns and irrational fears expressed by mothers should be further assessed."
In addition clinicians need to be aware that the presence of multiple stressors, relationship losses and the fear of separation from their child would also be indications that a closer assessment of risk of filicide would be warranted."
"(..) positive attachment and high levels of care towards children do not act to exclude the risk of filicide."
En som misslyckades med självmordet:
"I didn’t consider what I was doing was wrong.
I just felt I was uniting a family that had suffered a lot…
I just felt that I have been driven to an absolutely agonising point
where I just couldn’t see my way out. (p. 27; emphasis mine)"
Man kan aldrig någonsin juridiskt samtycka till mord på sig själv. Det begås alltid därvidlag ett brott med en förövare och ett offer för dödligt våld.
Men sluta nu. Hanna var med på hela planen. Ja, juridiskt sett var det mord. Nu finns ingen att åtala. Men hela förloppet var gemensamt ansvar. I ett fall fick en kille ett års fängelse för mord på sin dödssjuka mor. Han borde fått livstid. Det finns grader på mord.
Skit nu i själva brottet. Brottslingen är död. Likaså hans medbrottsling som han faktiskt lade händerna på och dödade. Det som är viktigt är barnen. De bad inte om detta.
Man kan aldrig någonsin juridiskt samtycka till mord på sig själv. Det begås alltid därvidlag ett brott med en förövare och ett offer för dödligt våld.
Precis! Därför tre mord och tre mordoffer. Finns ingen anledning att gå på Oskars och hans anhörigas bortförklaringar och falsarier. Hanna är ett oskyldigt offer från början till slut!
Att det förekommer psykisk ohälsa behöver man knappast fundera på och att depression är vanligast förekommande vid mercy killing/murder-suicide likaså. Sen kommer psykosen.
Att nån skulle göra nåt som i Bjärred utan att ha psykisk ohälsa finns inte på kartan.
Tvärtom tror jag de var iskalla, om jag nu får säga emot dig. De var på det klara med att deras framtid inte skulle bli en räkmacka. Det klarade dom inte. Jag tror inte på nån psykisk ohälsa faktiskt. Sorg - absolut. Tycka synd om barnen - ja. Men inte psykisk ohälsa. Men vi får ju tro vad vi vill. Men jag förstår hur du tänker.
