Citat:
Ursprungligen postat av
Lonnrot
Även om det är intressant att diskutera mammarollens facetter så kanske man inte behöver ta avstamp i en påstådd skatteverksanställd med nicket artyfarty...?
Att reagera med depression på svårt sjuka näravuxna barn måste kunna ha en del dimensioner, och även om mental endimensionalitet hos föräldrarna i ”utsatt” läge säkert ”underlättar” och bidrar till problemet så känns det kanske lite grunt att gå därifrån direkt till familicid. För mig.
Alltså: ”figuren” har definitivt nåt för sig, men den borde behöva kläs in i något. Inte ens oeidipus dräper avsiktligt sin far.
I relief känns det nästan troligare då att man (eller H) agerat genom någon form av (uppfattat) förnuftsöverslag kring hur framtiden skulle te sig för dem själva och för barnen.
Jag besitter nog ingen nödv övertro kring skattejuristers och f.d. E&Y-anställdas dumskalle-kapacitet, men känns det inte mer som att de i alla fall ”definierat” problemet utifrån sitt perspektiv? Alltså: noll avkastning = dålig affär. Det kan nog ge somliga depression också, särskilt om man förstår avkastning i vidaste mening.
Det är ingen kritik, mer en extra vinkel.
Jag tror nog att man kan ta avstamp i vad denna för övrigt säger om man repeterar Tjoa-Moa i tråden.
Sensmoralen är att hon inte pratar om sjuka barn på sitt arbete - men hon månar om sjuka kollegor och har en väldig empati. Eller sympati..
Åter om Hanna som oroar sig sjuk för barnen men talar inte om dem som sjuka på jobbet - men i en fördjupad version..
Att det sen handlar om både Hanna och Oskar är givet. De är ju väldigt överens i frågan och han mår nog inte ett strå bättre än henne. De förenar sig i det sjuka och är nog väldigt dåliga rådgivare i sin allians som liknar en självmordspakt; lika deprimerade, lika skeva.
Att de spelar rollspel behöver man inte ens fundera på.
När det kommer till inlevelse så handlar det om empati och i förlängningen altruism. Att bry sig om andra. Det kan bli väldigt fel i förlängningen om man identifierar sig med andra i vad som kallas sympati.
Man går så djupt in i den andre emotionellt att man lider själv och kan knappast hjälpa på ett adekvat sätt. Man lider med den andre i så hög grad att altruismen skenar. Tanken är god men hjälpen blir fel.
En fallgrop som personer som arbetar med människor måste vara medveten om och inte agera utifrån.
En annan aspekt är pseudoaltruism.
Personen förmår inte särskilja sig själv från den andre och tolkar personens tillstånd via sin egen subjektiva tolkning. Färgade glasögon är inte av godo. Inlevelseförmågan, empatin, är hög men omsorgen kan bli skev.
Citat:
"What we value so much, the altruistic “good” side of human nature, can also have a dark side. Altruism can be the back door to hell."
"Without an understanding of all aspects of altruism — misguided activities are perpetuated, and horrific acts can result. It is vital to understand how attempts to do good can inadvertently worsen the very situation they were meant to solve, or create other problems, either anticipated or unanticipated."
https://barbaraoakley.com/wp-content/uploads/2016/12/000Chapter-1-Pathological-Altruism-Oakley-Knafo-McGrath.pdf
När det kommer till personer som inte förmår skilja sig själv från andra - hög inlevelsefaktor via identifikation - så ställer personen upp med hull och hår. Personen gör återigen ett igenkännande och tolkar in sina egna upplevelser av lidande. Hanna kunde med enkelhet förstå kollegan med cancer.
Det visar givetvis på en god egenskap.
När det kommer till mödrar - och samma förmåga som innan beskrivet - så förmår de inte skilja sig själv från sina barn. De läser av barnen och tolkar sitt eget lidande igen och ännu värre eftersom det är sitt eget barn då det inkluderar en djupare oro. Det är ångestladdat och det kan på sikt leda till depression om det pågår länge och personen är predisponerad via sin person.
Citat:
"The first is “altruism.” When severe stress, depression, mental illness or claim of mental illness is involved in a case, a mother likely will explain her motive was unselfish — the child was killed to prevent suffering.
“The woman is still trying to be a good mother but no longer knows what to do,” Resnick said."
A woman often sees the child as an extension of herself, Resnick said, and the line between a mother’s suicide and the murder of her child can be blurred."
https://www.denverpost.com/2011/05/26/parents-who-kill-their-kids-not-always-insane-expert-says/
Hon tolkar barnen via sin egen ångest, sin egen oro, sin egen depression och kan även vara självmordsbenägen - för att hon ser ingen ände på eländet och lider. När det kommer till depression så är det kognitiva satt ur system, det är inte längre ett normalt tänk, det är vantolkningar och uppförstorat - och det är riskabelt om kvinnan lider såpass mycket att hon är självmordbenägen:
Citat:
" If a woman is very depressed and she has young children and makes a suicide attempt, there is 1-in-20 chance that she will try to take the kid with her. Specific inquiries about thoughts of harm toward children should occur in any evaluation of a seriously depressed [mother]."
http://healthland.time.com/2011/02/01/psychiatrist-phillip-resnick-on-why-parents-kill-their-own-kids/
Hon kan inte se barnets lidande, hon står inte ut, och hon står inte ut med sin egen ångest heller. Hon kan inte tänka sig att leva utan sitt barn och barnet upplevs heller inte klara sig utan henne...
Citat:
"You know, when I thought about dying, I couldn’t imagine myself in death without my children. It would be like trying to die but not bringing your arm with you. I mean, they are such an extension of me.” And so, she said "I had to kill them.”
https://www.vice.com/en_au/article/mb59jp/mothers-who-kill-their-children-arent-so-different-from-the-rest-of-us
Eller på svenska via psykolog som har lång erfarenhet att arbeta med människor i kris när hon diskuterar Bjärredsfallet och föräldrarna:
Citat:
"Enligt Nadine Edberg är det troligt att föräldrarna var djupt deprimerade.
– Det förekommer att människor som lider av allvarliga depressionstillstånd utvecklar en känsla av att barn eller andra närstående är en förlängning av sig själva. Då kan de dras in i det egna känslotillståndet. Allt måste ha känts helt hopplöst."
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wE8Xm5/expert-om-bjarred-fallet-allt-maste-ha-kants-helt-hopplost
Alltihop är vanföreställningar om altruism som är förvrängd. I en förlängning av sig själv eller sk. Extended Self.