Citat:
Ursprungligen postat av
Carinah78
Bra fråga!
Alla de fem är (när det gäller RW: var) ju mer eller mindre starkt lysande stjärnor allihop, alltså var och en på sitt sätt. Men de har ändå alla fem befunnit sig i en och samma "galax", alltså den stockholmska kulturvärlden, och även om det påstås att i rymden kan ingen höra dig skrika, så har nog både viskningar och rop hörts tydligt. Jag hävdar att alla de fyra visste vad den femte hade gjort!
En annan fråga uppstår: Vad visste SVT-producenten Tina Graffman? Kände hon till ÖR:s track record?
Om SVT år 2014 kände till vilket svin ÖR är och ändå satte ihop detta program med en misshandlande man, ÖR, som "stjärna", var det i mina ögon i så fall ett övertramp.
Ett övertramp man nu med JN-dokumentären kanske försöker kompensera?
Man kan ju ge de övriga deltagarna "benefit of the doubt". Det är möjligt (men inte särskilt troligt, ärligt talat) att de inte känt till Örjans historia alls. Särskilt Bergström, Andersson och Wolff som varit en del av teaterlivet länge måste ju ha hört skvaller om honom. Stockholm är inte stort, Kulturstockholm ännu mindre och Teaterstockholm är inte många hundra personer. Och känner man inte till de andra deltagarna sedan innan kollar man väl upp dem innan man är med i den här sortens program? Man vill ju veta vilka det är man ska umgås med och hylla i en vecka.
Och självklart känner SVT till det mesta om deltagarnas historia, allt annat hade ju varit ytterst märkligt när det gäller den här sortens retrospektiva hyllningsprogram.
Jag skrev lite om detta i en annan tråd. Jag har inget emot att Örjan var med i programmet. Oavsett vad man tycker om honom kan man väl kalla honom en "stjärna", han har haft en lång och framgångsrik offentlig karriär och ett liv som många är intresserade av. Det helt oavsett hur vidrig han är som person.
Men att låta en känd våldsman sitta och berätta att han klipper till folk när han blir "trängd" och "kränkt" och när folk "underskattar hans intelligens" (läs: han har hett temperament men han misshandlar minsann inte folk utan anledning!) och lägga på känslosam musik och klippa till Helena Bergström som får utmåla den stackars våldsverkaren som en ledsen pojke som bara saknar sin pappa är långt över gränsen.
Jag kan förstå att de andra deltagarna inte vågade ställa honom mot väggen, d.v.s. få honom att känna sig "trängd"... men SVT borde ha visat bättre omdöme, om inte annat vad gäller klippningen.