Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

I själva verket är det ni som invänder mot det jag skriver, som borde förklara saker.

YN säger, det verkade jobbigt för honom.
Han halkar till, han krånglar med en dragkedja MEDAN han springer. Signalement stämmer oroväckande.

Vem har så bråttom och ser ut som och sysslar med sådant, minuter efter mordet?

Ok tack. Kollade igenom tråden. Om man inte tror att operationen omöjliggjorde honom som gm så finns det alltså inte några kända fakta som gör att han är utesluten. Polisen kan ju ha mer men med tanke på motiv och närhet så är han i mina ögon minst lika sannolik som Skandiamannen

Som jag uppfattat det var SW 357 den vapentyp det fanns mest av, att man försökte begränsa urvalet på något sätt.

Det finns andra tänkbara vapen också.


https://www.youtube.com/watch?v=d0Cbo0ZrSuI&t=220s

Palmemordet : Palmegruppens Pressträff 25/2 2016


"En annan central fråga är också den omdiskuterad: mordvapnet.

Hans Holmér drog snabbt slutsatsen att mordvapnet var en Magnumrevolver kaliber .357 av fabrikatet Smith&Wesson eftersom den typen av Magnumrevolver vid tiden för mordet var vanligast förekommande på vapenmarknaden.

Det är högst osäkert om den slutsatsen är korrekt. Senare analyser har visat att den aktuella ammunitionen – om de upphittade kulorna är de rätta – även kan skjutas ut ur en revolver med kaliber .38.

Dessutom finns flera vapenfabrikat som kan vara aktuella – Ruger, Lllama, Taurus, Escodin m fl. Det stod klart redan från början."

http://utsikterinsikter.blogg.se/2019/january/brottsanalys-palmemordet.html

Just din version av den fladdrande rocken kan inte vara ett postulat. Både LP och LJ uppgav täckjacka, halvlång täckjacka i LPs fall. En uppknäppt fladdrande halvlång täckjacka är ett alternativ, men det var inte vad YN såg.

Nej, jag var ju inte där, så jag har ju inte sett jackan eller rocken. Folk tenderar bygga om klädesplagg. Men uppgiften att plagget fladdrar är en specifik uppgift, den kan betraktas som sann.

Lika är det med vittnesuppgifter i stil med "när jag såg det, tänkte jag", dom är mycket trovärdiga.

Förutom PeoFallmos vittne, som såg en man springa uppför trapporna springa några steg mot David Bagares gata för att sedan ta till vänster och springa Malmskillnadsgatan norrut, finns följande två uppgifter.

Christer K:s berättelse, som inkom till polisen 11 maj 1997, enligt GRK.
Fredagen den 28 februari 1986 hade hans hustru, tillsammans med deras dotter, rest bort för att besöka sin mor. Christer K var således ensam över helgen. Han hade på kvällen tagit bilen och farit in till Stockholm från den förort där han bodde. Inne i Stockholm hade han åkt Birger Jarlsgatan norrut, tagit av Rådmansgatan västerut och fortsatt Döbelnsgatan i sydlig riktning vidare mot Malmskillnadsgatan.

Efter Johannes kyrka, vid brandstationen, fick Christer K göra en kraftig inbromsning framför en man som sprang ut i gatan framför bilen. Mannen halkade till och blev stående framför Christer K:s bil. De tittade på varandra fem till tio sekunder. Christer K kunde se mannens ansikte väl. Christer K uppfattade vidare att mannen i sin högra hand höll ett pistolliknande föremål. Han uppgav sig vara rätt säker på att det var fråga om en revolver. Beträffande klockslaget för sin egen iakttagelse kunde han inte ange det närmare än till ungefär 23-24 på kvällen. Den man Christer K iakttagit fortsatte därefter springande över gatan, med en lätt hälta på vänster ben, vidare på trottoaren i Christer K:s färdriktning och sedan till vänster ned i vad Christer K genomgående beskrev som ”gränden”. Efter incidenten hade Christer K rullat framåt en bit, sett mannen springa österut mitt i gränden och sedan kört raka vägen hem.

Christer K såg ingen annan på platsen. Beträffande mannens utseende hade Christer K särskilt fäst sig vid dennes stirrande blick när de tittade på varandra; han hade fått för sig att mannen var knarkare. Ansiktet i övrigt beskrev han som uthugget i trä, med kraftiga drag och en ganska fyrkantig haka. Mannen bar inte glasögon och Christer K hade inget minne av någon mustasch. Mannen var 180 cm lång eller något däröver och i fyrtioårsåldern. Överkroppen hade gett ett kraftigt intryck, men inte underkroppen. Christer K visste dock inte om detta berodde på den jacka mannen bar. Han beskrev denna som någon form av täckjacka, mörkblå till färgen. Den var knäppt. Mannen hade även haft en mörkblå, stickad mössa. Byxor och skor hade han inget minne av. Mannen bar handskar, varvid han i högra handen hade det föremål, som Christer K tyckte såg ut som ett skjutvapen.

Christer K var helt säker på att han gjort sin iakttagelse på mordkvällen. Han mindes det på grund av att hustrun och dottern denna helg hade rest bort. Dagen efter hade han hört om mordet och då upptäckt att händelseförloppet stämde precis överens med det han sett. Senare hörde han om när mordet begåtts och den troliga flyktvägen och detta stämde också.


Förhör med Claes Brewitz 1987-03-13.
Claes går längs Döbelnsgatan på vänster sida, söderut i riktning mot Johannes k:a. Claes känner mycket väl till området där han går ca 3 gånger/dag. På den upplysta gatan möter man sällan fotgängare vid den tidpunkten. Gatan var folktom. Claes ser plötsligt en man som springer på Döbelnsgatan i riktning mot honom och på samma sida. Avståndet mellan dem var ca 50-100 meter. Mannen verkade uppjagad och liksom haltade eller "linkade" med vänstra benet. Claes reagerade eftersom mannen inte var förföljd. Där fanns ingen busslinje eller T-banenät som han hade bråttom till. Claes iakttog mannen hela tiden. Mannen som sprang vek av från Döbelnsgatan till Rensgatan och sprang vidare mot Birger Jarlsgatan. Mannen vek av ca 3-4 meter framför Claes i korsningen Döbelnsgatan/Rensgatan. Claes fortsatte därefter mot videobutiken längs Döbelnsgatan.

Mordtiden 23.21.30 är förmodligen nära sanningen.

Men, den är inte av så stor betydelse just när man räknar tider.

Det riktiga är istället att ha mordet som referenspunkt och sen se vad de olika aktörerna gör i förhållande till varandra.

Inte riktigt korrekt.

Jag har fått en utförlig och detaljerad beskrivning.
Till skillnad från alla teorier om att GM stannat här o där för att få det att gå ihop, vilket de inte gör då, så går denna helt att räkna in i det vi vet hände.

Håller med dig om det allra mesta. Det enda jag har att invända är att jag inte skulle räkna Yvonne som ett av de bästa vittnena. Hon hade inte hört något skott och således ingen aning om ett något hänt när hon möter den springande när hon är på väg från krogen tillsammans med sitt berusade sällskap. Frågan är hur väl man kan beskriva någon man möter på stan i ett sådant läge.Visst att han sprang och höll på med väska, dragkedja e.tc. fick henne kanske att reagera, men frågan är hur mycket hon tänkte på hans signalement.

Håller med. Som med IM.

-Han gjorde mig nyfiken.

-Ska det bli en narkotikaaffär. Frågetecken.

Det finns en del som tyder på ett opportunistiskt mord med några timmars planering.

Andersson, javisst, om vittnesmålet avlagts i tid.

Peo, ja, jag hoppas det, det ger mer tillfredställelse.