Citat:
Ursprungligen postat av
Lonnrot
Jag är ute efter en rättvis helhetsbedömning av vad som hänt, kanske man kan säga. Inte vad som står i lagboken om enskildheter som inträffat på vägen, eller normbildningstrender i olika delar av samhället. O kommer sannolikt inte beskrivas som Bjärredstrippelmördaren i historieböckerna. Samförståndet kring dödandet av döttrarna och dem själva, eller utplånandet av hela familjen, är överordnat, det är den överordnade händelsen. Förutan vilken enskildheterna blir obegripliga och utan sin rättsliga kontext.
Rättvisa är ett ord på åtta bokstäver, långt innan det är en väldig samhällsapparat som ska framkalla fruktan och bävan.
Dessutom: som jag varit inne på förr, och apropå dina förslag, så skulle jag utgå ifrån att rättvisan i nuvarande läge inte skulle betrakta O som flickornas mördare. O är inte gärningsmannen. Vilket sammanhänger med att gärningsmannaskapet är gemensamt, och att O endast är GM i den utsträckning som H är det samtidigt. I praktiken bleve skillnaden liten vad rör påföljd etc. men det hindrar honom tekniskt från titeln trippelmördare, som det ser ut. I just det perspektivet har han mördat en, och har två med delat GM-skap.
En helhetsbedömning kan inte skapas utan riktiga definitioner i delarna, tvärtom är den ytterst beroende av dessa. Utan att rätt förstå delarna kan du inte skapa dig en bild av helheten, istället är det då som förutfattade föreställningar om verkligheten riskerar att ta över och slutsatser kan dras baserat på felaktiga premisser och mer eller mindre medvetna önskningar om hur det borde hänga ihop ersätter hur det verkligen är. Det är i sådana analyser idéer som den om "tragisk familjetragedi" och "utökat självmord" uppkommer, som inte tjänar till en bättre helhetsbild utan som tvärtom förvrider den.
Du kan inte begå ett halvt mord. I den mån det existerar ett medgärningsmannaskap bär alla GM det fulla ansvaret och begår gärningen gemensamt och i samförstånd. Det kan också röra sig om anstiftan eller medhjälp för den som inte själv begått den fysiska gärningen. Så är den juridiska definitionen enligt BrB 23:4.
Om mannen här har begått de fysiska morden på barnen är han således utan tvekan gärningsman. Samma sak gäller kvinnan. Har någon av dem inte utfört det fysiska dödandet är den andra av dem om denne är införstådd medgärningsman, anstiftare eller medhjälpare beroende på. Detta är oklart hur det ligger till i det här fallet.
Men hur som helst handlar det om allra minst en eller möjligen två gärningsmän till mordet på barnen.
Om kvinnan dödats av mannen är han även gärningsman till det mordet och viceversa. Det verkar sannolikt att så är fallet att mannen där är gärningsman, men några helt säkra bevis har vi inte sett. Sedan har han begått självmord. Det sista verkar så sannolikt att det nästan är säkerställt.
Det ger oss tre mord och ett självmord, åtminstone en gärningsman till ett av morden i form av mannen och troligen två gärningsmän till morden på barnen i form av mannen och kvinnan i samförstånd.
Andra varianter är som sagt möjliga, kvinnan eller mannen kan vara ensam gärningsman till morden på barnen, medan den andra parten är medhjälpare eller anstiftare i lagens mening, om denna deltagit i planeringen men inte i själva morden. De kan ju också utfört var sitt mord och vara delaktig på något av de tre sätten i det andra.
Om mannnen utfört i morden på båda barnen är han en trippelmördare, har kvinnan gjort det ensam eller i samförstånd är hon en dubbelmördare, givet att hon inte mördat mannen, utan att han mördat henne, vilket framstår som sannolikt.
Det finns all anledning att utgå från sådana korrekta beståndsdelar när man diskuterar helheten.