Citat:
Ursprungligen postat av
HusvagnSvensson
Jag håller inte med riktigt även om vi i princip är överens om behovet av öppenhet. Misstro är den givna intellektuella följden av ifrågasättande och det korrekta förhållningssättet när man har skäl att ifrågasätta men inte får några möjligheter till det.
Att polisiära slutsatser oftast är korrekta eller att det generellt inte finns så mycket inkompetens eller systematiskt mörkande av uppgifter man vet borde vara offentliga är inga giltiga skäl mot att man bör misstro polisen.
Det är det enskilda fallet som är intressant och finns det inte tillräcklig generell öppenhet måste man misstro polisen i alla fall lika då det inte går att hitta och särskilja just det fall sfär det faktiskt funnits inkompetens eller mörkande. Liknande faktorer är heller inte det enda som kan gå snett, utan det finns ett helt spektrum där inte minst resursbrist och felaktiga metoder kan orsaka helt fel polisiära slutsatser.
I det här fallet och angående av behovet att kunna granska det är den generella faran att det inte är rationellt och försvarbart att lägga för stora resurser på ett fall som inte skall tas till domstol. Det ger att slutsatserna generellt kan bli förhastade och därför behöver fallet kunna granskas ordentligt genom att det finns öppenhet och transparens, behovet är inte mindre utan om något större pga detta.
Sedan kan man ju se misstro och ifrågasättande som relativt och jag har också propagerat här för att man måste ägna sig åt rättt sorts misstro. Det är gott att ifrågasätta och misstro obevisade påståenden, men man kan ju givetvis inte tro på vad som helst eller mena att pga generell misstro är allting lika troligt vad gäller fallet och polisens slutsatser. Där är vi väl återigen överens.
Båda föräldrarna har vad allt visar helt emot statistiken vid familicide varit mer eller mindre eniga om att döda sina barn och sig själva och beslutat det gemensamt.
Tack för kloka, sakliga och förklarande inlägg!
Vi som ifrågasätter bevismaterialet gör ju inte det för att vi generellt sett hyser en misstänksamhet och misstro gentemot polisiära utredningar. Långt ifrån.
Men, som du menar kan resursbrist (tidigare omnämnda skjutningar i M*lmö fördröjde ärendet) och felaktiga utredningsmetoder leda till osanna slutsatser.
Statistiken talar emot "gemensamt och i samförstånd."
Har den som är drivande större moralisk skyldighet? Kan ju tilläggas att det finns absolut inget som pekar på att H ska ha varit den drivande i beslutet - tvärtom har ytterst få uppgifter om henne kommit fram; hon ser ut att ha levt på som vanligt, omtyckt av sina arbetskamrater och utan tecken på depression som av omgivningen kunde iakttas hos O.
H blev bragd om livet av O på ett synnerligt brutalt sätt. Liksom flickorna. Detta i sig väcker frågetecken.
Kan den som är fysisk gärningsman tillskrivas större moralisk skyldighet?
De tyngsta bevisen synes utgöras av två namnunderskrifter. Testamente: Hannas namnteckning kan skvallra om att testamentstexten var övertäckt, då de övre staplarna i hennes namnteckning har stött emot någon form av kant.
Vilket innehåll trodde hon sig skriva under. - Kom O med ett förslag om justering/tillägg i befintligt testamente? Hade H begärt skilsmässa?
Förklaringsbrevet ser ut att ha en torr, sträv ton över sig. Varför välja datorutskrift när man som jurist är medveten om värdet i det handskrivna?
Är det en konst att få sin partner att be om en snabb namnteckning till ett dokument som ska läggas på lådan innan kl XX? Förmodligen en baggis.
Vad har vi då kvar; jo den del som ingen av oss har insyn i; stödbevisningen i form av konversation i en pekdator. Sms-konversation kan läggas bort då ägaren till mobilen inte nödvändigtvis behöver vara den som använder den.
USB-minnet som öht inte omnämns i det maskade fup´et; avser det praktisk information angående villa, bilar, försäkringar etc?
Är mejlkonverationen som stödbevisning lika tunn som dokument med tillhörande namnteckningar, eller om möjligt ännu tunnare, är en fråga alla med rätta kan ställa sig.
Om föräldrarna hade överlevt och fallet hade prövats i rätten hade ännu mera material samlats in och till makarna hade varsin försvarare utsetts. Vad man kanske glömmer bort emellanåt i diskussionerna som förs här, är att makarna är
formellt misstänkta för att gemensamt och i samförstånd ha dödat sina barn. Längre än så kom man av givna skäl inte.
Hade bevisningen hållit för "gemensamt och i samförstånd."?
Det är både sunt och naturligt att ställa sig relevanta frågor i ett sällsynt fall som detta. Där allmänheten dessutom har delgivits ytterst begränsad information. Kan inte kalla det för konspirationsteori, då samtliga icke inblandade de facto saknar en teori att förhålla sig till.