Citat:
Ursprungligen postat av
harperlee
Det är en av de stora stötestenarna för mig. Det är uppenbarligen människor i djup kris, man har en sorg för deras skull; samtidigt är det något otroligt frånstötande i det händelseförlopp som framträder av (pseudo)rationellt agerande med dokumentation och instruktioner och någon slags plan om än inte uttänkt förrän strax innan.
Det är frånstötande. Pseudorationellt var ett bra ord, passar ihop med depression. Hjärnan funkar men det är på fel nivå vilket ägaren inte tycks begripa.. förrän efteråt när de kommer ur tankarna. Om det så är su-tankar eller depression enskilt. Men hur kunde jag tänka så tokigt? Så dystert? Så svart?
Därför ställer jag mig frågande till bedömningen hos personer som vill dö assisterat. Vad går man efter?
Jag har ingen susning men det sägs ju vara så noggrant, välövervägt och ska vara vid sina sinnens fulla bruk.