Citat:
Jag nämnde innan pre-, per- och post.Pre: innan Agnes blir sjuk verkar det ha fungerat som en normal familj.
Per: över tid försämras Agnes trots stort engagemang från föräldrarna. Med tanke på diagnos ME borde de snarare tagit det lugnt, försökt acceptera och acklimatiserat sig. Krisbearbetning fungerar inte. Inledande år har de dock visst hopp om att finna bot eller behandling.
Hoppet dalar då Agnes snarare försämras.
De förmår varken hjälpa eller beskydda sitt barn vilket jag tror uppfattas som ett nederlag i föräldrarollen; en känsla av misslyckande via för höga krav på sig själva (ångestskapande). Troligen upplevs ett erkännande som ytterligare nederlag; ber inte om hjälp, spelar rollspel, försöker lösa problemen på egen hand.
Post: krisen fördjupas på hösten när Moa får diagnos.
Möjligen sker en tillbakablick på sjukdomsperioden de genomlevt - varav tolkningen blir ett facit på framtiden: Moa antas gå igenom samma lidande som Agnes. Föräldrarna orkar inte uppleva barnens lidande och smärta, framtiden upplevs helt värdelös och självmordstankarna övergår från passiv tanke av och till (tillvänjning, exponering) till mer aktiv (planering). Föräldrarna allierar sig och drar sig undan - världen där ute kan inte tillföra nåt med Agnes som facit sen flera år. Fördjupad depression påverkar de mentala funktionerna:
Citat:
Nedsatt koncentrationsförmåga
Depression är även en kognitiv sjukdom som drabbar flera intellektuella funktioner. Hos vissa personer är koncentrationsstörning ett första symtom på depression. Bristande förmåga att läsa, ta till sig, minnas och förstå kan vara påtagligt och skrämma den sjuke. Likaså kan förmågan att få sammanhang i ett TV program eller en film vara påverkad.
Kognitiv svikt, bristande omdöme
Då de intellektuella funktionerna drabbas kan omdömet svikta. Den depressivt sjuke kan ta felaktiga och irrationella beslut, inleda för omgivningen oförklarliga relationer eller utan förvarning säga upp sitt arbete. Depression skall alltid misstänkas vid denna typ av plötsliga och oväntade händelser.
Minnesstörning
Depression påverkar flera kognitiva funktioner, framförallt uppmärksamhets- och minnesförmågan. När det gäller minnet är det främst inlärningsförmågan och korttidsminnet - arbetsminnet - som påverkas. Sekundärt berörs därmed också långtidsminnet. Detta kan vara tydligt hos både yngre och äldre. Hos äldre kan det ibland misstolkas som begynnande demenssjukdom. Detta kallas "pseudodemens" och botas med antidepressiv medicinering.
Depressivt färgat tänkande
Den depressionssjukes tankeliv är ofta präglat av negativism, både när det gäller den egna personlighetens möjligheter och samhällets utveckling. Framtiden är mörk och utan hopp. Tänkandet upptas av kommande möjliga katastrofer på det personliga, nationella eller internationella planet.
Självanklagelse, synd - skuld
Det negativa tänkandet utmynnar lätt i självanklagelser som till en början kan vara förståeliga och rimliga. Den sjuke tycker sig inte räcka till i familjelivet eller på arbetet utan upplever sig som en belastning.
Tidigare livshändelser eller beslut kan omprövas och skuldbeläggas när det gäller den egna personen. I en förlängning kan anklagelserna gälla samhällets utveckling nationellt eller internationellt. Den sjuke upplever sig ha skuld i händelser som ligger bortom den egna möjligheten att påverka. De depressiva tankarna kan då anta en psykotisk valör.
http://www.deprimerad.net/for-lakare/om-depression/symtomatologi-och-diagnostik/kognitiva-symtom
Depression är även en kognitiv sjukdom som drabbar flera intellektuella funktioner. Hos vissa personer är koncentrationsstörning ett första symtom på depression. Bristande förmåga att läsa, ta till sig, minnas och förstå kan vara påtagligt och skrämma den sjuke. Likaså kan förmågan att få sammanhang i ett TV program eller en film vara påverkad.
Kognitiv svikt, bristande omdöme
Då de intellektuella funktionerna drabbas kan omdömet svikta. Den depressivt sjuke kan ta felaktiga och irrationella beslut, inleda för omgivningen oförklarliga relationer eller utan förvarning säga upp sitt arbete. Depression skall alltid misstänkas vid denna typ av plötsliga och oväntade händelser.
Minnesstörning
Depression påverkar flera kognitiva funktioner, framförallt uppmärksamhets- och minnesförmågan. När det gäller minnet är det främst inlärningsförmågan och korttidsminnet - arbetsminnet - som påverkas. Sekundärt berörs därmed också långtidsminnet. Detta kan vara tydligt hos både yngre och äldre. Hos äldre kan det ibland misstolkas som begynnande demenssjukdom. Detta kallas "pseudodemens" och botas med antidepressiv medicinering.
Depressivt färgat tänkande
Den depressionssjukes tankeliv är ofta präglat av negativism, både när det gäller den egna personlighetens möjligheter och samhällets utveckling. Framtiden är mörk och utan hopp. Tänkandet upptas av kommande möjliga katastrofer på det personliga, nationella eller internationella planet.
Självanklagelse, synd - skuld
Det negativa tänkandet utmynnar lätt i självanklagelser som till en början kan vara förståeliga och rimliga. Den sjuke tycker sig inte räcka till i familjelivet eller på arbetet utan upplever sig som en belastning.
Tidigare livshändelser eller beslut kan omprövas och skuldbeläggas när det gäller den egna personen. I en förlängning kan anklagelserna gälla samhällets utveckling nationellt eller internationellt. Den sjuke upplever sig ha skuld i händelser som ligger bortom den egna möjligheten att påverka. De depressiva tankarna kan då anta en psykotisk valör.
http://www.deprimerad.net/for-lakare/om-depression/symtomatologi-och-diagnostik/kognitiva-symtom
__________________
Senast redigerad av develi 2019-03-11 kl. 23:59.
Senast redigerad av develi 2019-03-11 kl. 23:59.