Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

Kan aldrig tänka mig ett godkänt EU-val med Björklund som partiledare!

Bort med honom fort som fan, och sätt dit en eventuellt tillfällig partiledare, om tiden är för knapp innan EU-valet välja en ordinarie.

Det fördes en intressant diskussion kring opinionsförändringarna i eftermiddagens Studio Ett. Främst handlar det om rörligheten inom borgerligheten, bl a KD:s ökning och M:s minskning.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=7164289

Jag tror man skall se detta som ett led i den förändringsprocess som vi sett under flera år av det svenska partisystemet, vilket i sin tur speglar hela det svenska samhällets förändring. Detta gör också att EU-valet som omväxling blir allt intressantare även inrikespolitiskt.

Det har också gjorts en OU inför EU-valet som visar det positiva att L är på väg ut (tillsammans med Fi).
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sifo-liberalerna-aker-ur-eu-parlamentet

Bäst hade förstås varit om även MP åkt ut - det hade blivit ett ordentligt slag mot regeringen, men det finns inget stöd för det i mätningarna ännu.

Huruvida MP (och även C) klarar sig kvar i EU-parlametet kan komma att bero på Brexit. Utan Brexit får Sverige bara 20 mandat att dela på, annars har vi 21.

Ja, det torde spela sin roll. Det enda hypotetiskt försvunna mandatet kan emellertid inte knuffa ut två-tre partier, men det skulle säkerligen påverka minst ett parti i negativ riktning och det är alltid något.

Så länge Klistersson är Partiordförande i moderaterna så tillhär M vänstersidan tillsammans med S, C och V.

Det är dessvärre 3,5 år till nästa riksdagsval (såvitt vi vet) och det hinner nog hända ett och annat tills dess. Därför är det starkt önskvärt att opinionen minskar för L och MP redan inför EU-valet, så att dessa partier får allt färre plattformar att driva sin politik ifrån. Det kan bidra till att hålla dem nere.

Undras förresten om det ännu går att se några OU-effekter för MP efter bildandet av Vändpunkt.

Det som händer tror jag primärt är att KD har kommit att bli en typ av parti för de som vill rösta på SD men som samtidigt inte går att röstar på SD. Visst kan där finnas konservativa röster som ser KD som sin enda utväg också, men jag tror främst KD:s lyft har med SD att göra ty det är tämligen riskfritt att lägga en röst på KD.

Därför blir det också intressant att se KD:s inställning till SD framåt då ett fortsatt avståndstagande till SD förmodligen inte kommer att vara gynnsamt för KD; jag tror inte att det är vad folk vill se och det är uppenbart att KD:s vilja att ta stöd av SD knappast har skjutit partiet i sank (så som det givetvis målades ut i medierna att det skulle göra).

Främst handlar KDs ökningar om att KD är ett borgerligt parti som inte har gjort borgerliga väljare besvikna. Majoriteten av L-väljarna var emot nuvarande regeringsbildning. Många M-väljare är också besvikna eftersom partiledaren vill få makt genom överenskommelser med S. Detta är negativt för borgerliga väljare av flera olika skäl, och som ett ytterligare problem så är S inte intresserade i nuläget. Borgerliga väljare som har hängt med i svängarna går till KD som fortfarande framstår som ett rakryggat borgerligt alternativ medan övriga tre partier går bort sig.

På val.digital ser vi att hos SIFO och Ipsos ligger väljarsympatierna hos såväl MP som L på ca 4%. Jag gissar att när dessa OI kommer med nya siffror så kommer dessa båda partier att sjunka ytterligare.
Även bildandet av Vändpunkt bör påverka MP:s siffror något nedåt.

Det här med KD:s sympatiökning bland väljarna är intressant att följa. Det finns flera anledningar till deras ökning, och en kan givetvis vara att de inte lika starkt som M har tagit avstånd från SD. Förr eller senare kommer de dock att vara tvungna att ta ställning, och då kan tidigare SD-sympatisörer välja att gå tillbaka till SD igen.

Jo visst men det visar ändå att det finns mycket att vinna på en öppnare hållning gentemot (SD). Det visar däremot inte att (M) skulle vinna på samma sak nödvändigtvis.

Som det är nu så tar ju både (M) och (KD) avstånd från tanken på samarbete med (SD). Skillnaden är bara att (M) gör det på ett mer trovärdigt sätt vilket gör att en del (M) sympatisörer ger upp hoppet och väljer (KD) eller (SD) istället.

Börjar något av partierna öppet ta ställning för regelrätt samarbete med (SD) i Riksdagen eller i en Regering så hamnar saken i ett annat läge. Då kan de börja tappa väljare som fortfarande tror att (SD) är Nazister, eller som åtminstone tror att det ligger något verkligt bakom all brunstämpling.

Vi vet ju ännu inte vad som skulle hända om (KD) eller (M) börjar öppet förespråka samarbete. Jag tror givetvis att bägge partierna skulle tjäna på det i längden men kanske förlora på kort sikt. Särskilt mycket skulle (M) tjäna eftersom de, till skillnad från (KD), har ambitionen att leda en regering och då behöver man ett realistiskt regeringsalternativ. Något som saknas just nu....

Det som avgör är ju vad "lång sikt" eller "kort sikt" betyder i praktiken? Sitter brunstämplinmgen djupt bland stora grupper väljare och vänster-liberaler behåller kontrollen över DN och Public Disservice så kan antagligen "kort sikt" betyda flera år...det är inte särskilt upplyftande för en partiledning...

En mycket bra analys. Det enda skälet för M och KD att börja samarbeta med SD är för att kunna bilda en regering utan stöd av C och L efter nästa val. Jag tror dock att de fortfarande helst skulle vilja bilda en Alliansregering med sina forna vänner.