2019-02-25, 02:22
  #3445
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av AnOldBeginning
Någon som har länk till klippet där Solange och Finnlaugsson roast battlar mot varandra? Som de spelar upp en bit av i torsdagsavsnittet.

Finnlaugsson hade klippet på sin twitter innan. Men det är borttaget.
Vill också se detta klipp. Verkade ju vara skitbra roast.
Citera
2019-02-26, 19:27
  #3446
Medlem
Luckyhorses avatar
Underbart avsnitt idag med Henrik,Betnér och marcus. Tyvärr kom fanny andra timmen och sänkte humorn men fortfarande kul
Citera
2019-02-27, 13:22
  #3447
Medlem
blodpalts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Luckyhorse
Underbart avsnitt idag med Henrik,Betnér och marcus. Tyvärr kom fanny andra timmen och sänkte humorn men fortfarande kul

Fanny var ju guld. Skrattade högt åt torrbröd-biten.
Citera
2019-02-27, 14:33
  #3448
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av blodpalt
Fanny var ju guld. Skrattade högt åt torrbröd-biten.

Fanny guld? Hon är AMK's kryptonit tillsammans med Sanchez.
Citera
2019-02-28, 15:15
  #3449
Medlem
My Gudmunsdotter är för jäfla tråkig med - Albin Olsson har även han blivit tråkigare sedan han blivit fassa.

Och Martin verkar inte förstå att anledningen hans brud "fuckar" med honom är för att han hela tiden hänger ut henne i sitt program...
Citera
2019-03-01, 12:29
  #3450
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av egenvilja
My Gudmunsdotter är för jäfla tråkig med - Albin Olsson har även han blivit tråkigare sedan han blivit fassa.

Och Martin verkar inte förstå att anledningen hans brud "fuckar" med honom är för att han hela tiden hänger ut henne i sitt program...


Jag förstår verkligen inte varför du lyssnar på AMK, du verkar ju avsky det mesta som sägs och sker där.
Citera
2019-03-01, 13:21
  #3451
Medlem
Om jag skulle beskriva AMK för nån som aldrig lyssnat.

Vissa av de gästande är väldigt snabba med att plocka upp och kommentera andras säjningar : Robin Berglunds tajming är fantastisk.
Vissa gäster är väldigt måna om att komma med en story: Thapper exempelvis.

Vissa gäster utgår från sig själva i snart sagt allt som diskuteras: Branne och Felicia Jackson. De är också lite av flow-killers. Kathryn är i vissa stunder lite av en temposabbare också. I Kathryns fall tror jag att det är språkförbistring, i de andras fall tror jag det handlar om en brist av bildning parat med narcissistisk självbild. Sedan tror jag inte att det gynnat Brannes komikerkarriär att han (tidigare) hade ett fast arbete. Hans ass var aldrig on the line, pengarna kom in ändå = ganska hafsiga framträdanden live, ett material som hade behövt arbetas mera med. Hans persona kanske framstår som intressant och komplext för en tjugoårig lyssnare, men har man lite mera erfarenhet så framstår han som rätt tom. Jag säger framstår, han är förmodligen mycket mera intressant – om han bara kunnat göra sig själv rättvisa.

Vissa utgör samtalspartners utan att ta över (och ibland försvinner de) Sonck, Tomala. Aurell tillhör typ samma grupp, men kan ibland komma med starka personliga åsikter som triggar andra. Isak Jansson ligger i samma grupp.

Fritte, David och Nisse är fortfarande helt fantastiska som sparringpartners, det blir alltid en nivå upp när nån av dem gästar. Albin är nog den femte beatlesmedlemmen i AMK, trots allt.

Kim W går in med ett utanförskap i egenskap av inte komiker, har ofta intressanta perspektiv – men tycks ha ett ego som ibland är lite obalanserat.
Simon G – gör ofta ett mycket bra jobb som gäst, kan variera sitt uttryck och besitter förmågan att lyssna och går inte alltid in och försöker ta över.

Jag tycker inte Fanny är nån flow-killer (som många tycks mena), utan jag uppskattar hennes ganska ovanliga sätt att ställa frågor till Soneby och Co.
Fanny och Brenning kan ha lite samma weirda sätt att föra absurda resonemang på tal – uppslag och ideer som kastas ut – och i bästa fall kastar de ut med tajming, i värsta fall avbryter man ett intressant upplägg/samtal.

Thomas Eriksson har lugnat ner sig – tycks råda samsyn på det – och det är jäkligt bra. Han är, i den lite mer sansade upplagan av sig själv, en bättre bollspelare.

Mycket få – eller faktiskt ingen annan gäst – besitter K:s spänstiga humorhjärna: han är snabb med att plocka upp vad som kan bli roligt i en diskussion och kan brodera och hitta absurditeter och ro dem i land.

Clara Kristiansen och Carl Stanley har inte riktigt erfarenheten eller allmänbildning som håller hela vägen. Lite för hög vilja att höras utan att riktigt leverera något innehåll.
Elinor har verkligen AMK att tacka för mycket av sin plattform, och jag kan känna att hon inte vuxit sig riktigt trygg i sitt uttryck. Än. Marcus Berggren är ibland för brötig – liksom Clara och Carl. Däremot har han en större variation – han går inte alltid efter de uppenbara vinklarna. Och han är språkligt begåvad på ett plan högt över C och C.

Tengwall, Wahlberg är lite liknande i mina öron. Det är väluppfostrade killar med vett som inte går in och försöker ta över – jag tycker de kunde ta för sig mer i samtalen. Brodera mer. Jonas Strandberg och Jens Falk är i samma liga.

Hurtig är säkert mysig att sitta och prata med. Ofta funkar han bra. Wagrell känner jag är lite av samma skrot och korn.

Ahmed lirar mycket bra. Inte för självupptagen och hänger på i de flesta resonemang, har helt klart en allmänbildning som är mycket större än man tror först. Har ett annorlunda perspektiv – liksom Pelle H, och det är väldigt välkommet.

Jörgen Lötgård och Erik Ekstrand som gästar ibland är intressanta. De pratar ju mycket – men det är nåt som inte svänger med dem. Tror jag saknar svärtan, sex – de känns ohyggligt vita.

Sanchez – har vuxit till sig, men känns fortfarande väldigt osäker. Ibland är det tajmingen som brister, ibland är det som att han inte riktigt bottnar i sig själv. Han skulle jobba med sin röst – alltså rent fysiskt.

Vad gäller programledaren går det nog inte att hitta någon bättre än Soneby. Han är en härlig blandning av enkel/komplicerad personlighet, han vet mycket (nja) och mycket och är kung på att ta referenser och se humor i upplägg.

Slutligen: fick en drömma skulle fyra-fem ur följande gäng alltid göra AMK – Sundin, Fritte, Nisse, K, Berglund, Albin, Simon G. (Och Soneby). Varför just dessa? Jo, de besitter förmågan till variation, språklig rikedom, allmänbildning, lyhördhet och nyfikenhet.

Nån gång i veckan gäster: Thapper, Isak Jansson, Tomala, Ahmed, Pelle H; Wahlberg

Mera sällan gäster: Brenning, Thomas Eriksson, Fanny, Elinor, Wagrell, Hurtig, Tengwall, Falk, Berggren.

Nån gång om året gäster: Kim W, Clara, Branne.
Vartannat år: Felicia Jackson
Citera
2019-03-01, 15:15
  #3452
Medlem
Har det hänt något med lilla olycksdrabbade Bodil? Hon syns inte på gruppbilder längre. Jag lyssnar inte speciellt frekvent så ni får ursäkta om det redan tagits upp.

Jävligt tråkigt att det är många av tjejerna som är mood killers. Amk bjuder på ett helt gäng socialt kufiska typer emellanåt, Ola, Jonas, Daniel mfl. men de har till skillnad från många av tjejerna inte alltid vettet att hålla tyst när de kommer i otakt.
Citera
2019-03-01, 15:47
  #3453
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Paygo
Har det hänt något med lilla olycksdrabbade Bodil? Hon syns inte på gruppbilder längre. Jag lyssnar inte speciellt frekvent så ni får ursäkta om det redan tagits upp.

Jävligt tråkigt att det är många av tjejerna som är mood killers. Amk bjuder på ett helt gäng socialt kufiska typer emellanåt, Ola, Jonas, Daniel mfl. men de har till skillnad från många av tjejerna inte alltid vettet att hålla tyst när de kommer i otakt.

Soneby har tappat vårdnaden, uppenbarligen ligger det någon hund begraven där för att dra en ordvits. Men var uppenbart att Martin inte var helt ärlig när han berättade det i podden. Var i gårdagens avsnitt i första timmen.

Är det verkligen Sonebys hund som han har pröjsat för? För när han pratar om Bodil säger han alltid det är "min hund" dvs i singular.

På ditt andra stycke, Daniel Sanchez förstår när han ska hålla käft? Oerhört många gånger han har avbrutit en konversation och alla andra har stannat upp för att förstå vad han menar, slutar oftast med några snabba ord och sedan avsluta med "de va inget" eller liknande.


Citat:
Ursprungligen postat av Grammofontratt
Om jag skulle beskriva AMK för nån som aldrig lyssnat.

Vissa av de gästande är väldigt snabba med att plocka upp och kommentera andras säjningar : Robin Berglunds tajming är fantastisk.
Vissa gäster är väldigt måna om att komma med en story: Thapper exempelvis.

Vissa gäster utgår från sig själva i snart sagt allt som diskuteras: Branne och Felicia Jackson. De är också lite av flow-killers. Kathryn är i vissa stunder lite av en temposabbare också. I Kathryns fall tror jag att det är språkförbistring, i de andras fall tror jag det handlar om en brist av bildning parat med narcissistisk självbild. Sedan tror jag inte att det gynnat Brannes komikerkarriär att han (tidigare) hade ett fast arbete. Hans ass var aldrig on the line, pengarna kom in ändå = ganska hafsiga framträdanden live, ett material som hade behövt arbetas mera med. Hans persona kanske framstår som intressant och komplext för en tjugoårig lyssnare, men har man lite mera erfarenhet så framstår han som rätt tom. Jag säger framstår, han är förmodligen mycket mera intressant – om han bara kunnat göra sig själv rättvisa.

Vissa utgör samtalspartners utan att ta över (och ibland försvinner de) Sonck, Tomala. Aurell tillhör typ samma grupp, men kan ibland komma med starka personliga åsikter som triggar andra. Isak Jansson ligger i samma grupp.

Fritte, David och Nisse är fortfarande helt fantastiska som sparringpartners, det blir alltid en nivå upp när nån av dem gästar. Albin är nog den femte beatlesmedlemmen i AMK, trots allt.

Kim W går in med ett utanförskap i egenskap av inte komiker, har ofta intressanta perspektiv – men tycks ha ett ego som ibland är lite obalanserat.
Simon G – gör ofta ett mycket bra jobb som gäst, kan variera sitt uttryck och besitter förmågan att lyssna och går inte alltid in och försöker ta över.

Jag tycker inte Fanny är nån flow-killer (som många tycks mena), utan jag uppskattar hennes ganska ovanliga sätt att ställa frågor till Soneby och Co.
Fanny och Brenning kan ha lite samma weirda sätt att föra absurda resonemang på tal – uppslag och ideer som kastas ut – och i bästa fall kastar de ut med tajming, i värsta fall avbryter man ett intressant upplägg/samtal.

Thomas Eriksson har lugnat ner sig – tycks råda samsyn på det – och det är jäkligt bra. Han är, i den lite mer sansade upplagan av sig själv, en bättre bollspelare.

Mycket få – eller faktiskt ingen annan gäst – besitter K:s spänstiga humorhjärna: han är snabb med att plocka upp vad som kan bli roligt i en diskussion och kan brodera och hitta absurditeter och ro dem i land.

Clara Kristiansen och Carl Stanley har inte riktigt erfarenheten eller allmänbildning som håller hela vägen. Lite för hög vilja att höras utan att riktigt leverera något innehåll.
Elinor har verkligen AMK att tacka för mycket av sin plattform, och jag kan känna att hon inte vuxit sig riktigt trygg i sitt uttryck. Än. Marcus Berggren är ibland för brötig – liksom Clara och Carl. Däremot har han en större variation – han går inte alltid efter de uppenbara vinklarna. Och han är språkligt begåvad på ett plan högt över C och C.

Tengwall, Wahlberg är lite liknande i mina öron. Det är väluppfostrade killar med vett som inte går in och försöker ta över – jag tycker de kunde ta för sig mer i samtalen. Brodera mer. Jonas Strandberg och Jens Falk är i samma liga.

Hurtig är säkert mysig att sitta och prata med. Ofta funkar han bra. Wagrell känner jag är lite av samma skrot och korn.

Ahmed lirar mycket bra. Inte för självupptagen och hänger på i de flesta resonemang, har helt klart en allmänbildning som är mycket större än man tror först. Har ett annorlunda perspektiv – liksom Pelle H, och det är väldigt välkommet.

Jörgen Lötgård och Erik Ekstrand som gästar ibland är intressanta. De pratar ju mycket – men det är nåt som inte svänger med dem. Tror jag saknar svärtan, sex – de känns ohyggligt vita.

Sanchez – har vuxit till sig, men känns fortfarande väldigt osäker. Ibland är det tajmingen som brister, ibland är det som att han inte riktigt bottnar i sig själv. Han skulle jobba med sin röst – alltså rent fysiskt.

Vad gäller programledaren går det nog inte att hitta någon bättre än Soneby. Han är en härlig blandning av enkel/komplicerad personlighet, han vet mycket (nja) och mycket och är kung på att ta referenser och se humor i upplägg.

Slutligen: fick en drömma skulle fyra-fem ur följande gäng alltid göra AMK – Sundin, Fritte, Nisse, K, Berglund, Albin, Simon G. (Och Soneby). Varför just dessa? Jo, de besitter förmågan till variation, språklig rikedom, allmänbildning, lyhördhet och nyfikenhet.

Nån gång i veckan gäster: Thapper, Isak Jansson, Tomala, Ahmed, Pelle H; Wahlberg

Mera sällan gäster: Brenning, Thomas Eriksson, Fanny, Elinor, Wagrell, Hurtig, Tengwall, Falk, Berggren.

Nån gång om året gäster: Kim W, Clara, Branne.
Vartannat år: Felicia Jackson

Oj, vilken sinnessjuk människa du verkar vara, du får Branne att verka ödmjuk och Felicia Jackson att verka sund.
Citera
2019-03-01, 16:23
  #3454
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av divadude



Oj, vilken sinnessjuk människa du verkar vara, du får Branne att verka ödmjuk och Felicia Jackson att verka sund.

Må så vara men var har jag fel i sak?
Citera
2019-03-01, 16:33
  #3455
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Grammofontratt
Må så vara men var har jag fel i sak?

Ja, både att samtalen brukar cirkulera kring Felicia Jackson gör inte henne till en flowkiller... Utan hon är den som skapar "flow" i samtalen, sedan kan man givetvis tycka vad man vill om det.

Branne förstår jag inte ens varför du nämner, då han uttalat inte vill vara med i AMK något mer.

Hurtig är snarare en "flow-killer" som gång på gång drar innehållslösa historier om sig själv som varken bjuder in till samtal eller är underhållande. Som när han pratade i fem minuter om att han reste till fjällen för att äta på resturang...

Jörgen Lötgård och Erik Ekstrand har väl endast gästat två gånger, märkligt att ens ta med dom.

Tengwall och Wahlberg om du menar han Lidingökillen som verkar tro att han är född i Handen är snarare två motsatspoler.

Fanny Aggazi är en "flow-killer" av rang, gång på gång avbryter hon ett pågående samtal med att stamma fram något krystat inlägg. Att Brenning och Fanny är lika är dock slående sant, skillnaden är att Brenning hellre är tyst än att döva alla andra för att få sin röst hörd.

Nu fick du mig att sjunka till din nivå, men men.
Citera
2019-03-01, 16:43
  #3456
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Grammofontratt
Om jag skulle beskriva AMK för nån som aldrig lyssnat.

Vissa av de gästande är väldigt snabba med att plocka upp och kommentera andras säjningar : Robin Berglunds tajming är fantastisk.
Vissa gäster är väldigt måna om att komma med en story: Thapper exempelvis.

Vissa gäster utgår från sig själva i snart sagt allt som diskuteras: Branne och Felicia Jackson. De är också lite av flow-killers. Kathryn är i vissa stunder lite av en temposabbare också. I Kathryns fall tror jag att det är språkförbistring, i de andras fall tror jag det handlar om en brist av bildning parat med narcissistisk självbild. Sedan tror jag inte att det gynnat Brannes komikerkarriär att han (tidigare) hade ett fast arbete. Hans ass var aldrig on the line, pengarna kom in ändå = ganska hafsiga framträdanden live, ett material som hade behövt arbetas mera med. Hans persona kanske framstår som intressant och komplext för en tjugoårig lyssnare, men har man lite mera erfarenhet så framstår han som rätt tom. Jag säger framstår, han är förmodligen mycket mera intressant – om han bara kunnat göra sig själv rättvisa.

Vissa utgör samtalspartners utan att ta över (och ibland försvinner de) Sonck, Tomala. Aurell tillhör typ samma grupp, men kan ibland komma med starka personliga åsikter som triggar andra. Isak Jansson ligger i samma grupp.

Fritte, David och Nisse är fortfarande helt fantastiska som sparringpartners, det blir alltid en nivå upp när nån av dem gästar. Albin är nog den femte beatlesmedlemmen i AMK, trots allt.

Kim W går in med ett utanförskap i egenskap av inte komiker, har ofta intressanta perspektiv – men tycks ha ett ego som ibland är lite obalanserat.
Simon G – gör ofta ett mycket bra jobb som gäst, kan variera sitt uttryck och besitter förmågan att lyssna och går inte alltid in och försöker ta över.

Jag tycker inte Fanny är nån flow-killer (som många tycks mena), utan jag uppskattar hennes ganska ovanliga sätt att ställa frågor till Soneby och Co.
Fanny och Brenning kan ha lite samma weirda sätt att föra absurda resonemang på tal – uppslag och ideer som kastas ut – och i bästa fall kastar de ut med tajming, i värsta fall avbryter man ett intressant upplägg/samtal.

Thomas Eriksson har lugnat ner sig – tycks råda samsyn på det – och det är jäkligt bra. Han är, i den lite mer sansade upplagan av sig själv, en bättre bollspelare.

Mycket få – eller faktiskt ingen annan gäst – besitter K:s spänstiga humorhjärna: han är snabb med att plocka upp vad som kan bli roligt i en diskussion och kan brodera och hitta absurditeter och ro dem i land.

Clara Kristiansen och Carl Stanley har inte riktigt erfarenheten eller allmänbildning som håller hela vägen. Lite för hög vilja att höras utan att riktigt leverera något innehåll.
Elinor har verkligen AMK att tacka för mycket av sin plattform, och jag kan känna att hon inte vuxit sig riktigt trygg i sitt uttryck. Än. Marcus Berggren är ibland för brötig – liksom Clara och Carl. Däremot har han en större variation – han går inte alltid efter de uppenbara vinklarna. Och han är språkligt begåvad på ett plan högt över C och C.

Tengwall, Wahlberg är lite liknande i mina öron. Det är väluppfostrade killar med vett som inte går in och försöker ta över – jag tycker de kunde ta för sig mer i samtalen. Brodera mer. Jonas Strandberg och Jens Falk är i samma liga.

Hurtig är säkert mysig att sitta och prata med. Ofta funkar han bra. Wagrell känner jag är lite av samma skrot och korn.

Ahmed lirar mycket bra. Inte för självupptagen och hänger på i de flesta resonemang, har helt klart en allmänbildning som är mycket större än man tror först. Har ett annorlunda perspektiv – liksom Pelle H, och det är väldigt välkommet.

Jörgen Lötgård och Erik Ekstrand som gästar ibland är intressanta. De pratar ju mycket – men det är nåt som inte svänger med dem. Tror jag saknar svärtan, sex – de känns ohyggligt vita.

Sanchez – har vuxit till sig, men känns fortfarande väldigt osäker. Ibland är det tajmingen som brister, ibland är det som att han inte riktigt bottnar i sig själv. Han skulle jobba med sin röst – alltså rent fysiskt.

Vad gäller programledaren går det nog inte att hitta någon bättre än Soneby. Han är en härlig blandning av enkel/komplicerad personlighet, han vet mycket (nja) och mycket och är kung på att ta referenser och se humor i upplägg.

Slutligen: fick en drömma skulle fyra-fem ur följande gäng alltid göra AMK – Sundin, Fritte, Nisse, K, Berglund, Albin, Simon G. (Och Soneby). Varför just dessa? Jo, de besitter förmågan till variation, språklig rikedom, allmänbildning, lyhördhet och nyfikenhet.

Nån gång i veckan gäster: Thapper, Isak Jansson, Tomala, Ahmed, Pelle H; Wahlberg

Mera sällan gäster: Brenning, Thomas Eriksson, Fanny, Elinor, Wagrell, Hurtig, Tengwall, Falk, Berggren.

Nån gång om året gäster: Kim W, Clara, Branne.
Vartannat år: Felicia Jackson


Tycker du satte det mesta! Snyggt formulerat!
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in