Vissa saker som går under begreppet "skönhet" förefaller vara tämligen direkt biologiskt betingat, medan annat utan tvekan även innefattar en slags förkunskap om vad saker är, hur de värderas av andra o.s.v. Dock bygger även den sociala medvetenheten om andras värderingar och värdet i att uppnå dem på biologi, då biologin så klart sätter ramarna (för intelligens, socialt beteende o.s.v.) för vad miljöpåverkan kan ha för konsekvenser.
Det är värt att tänka på att "skönhet" är ett ganska luddigt begrepp. Det är lätt att t.ex. definiera något specifikt som skönhet, d.v.s. som folk generellt värderar utseendemässigt mer än annat, t.ex. utseendet hos andra (där det har visat sig att vi är biologiskt rätt hårt kodade att uppskatta symmetri, vissa proportioner o.s.v.). Problemet är att diskutera 'skönhet' som ett allmänt begrepp, då det inte har någon allmänt accepterad och klar definition.
Som jag skrev, så har även den inlärda skönheten säkert biologiska grunder. T.ex. ser många som sysslar med matematik skönheten i vissa specifika tal m.m. Trots att ett tal kan uttryckas på flera sätt, så föredrar många ett visst uttryckssätt av det för att de uppfattar det som skönare. Den skönheten torde vara obegriplig utan matematisk kunskap, men den skönhetsuppfattningen lär inte bygga på någon inverkan från en allmän uppfattning om matematisk skönhet hos populationen generellt, då de flesta inte ens är medvetna om existensen av sådana skönhetsuppfattningar. Många av dem skulle säkert inte heller uppleva den skönheten, även om deras förkunskaper räckte till för det. Det ingår säkert även i sakens natur att de som klarar av att uppleva skönhet i matematiken också mer gärna väljer att ägna sig åt den.
Ett annat exempel skulle vara upplevelsen av skönhet i viss musik. En del kan uppfatta den, men en del andra gör det inte och det finns rätt många som inte generellt gillar musik värst mycket. Forskning visar att människor som jag, som kan få rysningar av viss musik, får rysningar för att ett par centra ligger närmare varandra i våra hjärnor än det gör på de som inte får den upplevelsen. Föga förvånande visade forskningen även att vi som får rysningar av musik också avsevärt oftare blir genuina musikälskare som storkonsumerar musik och även spelar instrument själva.
Kort sagt är kanske mycket av det som vi kan kalla för "skönhet" sannolikt en benämning på olika biologiskt grundade upplevelser som har vissa vaga likheter, t.ex. de ofta är kopplade till känslor av välbehag, attraktion, begär o.s.v., samt vars funktion inte är uppenbar för oss, men ändå inverkar på hur vi prioriterar olika saker. När det gäller andra människors "skönhet", så är det lite lättare för oss att begripa om skönhetsupplevelsen gäller något som även har uppenbara funktionella, ekonomiska och sociala värden inom ramen av vårt eget samhälle. Inte heller är det svårt att förstå poängen med att t.ex. i förökningssyfte uppskatta ansiktsmässig symmetri, god fysik med rätta proportioner och annat som skvallrar om friskhet och goda gener. Det har dock visat sig att människor är i viss mån även förmögna att bedöma andra människors intelligensnivå, deras benägenhet att vara otillförlitliga och kriminella (försöken har gjorts med bilder på folk där alla kulturella indikationer, som tatueringar, vissa subkulturella stilar m.m. saknas hos alla på bilden) m.m. när de jämför ansiktsfoton mellan två individer, men vi kallar det inte "skönhet", kanske för att vi inte ens i de fallen är medvetna om att vi har en viss förmåga att bedöma inre egenskaper hos människor utifrån deras utseende.
Problematiken för diskussionen ligger inte nödvändigtvis i att förstå vad som ligger som grund till att vi uppfattar som "skönhet", utan snarare i att begreppet används vagt och odefinierat, samt även om man skulle definiera det i ett visst sammanhang, så finns det fortfarande inte konsensus kring det generellt. Det är kanske även naturligt att det inte finns en konsensus kring det, då den bygger på biologiska grunder och fysiologiska mekanismer som vi i regel inte känner till, samt även i den mån skönhetsuppfattningen modifieras genom inlärning och social anpassning, så brukar även denna skilja sig åt. Det blir inte heller lättare när, som jag skrev, en del skönhetsupplevelser endast upplevs av en minoritet, medan majoriteten inte ens känner till deras existens.
Och utöver att skönhetsupplevelsen sannolikt ofta är ett samlingsnamn för en rad helt olika biologiskt grundade känsloupplevelser med helt olika funktioner, som påverkar beslutsfattande och prioriteringar, samt som även i viss mån styrs av inlärning och social anpassning (som också är biologiskt grundat), så kommer alla mer djupare diskussioner ofrånkomligen leda till ett behov att definiera begreppet, där själva definitionen i sig kommer att ha betydelse för vad "skönhet" kan tänkas vara, då det mer eller mindre godtyckligt avgränsar det på ett eller annat sätt. Då jag själv är vagt medveten om i vilken riktning skönhetsdiskussioner och skönhetsdefinitioner lätt får i t.ex. konstsammanhang, så använder jag själv t.ex. ibland begreppet "estetisk upplevelse" för att beteckna en skönhetsupplevelse och skönhetsvärdering som på ett eller annat sätt är kopplat till konstnärlig verksamhet, eller bygger på intryck och inlärning av estetisk verksamhet.
Det ligger säkert någon för länge sedan nämnde om att denne t.ex. inte började värdera naturupplevelser estetiskt förrän de hade bekantat sig med konsten. Begränsar man definitionen av upplevelsen "skönhet" till det estetiska, så är det säkert mycket riktigt att man inte såg naturens skönhet förrän genom påverkan av konst. Men kan även den känsla av ro och välmående som en viss naturupplevelse kan ge annars räknas som en upplevelse av "skönhet", så finns så klart skönheten i naturupplevelsen även tidigare, det är bara att konsten gav den en ny, mer inlärd och socialt påverkad, dimension. Sedan påverkas även sådana icke-estetiska upplevelser av skönhet av ens livsföring, t.ex. förefaller naturkopplade skönhetsupplevelser ha ökat efter att människor allt mer har tvingats leva i artificiella stadsmiljöer, än när folk dag ut och dag in kämpade för sina liv med naturen som en ständig fond runt omkring dem. Det vi upplever hela tiden tenderar att falla i bakgrunden och inte längre vara fokus för vårt intresse. Om vi alla vore exakt lika symmetriska och proportionerliga utseendemässigt, så skulle vi sannolikt inte uppfatta någon som slående vacker. Att många människor ändå kan uppskatta vissa naturupplevelser på mer daglig basis, t.ex. fågelkvitter, beror på att de har en ständig betydelse (fågelkvitter skvallrar om att det inte t.ex. finns fientligt sinnade stamkrigare som smyger runt i växtligheten).
Det viktigaste här är kanske att minnas att begrepp som "social konstruktion" i regel endast används av mindre begåvade och ovetenskapliga människor som ändå har genomgått en ovetenskaplig högre utbildning, eftersom man från politiskt håll har beslutat att så många som möjligt ska genomgå högre utbildning, även om de flesta av de som gör det i så fall saknar de biologiska förutsättningarna för att ägna sig åt högre tänkande och vetenskaplig verksamhet. Det existerar ingen seriös diskussion som kräver användandet av "sociala konstruktioner", då det är ett ideologiskt begrepp och inte har någon som helst grund i vetenskaplig forskning och den kunskap som bygger på den. Även om vi inte vet det mesta, så pekar allt det vi vet mot att gränserna för vilka vi är sätts av våra biologiska egenskaper (nedärvda, medfödda eller förvärvade). Det gäller även för vad vi kan och väljer att lära oss och socialt anpassa oss till. När någon säger "social konstruktion" i något annat sammanhang än för att kritisera användandet av begreppet, så brukar det vara ett tvärsäkert tecken på att det kommer att vara slöseri av min tid att försöka föra en vettig diskussion med personen.
När det gäller begreppet "skönhet", så är det sannolikt bara en rätt godtycklig benämning på en rad helt olika känslor kring saker vi för tillfället fokuserar vår uppmärksamhet på och som vi på ett eller annat sätt upplever som mer prioriterat och viktigare än annat. Det i sin tur bygger sannolikt på helt olika biologiska faktorer, samt samverkan mellan biologi och miljö (där biologin ändå sätter ramarna). Eventuell problematik ligger så klart i att vad man nu väljer att sätta in i begreppet 'skönhet' är tämligen godtyckligt, eftersom det bara är ett vagt samlingsbegrepp för en rad olika saker. Själva begreppet i sig är så klart konstruerad. Det är väl uppenbart att det är det, om man t.ex. väljer en specifik definition av det inför en diskussion? Det innebär dock inte att alla dessa känslor, deras orsaker, deras frekvens hos människor, deras uttryck o.s.v. är "sociala konstruktioner", något som de vetenskapsfientliga ofta vill göra gällande. Jag behöver väl inte nämna att dessa aldrig framför några som helst hållbara vetenskapliga bevis för sina påståenden?
__________________
Senast redigerad av Europe 2019-02-27 kl. 13:27.
