Citat:
Ursprungligen postat av
OriginalBiceps
Finns massa orsaker.
Testosteron i män har halverats på 50 år och går mer 1% om året i snitt. Gissa vad det gör för mäns mentala hälsa.
Lägg sen till övervikten som är väl utbredd i alla åldrar idag. Mycket fett leder till hormon-obalans. Gäller både kvinnor och män.
Folk rör sig knappt, alla ämnen i plast, smink och dylikt som påverkar vårat endokrina system.
De som är födda tidigare säg <70 hann komma igenom sin kritiska ungdom innan halterna av dessa ämnen hade hunnit ackumulerats atmosfären därför mår de generellt bättre.
Tex har en nyfödd bebis idag alldeles för höga värden av PCB och dioxiner än vad som anses "säkert". Dessa har bebisen ärvt av modern.
Modern kan ha nivåer som anses "okej" men eftersom massan på barnet är så lågt så blir koncentrationen högre. Detta är alltså i barnets mest känsliga utvecklingsfas.
Sen en sån sak som att gravida som tar Alvedon / Ipren eller om man ger Alvedon / Ipren frekvent till manliga barn så sänker man deras testosteron och spermiekvalite för livet.
För vuxna män gäller samma sak, men det håller i sig ungefär 1 vecka istället eftersom man är färdigutvecklad.
Detta är definitivt en del i det hela, men jag tror du underskattar två andra viktiga faktorer som redan påpekats i tråden: invandring och postmodernism/sociala medier. Invandringen och den sociala nedbrytningen av samhället har grava konsekvenser på psyket hos unga män. Svenska killar och män i 20-årsåldern lever i ett samhälle som successivt och öppet ges bort till deras etniska, religiösa och ideologiska motparter, och den institution som allra främst är ämnad att försvara deras rätt till sitt eget land, svenska staten, motarbetar dem aktivt och flagrant. Framtidstron hos svenska män är på en absolut bottennivå, och det gäller inte bara avseende landets utveckling, utan även tron på att gifta sig och skaffa barn.
Hos kvinnor tror jag postmodernismen och sociala medier har en större effekt. Den stora majoriteten kvinnor är inte naturligt bekväma i de judeo-marxistiska ideal som postmodernismen utkräver. Varje studie som någonsin genomförts på ämnet visar att de kvinnor som är absolut lyckligast är de som gift sig tidigt (under 25 års ålder) och som varit monogama innan dess, och som sedan skaffat barn med sin make, utan att fokusera på "karriär", politik och annat meningslöst rappel.