Diskussioner om dubbelmordet i Arboga

Nu hittar du på igen. Gummesson träffade Emma mellan två förhör under skyddad tid. Det var de jag la upp svaret på att Gummesson ville informera Emma hur en förundersökning fungerade. Efter Gummessons besök hos Emma så berättade Emma hur hon kom till Uppsala m.m.
Gummesson och Pommer hade alltså varit till sjukhuset där Emma låg och informerat henne om detaljer till att förstärka Emmas minnen.

Nu har TP svarat, så det är meningslöst att jag frågar hen. Därför ber jag dig att peka ut posten som du hänvisar till.

Fråga igen. Hon svarade på något helt annat, inte det vi diskuterade. Men jag förstår varför du tycker det är meningslöst.

Eftersom det är meningslöst att fråga TP frågar jag dig.

Jag ska posta inlägget om jag hittar det. I annat fall får du lägga det åt sidan och hitta på något annat att diskutera.

T behöver inte ha skyndat sig hem eftersom han inte hade några tider att passa.
Däremot planerade T och Emma den 17 /3 att ha barnfri semester. Emma hade precis innan T kom hem tömt av den sista som kunde passa barnen och då framför allt en som hade utbildning på att vårda den sjuka dottern.
Det kan ha funnits frustration och med tanke på alla blodstänk som T haft på både ansikte/kropp och kläder så är han inte så oskyldig.

Med tanke på dina tidigare påhitt tror jag mer på TP och gör som du säger, jag lägger det åt sidan för påhitt.

Ja, gör det. Det var inte viktigt ändå. Det handlade bara om Tulpanpernillas teori om sambon och åklagarens svar på varför hans bil inte undersöktes. Det finns intressantare saker att diskutera.

T:s bil har aldrig genomgått någon undersökning. Han satt i den då polis kom och fick efter några dagar hämta bilen med all instrumentella musikutrustning i.
Han förhördes av den förste civilpolis Alf men Alf har inte upprättat något pm om det förhöret med T.

Två människors band skulle brytas för gott var det tänkt genom att den ena av dem
fråntogs sitt liv medelst grymmaste våld.
Men vad som istället hände var att det bandet bestod och blev starkare än någonsin.
De två som skulle säras på knöts bara allt närmare varandra inte minst genom att två
nya små människor sattes till världen.

Bakslag modell större alltså för henne som steg av tåget en dag i en svensk småstad i månaden
mars och hade mord i sinnet.
Ja, hon lyckades förvisso ta två liv, två små oskyldiga barns liv, så långt gick det hennes väg
för det mesta tyder väl på att det varit hennes avsikt från början att inte bara mamman
till barnen skulle dödas utan även just dessa två barn. Hade Max och Saga inte råkat
befinna sig på nedervåningen när ondskan i skepnad av en kvinna på 32 år gjorde entré,
så hade med stor sannolikhet det letats reda på dem. Här skulle säkert alla väck!
Här skulle ingen undslippa hammarens dödliga slag! Nåd var inte att vänta för någon.

Dit men inte längre nådde hon som sagt: ett av de tilltänkta offren överlevde ju mot alla odds
och besvikelsen hos fröken mörderskan vid beskedet om detta lär inte ha varit liten direkt.

Hur har det egentligen tänkts inför det som skulle ske?

Knappast väl så här: "Han ville inte ha mig längre. Men om jag tar bort hans nya flamma
och även hans styvbarn, ja, utplånar dem allihop, och ingen kommer att kunna binda mig
till att vara den skyldige, och han som sen står där ensam aldrig kommer att misstänka mig
för att ha med det att göra, så är det nog goda utsikter till att jag får honom tillbaka i
mitt liv. Jag tröstar och skänker kärlek och så lever vi lyckliga i alla våra återstående dagar."

Nja, troligare väl så här: "Han ville inte ha mig längre. Det ska han få betala dyrt för!
Jag mördar hans nära och kära så han måtte bli riktigt olycklig. Det har han förtjänat.
Ingen kränker mig ostraffat! Och hämnden är ljuv!"

Det ska ju ha funnits ett fotografi på E och T som var uppsatt på en vägg i hallen och där det
tydligen åstadkommits någon skada men bara när det handlade om T och inte varit där innan
"besöket" den sjuttonde, vilket om det stämmer kan peka i en viss riktning hur tankarna gått.

Då personen ifråga inte bara visat sig vara beslutsam i sin mordiskhet utan också när det
kommer an till att förneka skuld och fasthålla vid ett tigande så förblir drivkrafterna bakom
illdåden något oklara och något man bara kan fortsätta spekulera kring.

Så här borde hon istället ha tänkt, så hade liv sparats och hon nog fortfarande befunnit sig
på fri fot: "Låt dem vara samman. Kanske det en dag tar slut. Det gör det ju för många par.
Och då om det händer så finns det väl en chans om än aldrig så liten att han blir min åter.
Jag väntar och hoppas."

Eller ännu hellre: "Honom glömmer vi. Ville han inte vara ihop med mig längre så är han
ändå ingenting att ha. Han är inte värd min kärlek. Och så vet man ju:
Mister du en så står dig tusen åter.""

Då hade staden Arboga haft en ökänd mördare mindre att behöva förknippas med...


Såg förresten ett inslag i fyrans nyheter häromkvällen där Emmas pappa, Roland, var med.
Det handlade om RAV, riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade.
Den behövs för stödet från samhället till dessa drabbade är inte det bästa direkt som det
ser ut idag.

http://www.rav.se/om-rav/styrelsen/5-roland-jangestig

Du har tidigare nämnt att sambon var stressad. Han skulle egentligen sluta jobba kl 20.00 men blev tvungen att åka hem för att hämta nycklar till en lokal där han skulle lasta ur instrumenten som låg i bilen. Det var ren tur att han glömt nycklarna så han svängde förbi hemmet och därmed upptäckte vansinnesdådet och räddade livet på Emma.

Tur också att tyskan hade hunnit smita iväg. Annars hade kanske sambon också varit ihjälslagen. De hade en stor tur mitt i all bedrövelse.

Tyskan skrev upp hans arbetstider. Hon räknade inte med att han skulle komma hem tidigare utan trodde att han skulle komma hem närmare 20.15.

Varför tror du att CS trodde att han skulle komma hem närmare kl 20:15? Vilka fler visste det?

Varför slutförde CS inte jobbet, utan lämnade alla offren vid liv? Kan någon annan ha varit mördaren och blev upptäckt, avbruten och skyddad av TH?